Stressymptom

I fredags hände en riktigt läskig sak. Jag hade lämnat tjejerna i danslokalen för repetitioner inför en uppvisning på eftermiddagen, och körde vidare mot Uppsala. Men nästan direkt hamnade jag i en helt stillastående kö på grund av en lastbil som vält över vägen. Att sitta fast med bilar framför och bakom och inte kunna ta mig därifrån gav mig helt oväntat och plötsligt panikkänslor. Jag har inte varit med om det tidigare. Det var otroligt obehagligt. Jag hade nedvevade rutor för att få luft, och regnet som vräkte ned hamnade delvis på mig också, men det fick jag stå ut med. Jag pratade litet med bilföraren bredvid mig och till slut tog jag fram en bok. Det hjälpte faktiskt tills vägen var fri igen en timme senare. Men jag undrar vad det var som hände?

Undrar om det finns ett samband med att jag under flera veckor haft förhöjt blodtryck och hög puls? Dock inom acceptabla nivåer. Funderar på om det är åldersrelaterat, som hormonförändringar?

Jag skriver som Beate brukar göra; bilderna har ingenting med inlägget att göra ;) För det var inte så att vi dukade upp picknick vid vägkanten i väntan på att lastbilen skulle bärgas. Däremot åt vi lunch på Café Drömkåken i söndags, det var mycket mysigare än den tidigare upplevelsen jag berättade om.

Ha en fin kväll!

 

8 reaktioner till “Stressymptom

  1. Hoppas att du sluppit fler ångestattaker men viktigt att du lyssnar på kroppens varningssignaler. Har varit sjukskriven för stress för några år sedan då jag inte lyssnade på kroppen i tid.

    Gilla

  2. Visst låter det stressrelaterat! Och otäckt! Bra att du tog fram boken, då är den ett verktyg du kan använda dig av om något liknande händer igen. För det är ju det som är viktigt, att veta vad man ska göra i en stressig situation, så att man gör det rätta utan att kanske bli hysterisk.
    Jag kommer att tänka på när Hesa Fredrik började låta i Stockholm en söndagskväll. En väninna till mig som verkligen lever på gränsen fick sådan panik att hon gjorde allt det där man ska göra om typ kriget kommer; tvingade sonen att gå på toa, fyllde badkar och olika kärl med vatten o s v. Inte sjutton lyssnade hon på radio eller teve för att höra vad som hände. Som du förstår tog det lång tid för henne att varva ner efteråt. Här hemma slog vi på radio och svt och konstaterade att eftersom det inte sades något måste det vara falsklarm – radio och teve ska ju fått information INNAN Hesa Fredrik ljuder. Men sedan dess följer jag Blåljus Stockholm på Facebook, för de var snabbast med information om att det var ett falsklarm.

    Gilla

  3. Vilka kontraster! Så fina bilder och sen läsa vad som hände i bilen. Jag har inte varit med om något liknande vad jag kan komma på men som du nämnde själv, kanske är det stressrelaterat och då hoppas jag att du lyssnar på kroppen och varvar ner.

    Gilla

  4. Hmm ja du kanske ska ta dej en funderare kring det med stressen, det låter ju likt stressymtom. Var lite observant säger jag bara. Kanske börja fundera på att leva i lugnare tempo, mindre antal aktiviteter eller ja vad du nu kan hitta på, andningsövningar? https://www.mindfulnesscenter.se/mandagsrad

    Panikattacker är obehagliga, riktigt obehagliga och kan utan att tveka jämföras med ett ordentligt astmaanfall. Den där känslan av att inte få luft, att inte kunna andas ordentligt. Jag har erfarenhet av båda och vet nu att; jo det går över, men hua otrevligt som attan.

    Kraaaaaaam

    Gilla

    1. Nej, det är det verkligen inte. Usch, så jobbigt att du också upplever det, och inte bara någon enstaka gång tolkar jag det som… Vet du vad som utlöser panikkänslorna? Kan det vara underliggande stress? Tack för att du svarade ♥ Det känns på något sätt bättre när man vet att andra har upplevt samma sak.

      Gilla

  5. Usch! Lite så fick jag i höstas/vintras när jag skulle till jobbet i Köpenhamn. Fruktansvärt obehagligt och vissa gånger vände jag och åkte hem igen.

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.