Veckans bästa 30 mars – 5 april

I en tid då precis allt präglas och påverkas av coronaviruset, har jag bestämt mig för att varje söndagskväll skriva ett inlägg med det jag upplevt som veckans bästa. Det kan vara små eller stora saker. Det blir ett sätt att under veckan lägga märke till allt som faktiskt är positivt också. Vad sägs om det?

Här är veckans sammanfattning av det bästa som hänt!

Den översta bilden i veckocollaget har jag lånat från Château de Chambords Facebooksida. Den 1 april var det inte många som ville skämta, det kändes inte rätt i dessa tider. Men slottets skämt tycker jag låg på precis rätt nivå. I den numera lugna slottsparken såg en av slottets skogvaktare en vit hästliknande varelse tillsammans med ett rådjur och en hjort. Han trodde först att det var en albinodovhjort, innan han såg ett 30 cm långt elfenbenshorn i pannan. En enhörning! De har inte setts i världen sedan 1400-talet. Ett fint skämt, att förflytta oss till fantasins och sagornas värld en stund. Det kan vi behöva.

Nu när jag inte styrketränar (skall dock återupptas snarast) och inte skjutsar tjejerna till danslektioner (kommer inte att återupptas förrän smittspridningen har hejdats) har jag av någon anledning mycket mer energi och ett större lugn i kroppen. Ganska ofta kan jag annars känna mig jäktad när jag är hos Leiftra, men med mitt lugnare liv är det bara mysigt att tillbringa mycket tid med henne. Det är hårfällningstid och jag borstar och borstar. Det bara rasar av henne. Vi tar promenader, ganska ofta till mamma och pappa. Klicka på Instagrambilden och sätt på ljudet så får du se vad Leiftra och jag har lärt oss:

https://www.instagram.com/p/B-kVv1ZJ_Ek/

 

Emil, min brorson, hjälpte mig med sin grävmaskin att jämna till underlaget i Leiftras hage. Det blev så otroligt bra, han är som en trollkarl med den där maskinen, så nu hoppas och tror jag att risken för att trampa på vassa stenar har minskat, och därmed också risken för att hon blir halt igen. Känns bra.

Jag har berättat om veckans oro för Jackie som visade sig ha körtelfeber och en kraftig inflammation i hals och tandkött. Hur skall man kunna se något positivt i det? Jo, att hon är feberfri nu, och att hon är pigg och kan umgås med vänner igen! Och trots att det var en chockartad upplevelse att inse hur man riskerar att hamna utanför vården nu när allt fokuserar på det där viruset, var det ändå positivt att få sig en tankeställare. Jag har definitivt levt i en trygghetsbubbla där jag har tagit för givet att man får vård om man mår dåligt. Det var nyttigt att vakna upp.

Och vad var det för positivt med snöstormen som yrde in i måndags? Att det är typiskt vårväder, och att vi lagt vintern bakom oss!

(Nästan) varje gång jag ser min arbetsplats tänker jag: Kaos är granne med gud. Nu var jag bara tvungen att googla och se varifrån jag fått det uttrycket. Det visade sig att det är namnet på en pjäs av Lars Norén från 1980-talet. Hur har det fastnat i mitt huvud?! Jag har aldrig hört talas om den pjäsen. Det var väl det där med kaos som stämde så bra. Här trivs jag i alla fall att sitta och arbeta. Det kommer in ljus i rummet från alla håll och jag gillar husets gamla sal med mixen av gamla möbler som alla har en historia.

BP, vår katt får fortfarande inte vara på bordet… Men det såg så författarmysigt ut med henne där, så jag bara måste ta en bild först innan hon måste hoppa ned.

I tider av social distansering är jag väldigt glad att det går att träffas utomhus. I morse följde Leiftra och jag med Erica och Mattias och deras två små killar till skogen för att hämta björkris inför påsk. Där mötte vi Mary-Linn och Vera, och när vi kom tillbaka till stallet träffade vi hälften av byns invånare. Inte riktigt, men många av dem. En av byns äldre män, och kanske den mest sociala av oss allihop, berättade att han haft lunginflammation i en månad och varit tvungen att hålla sig hemma. Men han såg förvånansvärt pigg ut och var lika glad som alltid.

Jag har meddelat förlagen att jag har begränsat med tid att läsa och recensera, så det är inte så ofta som jag får bokpaket numera. Men som en skänk från ovan kom lantbrevbäraren just den här veckan med fem bokpaket! Jag som blir lika glad som ett barn på julafton av bokpaket, de kunde inte ha kommit vid en lämpligare tidpunkt.

Berätta gärna i kommentarerna vad som varit veckans bästa för dig, eller skriv om det i din blogg och länka här till den, så kan vi ladda med ännu mer positiv energi inför kommande vecka!

17 reaktioner till “Veckans bästa 30 mars – 5 april

  1. ”BP, vår katt får fortfarande inte vara på bordet…” Men vad bryr sig katten om vad BP tycker?! Alla katter vi har haft har vetat om att bordet och diskbänk osv är ajabaja men så klart har man alltid kunnat se spår efter dem när man inte varit i rummet. Ibland glömmer de bort det och hoppar vant upp, tvärstannar och tittar på en med blicken som säger ”Upps! Öh, vad ska jag göra nu då?!” alternativt ”OCH?!”.

    Författarkatten är vansinnigt vacker!

    Gillad av 1 person

    1. Haha, ja så är det! Fame brukar lägga upp en tass på bordet, nästan så man tror att hon markerar att hon gör som hon vill, för det ser inte bekvämt ut! Och tack! Fame är vår Ragdoll, hon är en riktig lady, både till utseendet och till sättet.

      Gilla

  2. Ett strålande inlägg! Jag älskar ju katter och din katt ser så fin ut, så mysig. Du har också en väldigt fin hund. Så rogivande och glädjefyllt.
    Härligt inlägg :D

    Gilla

    1. Tack! Jackie har fortfarande ont i munnen, men är sitt vanliga pigga och energiska jag. Väldigt skönt. Leiftra tycker att det är så tråkigt i hagen där det inte händer någonting, hon vill uppleva saker, så jag tror att hon skulle kunna lära sig samma saker som man brukar lära hundar. Kanske inte att sitta på kommando ;) men en hel del annat. Ha det fint du också!

      Gillad av 1 person

  3. Veckan var ju kanoooon! Bortsett från Jackies körtelfeber då såklart, men hon verkar ju repa sig fort. Är så glad för hennes och för din skull.
    Fantastiskt med din ”dressyr” av Leiftra. Hade hon varit en hund hade jag trott att du höll på med agility, fast utan hinder då;-)

    Ditt ordnade kaos på det stora bordet köper jag. Min man är som du. Letar han efter nåt så hittar det på nolltid. Jag som tror mig ha ordning på mina saker får alltid leta en stund.

    Sedan skrattade jag gott åt Doris. Visst heter katten Doris. Har så många bloggkompisar som har katter så… Jo, jag tyckte att det borde ju vara samma sak med barn som med katter, när man uppfostrar dom alltså. Är man de minsta inkonsekvent lär de sig ju snabbt och gör precis som de vill. Hahaha:-) Stort tack för länken där;-)

    Hänger på ditt tema igen med min ”Glad måndag” imorgon.

    Gillad av 1 person

    1. Ja, det var en hel del som var väldigt bra! Jag tror att det hjälper att hela tiden ha i bakhuvudet att samla på positiva händelser, då minns man dem. Vad roligt att det fungerar på samma sätt för din man som för mig när det gäller kaos! När jag var 19-20 år arbetade jag som sekreterare åt ett gäng direktörer på Skanska. Min närmaste chef hade ingen ordning på någonting och hittade aldrig avtal och annat han behövde, och han behövde det alltid inom fem minuter när han skulle iväg på möte! Då ringde han på knapptelefonen och kallade in mig. Jag scannade lugnt hans skrivbord med travar och åter travar med papper, och hittade alltid det han letade efter, i tid också :) Väldigt märkligt, men det fungerade till hundra procent.
      Halvt rätt! Vi har en Doris också, och en svartvit katt som en av tjejernas kompisar har döpt till Strumpan. Men den blåögda innekatten på bordet är Fame. Många djur att hålla reda på hos oss :) Tittar in hos dig i eftermiddag, ha en fin dag!

      Gilla

  4. Fint att läsa om det positiva och jag tror det är viktigt att se det. Så skönt att Jackie nu är så mycket piggare och att det var körtelfeber hon haft. Had edet för egen del i 14 års åldern och var jättesjuk. (Detta var 1963 men sjuk var jag rejält)
    Låter som om det varit en bra vecka.
    Har också haft en vecka som jag tycker varit bra. Bra efter rådande omständigheter. Många och långa promenader har det blivit, dryga en mil om dagen. Jag har läst en del och lyssnat på böcker via Storytel, löst korsord, lyssnat på radion, lagat extra god mat. Jag har också varit på en mycket god väns begravning via en direktlänk från minnesgudstjänsten.
    Väldigt sorgligt men så vackert och känslosamt.
    Önskar dig och de dina en bra vecka.
    PS Bilden på katten på arbetsbordet är så fin,. Och roligt att se hästfilmen.

    Gillad av 1 person

    1. Ja, det är så man tänker just nu, att något är bra efter omständigheterna. Allt är ju relativt. Väldigt härligt med långa promenader, du går verkligen långt varje dag! Väldigt bra på alla sätt och vis, man mår så mycket bättre både fysiskt och mentalt av att röra på sig och att vara utomhus. Det rensar tankarna. Du har ju så fina omgivningar hos dig också. I dag blir nog en fin promenad- och utflyktsdag, det lovas sol och + 14 grader :) Jag gör liknande saker som du i övrigt också, jag försöker laga litet extra god mat och jag lyssnar mycket på radio och läser fler romaner än jag gjorde innan coronaviruset. Men så tråkigt med din väns bortgång… ♥ Fint att det går att ordna ett vackert avslut, även om man inte får vara med på plats.
      Hoppas ni får en fin påskvecka!

      Gilla

    1. Vad roligt att du gillar! Jag kände att jag behövde göra något för att samla på mig och minnas det positiva som också sker, annars blir det för mentalt tungt med allt hemskt i vår värld just nu. Önskar dig en fin dag!

      Gilla

Lämna ett svar till miimz91 Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.