Den första (4/365) semlan i år hos Mr Cake

Ni känner väl mig, om jag ser att det serveras semlor på ett konditori med en välkänd och erkänd konditor, då måste jag provsmaka en sådan. Även om den så kallade fettisdagen i år infaller först den 5 mars, alltså om två månader. Vem vet om jag kommer tillbaka till Mr Cake innan dess.

Mitt betyg på semlan blir 3+

Jag valde en liten semla, vilket var alldeles lagom. Själva bullen kändes nybakad och hade ett väldigt fint skuret litet trekantigt lock. Mandelmassan hade en tydlig och fin smak och småbitar av mandel, så som jag gillar. Grädden var fint spritsad och hade en helt perfekt konsistens, men var smaklös faktiskt, inser jag nu när jag tänker på det.

Bellas och Jackies kusin älskar att baka, och fick olika baktillbehör av oss när hon fyllde år i början av december. Och dessutom fick hon en dag med oss till Stockholm och Mr Cake, där hon kanske dessutom skulle kunna ha turen att få träffa en av förebilderna, nämligen Roy Fares. I dag var det dags att ta den där turen till huvudstaden.

Och han var där och arbetade när vi kom. Men när vi hade fikat och jag gick fram och frågade om det var möjligt att få ta en bild på tjejerna och Roy Fares hade han precis gått ut i ett ärende. Typiskt.

Då tog vi en promenad ned till Sturegallerian, vidare till NK, över Hötorget och tillbaka till Mr Cake. När vi kom fram till Mr Cake möttes vi av två tjejer i personalen som berättade att de försökt hålla kvar Roy Fares tills vi skulle dyka upp, så att vi skulle få ta en bild, men nu hade han varit tvungen att gå iväg igen.

Vi beställde lunch och hoppades att han skulle dyka upp innan det var dags för oss att ta bussen hem igen, men tyvärr gjorde han inte det. Dagens lärdom: skjut inte upp det som kan göras direkt, då kan tillfället gå dig förbi. Men Ida var glad ändå, hon hade ju i alla fall fått se Roy Fares i verkligheten.

På bussen hem klarade jag att läsa en bok utan att må illa, så snart kommer det en recension av den. En väldigt välskriven och också väldigt rå kriminalroman.

Hoppas att ni också har en fin kväll!

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare.

28 reaktioner till “Den första (4/365) semlan i år hos Mr Cake

  1. Är en semmelälskare av stora mått så till den milda grad att jag har beslutat att endast tre per säsong. Så synd att ni missade den fantastiske Roy Fares. Kanske betyder att ni får göra ett besök till.

    Gilla

  2. Semlor!!! Inget man finner här på Malta och faktiskt inte heller något jag saknar. Bilden är toppenfin, eller snarare stilig, med semlan i fokus. En sak är jag säker på och det är vid nästa besök till Stockholm ska jag besöka Mr Cake! :-)

    Gillad av 1 person

    1. Om de inte fanns skulle jag inte sakna dem jag heller, men varje gång jag ser dem känns det som slutet på vintertiden och början på våren, så det är nästan en symbolisk handling att äta en semla :) Hör jättegärna av dig om du vill ses på Mr Cake, jag kommer gärna!

      Gillad av 1 person

      1. Vårkänslor ska man inte försumma :-D Klart jag hör av mig så ses vi på Mr Cake. Kanske kan vi få med oss Beate, hon verkar också gilla stället.

        Gillad av 1 person

  3. Otur att missa Roy Fares inte bara en gång utan två! Hmm… Undrar om han finns egentligen, han kanske bara är ett hittepå? ;-)

    Semlor hör inte till mina favoriter – jag fuskar hellre med nåt som har mycket choklad i sig :-D

    Gillad av 1 person

    1. Tack! Svårt att fota i en dunkel lokal, men ibland är det viktigaste att dokumentera. Jag håller med dig rent allmänt om semlor, väldigt märkligt egentligen att jag gillar dem. Jag gillar inte vetebullar i sig själv, inte mandelmassa och inte grädde särskilt mycket, men tillsammans, då blir det gott. Men nu har jag ätit en, och det kanske får räcka.

      Gilla

    1. ja, den vanliga storleken på semlor tål verkligen att delas. Den här vet jag däremot inte om jag hade velat dela med mig av, den var i en mindre storlek och kändes väldigt lagom till bara mig :)

      Gilla

    1. Ja, och särskilt som han var där en stund när vi kom, och att vi inte haffade honom direkt. Men Ida var som sagt glad ändå, att hon såg honom där i verkligheten och att han såg ut som på teve och i hennes kokbok :)

      Gillad av 1 person

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.