Blåklockor känner jag igen, och blåklint. Men vad heter den gula blomman i buketten, känner ni igen den?  Ganska oansenlig, men den doftar väldigt gott. Som smultron.

Nästa år skall jag bara odla potatis i pallkragarna. Det borde jag väl inte misslyckas med. Stoppa mig om jag nämner att jag skall odla några andra grönsaker eller rotfrukter, för jag har inte tillräcklig lust eller kunskap till det, uppenbarligen…

Titta bara på de här rädisorna, som vuxit sig alldeles för stora. Jag smakade på en av de största för att se om de var så träiga som jag läst att de blir när de växer iväg för långt. Träigt var det inte, men beskt och inte alls gott. Varför odlar jag ens rädisor när jag inte tycker om dem?

Jag skyller inte enbart ifrån mig, men en anledning till att jag missat att hålla koll på pallkragarna är att det regnat så mycket den senaste tiden att jag inte tyckt att jag behövt vattna. Men jag måste nog inse att odlingsintresset är i princip obefintligt. Jag önskar att det vore större, men jag är nog mer för att skapa med bokstäver än med växter. Och mer för att umgås med min häst, i ur och skur ♥

Jag cyklar till henne tre gånger om dagen för att ge henne hö, vitaminer och  mineraler. Jag passerar pallkragarna, och ändå har jag missat att se hur det växer i dem. Det säger väl allt.

På väg hem i morse fotade jag grimman som hängde hos grannarnas hästar. Så somrigt och fint med det höga gräset och blommorna.

Här hamnade blombuketten från dikeskanten. Även en snabbt ihopslängd lunch av vad man har i kylskåpet blir godare med jordgubbar från eget land och med en vas med vilda blommor.

Hoppas att ni också har somriga, fina dagar. Och glöm inte att berätta vad den gula blomman i buketten heter om ni känner igen den!

♥