Söndagens smakbit ur en bra bok v. 32 – Det växte ett träd i Brooklyn

Publicerat den av Justnujusthar

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Jag har precis läst ut andra delen av Det växte ett träd i Brooklyn. Mina intryck och utvärdering av boken finns här, men kortfattat kan jag berätta för er som inte läst den än – den var fullkomligt trollbindande, precis som första delen. Ni vet hur det ofta är med böcker, man läser dem och är helt uppfyllda av dem därför att de är så bra. Och ändå glömmer man dem. Det är möjligt att jag kommer att glömma en del ur Brooklyn-serien också, men jag kommer aldrig att glömma stämningen som den förmedlar. Det är jag säker på.

Citatet är från sidan 11:

Den här lördagseftermiddagen stod Francie och iakttog Joanna där hon gick fram och tillbaka, och hon undrade på vilket sätt hon skulle vara en läxa. Joanna var stolt över sitt barn. Var det det som var läxan? Joanna var bara sjutton år och snäll och vänlig, och hon ville att alla skulle vara snälla och vänliga mot henne. Hon smålog mot de bistra, gifta kvinnorna, men leendet dog bort när hon såg deras ogillande. Hon smålog mot de små barnen som lekte på gatan. Några av dem smålog tillbaka. Hon smålog mot Francie. Francie ville småle tillbaka men hon gjorde det inte. Var det det som var läxan, att hon inte fick vara vänlig och le tillbaka mot flickor som Joanna?

De anständiga fruarna som stod där med händerna fulla av grönsakskassar och bruna papperspaket med kött tycktes ha lite att göra den här eftermiddagen. De stod där i klungor och viskade med varandra. Viskningarna upphörde när Joanna kom förbi och började igen så fort hon hade passerat.

För varje gång Joanna gick förbi blev hon rödare om kinderna, hon höll huvudet högre och kjolarna fladdrade trotsigare. Hon tycktes bli vackrare och stoltare där hon gick. Hon stannade oftare än hon behövde för att lägga täcket till rätta. Hon gjorde kvinnorna galna när hon smekte barnet över kinden ömt och smålog mot det. Hur vågade hon! Hur vågade hon, tänkte de, handla som om hon hade rätt till allt det där?

 

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten

♥

29 reaktioner till “Söndagens smakbit ur en bra bok v. 32 – Det växte ett träd i Brooklyn”

    1. Och egentligen är böckerna ännu bättre än vad smakbiten visar, eftersom jag valde ett stycke om en person i periferin för att inte avslöja något ur handlingen för den som inte ännu läst första delen. Följer man Francies liv är böckerna ännu mer fängslande.

      Gilla

      Svara

    1. Det går säkert lika bra att läsa den äldre utgåvan. Ibland blir det mer tidstypiskt med de äldre versionernas språk. Det är verkligen en jättefin berättelse som jag varmt rekommenderar.

      Gilla

      Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.