Jag kan bli helt lyrisk över att jag fått till en viss mening, så att den säger precis det jag vill, varken mer eller mindre. Det är som att ha susat nedför den brantaste backen i berg- och dalbanan och man vill bara skratta högt!
Men oftast känns det som när man åker fram på transportsträckorna i berg- och dalbanan. Innan backarna och innan de skarpa svängarna, innan looparna. Det är inte direkt tråkigt, men det som gör att man inte kliver av är dels att man faktiskt inte kan kliva av, dels att höjdpunkterna väger upp transportsträckorna med råge.
Just nu tar jag mig fram på en transportsträcka. Det är ganska frustrerande, eftersom jag ser loopen där borta och vet att när jag kommer dit, då kommer jag att känna mig både nöjdare och lugnare.
Håller ni med, eller upplever ni det på något annat sätt när ni skriver?
Just nu - Just här 
Detta har jag tänkt mycket på under den sista tiden. Jag har alltid fått höra att jag är en ordmänniska som med lätthet kan svänga ihop en mening eller en längre text. För jag älskar att fnula över underfundiga vändningar och vilka ord som passar ihop med andra ord. Numera skriver jag enbart i bloggen ( eller rättare sagt så gjorde jag det) men arbetar också med en bok. Och som du säger kunde jag bli helt lyrisk över en fin mening eller textstycke. Nu när jag är så sjuk så märker jag hur mycket jag saknar mitt språk, mitt ordförråd, min kunskap om att sätta ihop orden till en fungerande mening. Just nu är jag glad att jag få ihop orden till något som andra kan förstå och att jag hittar rätt ord och inte byter ut orden mitt i alltihopa. Så jag påminns mycket om lyckan som jag kände då förr när jag hade mina ord. Jag hoppas att de återvänder snart.
GillaGilla
Håller med dig i allt vad du skriver här. Att med egna rader försöka och lyckas förmedla vad man verkligen känner, ser eller tycker är ofta en riktig utmaning. Det behöver inte vara stort, som dina fantastiska bokrecensioner, det kan räcka med vad jag just nu skriver, en kommenter, hur jag formulerar mig för att få fram vad jag känner och tänker. Ibland kan jag vrida och vända på orden så det i slutändan blir nära på oläsbart. Har alltid tyckt om att skriva, att uttrycka mig i ord men aldrig på något sätt egentligen gett utlopp för det. Det blir inte mycket annat än kommentarer och mina få ord i mina egna inlägg. När jag började blogga år 2011 skrev jag betydligt mer, likaså när jag var ung. Än är det inte försent. Tack för ett tänkvärt inlägg!
GillaGilla
Visst är det så. Ibland kan jag tycka att det jag skriver blir riktigt bra, jag är stolt och känner flyt och inspiration. Nästa dag kan jag tycka att allt bara är skit. Men det är värt att skriva vidare. För det släpper oftast. Eller så skriver jag på en annan text ett tag, eller läser.
GillaGilla
Det är ju liiiiite skillnad mellan till exempel skriva böcker, tidningsartiklar och blogginlägg. Har gjort alla tre varianter, men aldrig funderat i dina banor. Tur det, för då hade jag fått skrivkramp;-) Nu skriver jag ju bara blogginlägg som kanske tar en kvart att plita ner (plus fotoredigering på det). Så, nej jag tänker nog inte alls;-)
GillaGilla
Jag håller med dig, känslan när man får till något som känns bra är helt underbar! Nu är det mesta av mitt skrivande lagt till bloggen, till den skriver jag hela tiden höll jag på att säga. Men det blir ju flera gånger i veckan jag skriver nya inlägg och jag älskar det. Jag hoppas att jag lyckas skriva ganska varierande, ibland känns det som att jag upprepar mig i olika inlägg och det är då jag är på de där transportsträckorna känns det som.
Jag älskar skriva och har gjort det länge. Det jag skriver utanför bloggen är mest dikter nu mer, och inte lika ofta som förut. Men där älskar jag känslan när en mening dyker upp i huvudet och vägrar släppa innan jag skrivit ner den och börjat bygga något runt den. När orden kräver att bli nedskrivna, den känslan är helt otrolig.
GillaGilla
Jag skriver ju nästintill uteslutande bara i bloggen och då bara skriver jag. Rätt upp och ned till en bildsekvens, typ.
Men visst kan jag känna nån gång ibland att ”där fick jag till det!” :-D
GillaGillad av 1 person
Jösses, du får ju alltid till det med intressanta inlägg med en humoristisk twist! :D Jag kan i och för sig hålla med dig om att jag också tycker att det enklare att skriva inlägg i bloggen som är mer personliga, som reseberättelser eller när jag skriver litet mer i dagboksform, som det här inlägget. Just nu sitter jag däremot fast på en trist trettiosträcka när jag skall skriva fyra helt olika recensioner plus också ta upp mitt eget skrivande igen.
GillaGilla