Recension: Råttkungen, av Pascal Engman

För ett år sedan kom Eldslandet, den första delen i en planerad serie om poliskommissarie Vanessa Frank. Pascal Engman introducerade därmed en ny och intressant karaktär inom spänningslitteraturen. En rättfram och tuff kvinna med stark känsla för rättvisa, men som inte nödvändigtvis alltid följer det som i samhället anses vara rätt. Vanessa Frank har på olika sätt drabbats av livet och tvingas bära på ett väldigt tufft bagage. Det gör henne mänsklig och trovärdig. I Eldslandet fick vi veta att något hänt hennes dotter, Adeline, och att dottern inte överlevde. Ett trauma som Vanessa Frank fortfarande har svårt att hantera. Och inte blev livet bättre av att hon lämnades av sin man för en yngre kvinna, som han nu dessutom skaffat barn med. I Råttkungen får vi veta mer om vad som egentligen hände.

Råttkungen följer samma berättartekniska modell som Eldslandet, med flera parallella spår som efter hand vävs allt tätare ihop. Handlingen växlar kapitelvis mellan de olika personernas perspektiv. Den här gången är temat olika former av förtryck av kvinnor, och kvinnohat så som det kommer till uttryck i en av sina värsta former, i den så kallade incelrörelsen. Incel är en förkortning av involuntarily celibate, eller ofrivilligt celibat, vilket är en person som lever utan partner och som har haft liten eller ingen erfarenhet alls av kärlek och sex. Dessa incels är oftast heterosexuella män, och de samlas på internetforum där de odlar sitt hat mot kvinnor.

Vi lär känna ganska många karaktärer i boken, alla intressanta på sina olika sätt. Den unga kvinnan Emelie Rydén besöker mannen hon trodde var sitt livs kärlek på den anstalt där han sitter fängslad för grov brottslighet. Han är också pappa till deras treåriga dotter, vilket gör det extra svårt att bryta med honom. Men bryta med honom måste hon. Inte långt senare hittas Emelie knivhuggen till döds i sin lägenhet. Parallellt utsätts den unga kvällstidningsreportern Jasmina Kovac för övergrepp av manliga kollegor, och på ännu värre sätt utanför jobbet. Här finns också tolvåriga Celine, som lever ett liv som får ett vanligt Svenssonliv att framstå som rena drömmen. Och det medelålders uteliggarparet som får stor betydelse för handlingen.

Här finns också Oscar Sjölander, centralfigur inom film, vars otrohetshistoria med den unga och vackra Rakel resulterar i ännu ett mord. ”Skulle han välja bort sin familj för henne? Tanken lockade. För att slippa smygandet. Han var ingen dålig man. Han skulle betala Therese ett ordentligt underhåll, låta henne behålla villan. Det skulle inte gå någon nöd på någon. För Oscars del räckte det med att träffa flickorna varannan helg, ta med dem på utflykter och bjuda dem på resor på loven. ” … ”Ju  mer det sjönk in, desto mer fel kändes det. Rakel var hans fristad, det som bröt av vardagslunken. Inte ville han börja om. Skaffa en ny familj.”

I förra boken tvingades Vanessa Frank samarbeta med den tidigare elitsoldaten Nicolas Paredes, och de utvecklade en speciell vänskap. I Råttkungen strålar deras vägar återigen samman när Vanessa Frank i sitt arbete på Riksmord får i uppdrag att hitta och stoppa mördaren eller mördarna av flera kvinnor. Deras förmåga att samarbeta och deras tillit till varandra visar sig få stor betydelse för många människors liv, inklusive sina egna.

I tempodrivna spänningsromaner brukar ofta gestaltningen gå förlorad, men det händer inte här, tvärtom. Jag har läst författarens alla tre kriminalromaner, och han kan verkligen konsten att gestalta personer och hur de utvecklas under händelsernas gång. Jag blir på riktigt berörd och känner med de personer som han skildrar. Relationen mellan Nicolas och den tolvåriga Celine som växer upp under miserabla förhållanden fick hjärtat att snörpas samman. Jag upplever att gestaltningen av karaktärerna har fått ett ännu större djup i den här senaste romanen. Tempot är fortfarande högt, men kanske litet lägre än i Eldslandet. Jag upplever inte heller de parallella spåren lika snåriga som till att börja med i Eldslandet, här känns de naturligt logiska redan från början. Slutet då. Ja, det är väl inte direkt överraskande, men det är å andra sidan ingen nackdel. Jag ser hellre att man får ledtrådar längs vägen och hålls på helspänn genom att själv ana hur allt hänger samman, trots att karaktärerna i boken fortfarande är ovetande. Ett sådant upplägg kan vara det allra mest nervkittlande.

Sammantaget är Råttkungen en välskriven och genomarbetad kriminalroman. Som läsare hålls man hela tiden i spänning och i kombination med de korta och snabblästa kapitlen är det här en odiskutabel bladvändare.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 428
Utgivningsdatum: 2019-09-23
Serie: Vanessa Frank (# 2)
Förlag: Bookmark Förlag
Form: Elina Grandin
ISBN: 9789188859440
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Saknar ni mina boktips?

Som BP brukar skriva: den här bilden har absolut ingenting med texten att göra ;)

Numera ägnar jag mycket tid åt min avhandling, men de senaste två veckorna har jag varit förkyld och skippat träningen, och istället läst skönlitterära böcker när jag väntat på Bella och Jackie som haft sina vanliga danslektioner.

Jag lovar och lovar att recensioner är på gång, men tiden och kraften har inte räckt till. Nu lovar jag igen ;) Håll utkik senare under dagen.

 

Så får du en mysig och stressfri tid fram till jul – min checklista

Eftersom jag fått önskemål från vänner och bekanta, både i bloggkommentarerna och irl, kommer här min uppdaterade checklista från förra året, för en stressfri och mysig tid fram till jul!

Först tipsar jag om olika juliga teman, som julmat, julklappar, juldukning, hur man får lugn och ro, hur man kan göra med adventskalendrar och så vidare. Längre ned i inlägget kommer min checklista, månad för månad.

Jag har upplevt att tiden fram till julafton varit rena maratonloppet, då jag mest känt stress och ändå inte hunnit det jag velat. Men jag tror att det vände när vi började fira jul hos oss, och alltid är 14-18 personer på julafton. Då krävs det planering  för att hinna – och för att ha roligt under tiden! Planering och rutiner är A och O.

Här kommer min beskrivning av hur man kan hantera julförberedelserna för att det skall bli mysigt och stressfritt!
.

Adventskalendrar

I oktober börjar adventskalendrarna dyka upp, och för att slippa jäkta runt och leta i sista sekunden köper vi dem redan då, i oktober.

Numera finns det ju även adventskalendrar för ungdomar och vuxna. Till exempel den här fina  med ekologiskt te från English Tea Shop. Tidigare har Bella och Jackie velat ha varsin kalender. När de var små fick de leksakskalendrar som vi köpte med LEGO Friends, Schelich eller Monster High, och ett par gånger hemmagjorda kalendrar med små saker som vi köpt och slagit in själva. I år säger Bella att hon bara vill ha en vanlig chokladkalender från ICA, men Jackie vill gärna ha en smink- och hudvårdskalender, som den här.

Julblommor

I början av november köper jag amaryllislökar och hyacinter och planterar i krukor. När de kommit igång och blomknopparna börjat visa sig placerar vi ut krukorna i olika rum.

.

Adventsstjärnor och ljusstakar

Kvällen innan första advent sätter vi upp adventsstjärnorna i fönstren och ljusslingan på balkongräcket så att det bara är att tända dem på morgonen. Ett tips är att köpa adventsstjärnor och annat juligt efter jul, då brukar de kosta ungefär hälften så mycket, och så är man redo och har allt hemma inför nästa jul. Perfekt.

När Jackie var sex år gjorde hon den här fina ljusstaken i skolan. Sedan dess tar vi alltid fram den till första advent och har på vårt köksbord.

Snögloberna som Bella, Jackie och jag gjorde när de var små ställer vi alltid fram till jul. Det är också tradition.

Sängkläder, dukar och gardiner

Inför första advent byter vi sängkläder till de här juligare påslakanseten. Jag byter dukarna till linnedukar i vitt och grått på matborden, stolsdynorna från blå-vitrutiga till röda, handdukarna i badrummet och gardinerna i köket till snövitt.

Julmaten

Första året som vi hade knytis skrev vi ned vad var och en skulle ansvara för till julbordet. Den listan återanvänder vi varje år och lägger till och drar ifrån, men basen är densamma. Det spar massor med tid. Vi brukar träffas över en fika någon gång i början av november och gå igenom vad var och en skall ta med på julafton. Då finns det tid att laga i förväg och frysa in om man vill, för att slippa göra allt i sista sekunden.

Min svägerska gör väldigt goda köttbullar, alltså ansvarar hon för dem varje år. Och min mamma gör den godaste kalvsyltan och revbensspjällen av vildsvin. Julskinkan och de grönare rätterna gör jag, och numera äter de flesta av dem också ;) Cole slaw, julig sallad, melonbåtar med mozzarella och parmaskinka. Förra året lade jag till små grönkålspajer med gorgonzola eftersom jag ville testa det receptet.

Det här är mina hembakade julgrisar, om någon undrar ;)

Egentligen förstår jag inte riktigt stressen över julmaten. Väldigt mycket är ju sådant man kan köpa färdigt, så varför inte göra det om man inte är speciellt road av att laga mat och inte har tid. Om man dekorerar litet fint ser det lika gott och juligt ut som om man lagat själv. Förra året fick jag tips från BP om att köpa bara favoriträtterna från Hötorgshallen, och tantaugusta  tipsade om hemgjord sill från Lisa Elmqvist, som har butik i Östermalmshallen i Stockholm. Men kommer man inte förbi där, kan man beställa i webbutiken.

För ett par år sedan såg jag någon som gjort tomtebakelser och ville testa det. Sedan dess är de tradition på julbordet hos oss. Kladdkakemuffinsen som är botten på bakelserna bakar jag i november och fryser in. Sedan är det bara att dekorera med spritsad grädde och jordgubbar på julafton strax innan de  skall serveras. Juligt, snabbt och enkelt! Mamma gör alltid den godaste ris à la maltan, med apelsinbitar.

Jag brukar göra kolatårtor också, men hoppade över det förra året. Den traditionen fick jag visst inte bryta, så i år blir det kolatårtor igen ;)

Pepparkakor

Varje år gör jag egen pepparkaksdeg. Något år har jag gjort den redan i september, men numera försöker jag baka i november-december, för julstämningens skull. Man kan ju köpa pepparkaksdeg också, men jag gör den för den underbara doften som fyller hela huset när man slår på det heta spadet över alla de juliga kryddorna.

Sedan bakar jag och tjejerna och det brukar gå till på ungefär samma sätt varje gång. Jag bakar de stora pepparkakorna som skall hänga i fönstret med våra namn (tradition hos oss), och sedan ledsnar jag, eftersom jag är absolut sämst på att baka pepparkakor. Jackie brukar få till en stor pepparkaksgubbe, som hon varje år kallar för Bertil, vet ej varför. Sedan kavlar hon mest, det blir inte så många pepparkakor :) Bella bakar tills all deg är slut. I år bakade hon små hjärtan som hon sedan dekorerade och lade på varje tallrik på julbordet. Kreativt och fint.

Julgran, julbock och äppeltorn

När barnen var små brukade vi åka fyrhjuling med mamma och pappa till skogen och hämta en gran och granris i deras skog. Men efter att vi ett år fått en kungsgran på ett kundevent har vi alltid kungsgran. Så skönt att den inte barrar lika mycket som en vanlig rödgran. Särskilt efter de torra somrarna brukar de börja barra redan när man tar in dem. Granen köper jag strax efter Lucia och ställer i stallet i en hink med vatten. De första åren var Patrik tvungen att ta fram yxan för att den skulle passa i en vanlig julgransfot, men förra året köpte jag äntligen en julgransfot för just kungsgranar som har så mycket kraftigare stam. Då behövdes inte yxan och granen stod stadigt och fick tillräckligt med vatten.

Några dagar innan julafton tar vi in granen och sätter i ljusen. Klär den gör vi kvällen innan julafton. Jackie sköter julmusiken som måste vara på i bakgrunden.

För ett antal år sedan svetsade pappa en julbocksstomme till oss. Vissa år har jag inte hunnit klä den, men den skall ändå tas fram, det är tradition. Jag upptäckte också att det stod en gammal kälke på höskullen. Den bär vi fram och klär med granris i slutet av november eller så sent som dagen innan julafton, beroende på tid och lust.

Äppeltornet kom till första gången för två år sedan. Jag såg något liknande i teveprogrammet Jul med Ernst, och nu har det blivit tradition. Det blir dekorativt och fåglarna gillar att äta av äpplena.

Julbocken får stå kvar tills vintern verkligen är över, någon gång i mars.

Tidigare har vi haft en liten gran eller granris i gjutjärnsgrytan framför huset, men förra året blev det en stor gran som ni ser bakom Bella. Den låg i en hög med ris efter att man avverkat i skogen, så vi fick ta den. Det blev väldigt mysigt, särskilt på kvällen när granen lyser upp i mörkret.

Förra året fick jag för mig att slå in tomma julklappar och lägga på kälken, och en julkärve brukar jag passa på att köpa på Granngården samtidigt som jag köper hund- och kattmat.

Julklappar

Julklapparna börjar jag planera i oktober. Jag skriver anteckningar på lappar och i mobiltelefonen när jag får idéer om vem som skulle bli glad för vad. I slutet av november är de oftast inhandlade, och senast vid Lucia är de inslagna. Då börjar det roliga pysslet med att göra egna etiketter.

Förra året bestämde vi att bara barnen skulle få julklappar, jag tror att det blir en ny tradition. Vi var sjutton stycken på julafton, och det hade blivit ohållbart om alla vuxna också skulle få julklappar.

I min släkt skriver vi listor över vad vart och ett av barnen önskar sig, och sedan kommer vi överens mellan familjerna om vad vi skall ge till varandras barn så att det inte blir dubbletter. Planering och mycket hemlighetsmakeri :)

Julklappsetiketter

Om man vill kan man göra egna julklappsetiketter. Det är nog roligast för den som gör dem, men det blir ju litet mer personligt.

Julgodis

Hjälp, vad små de var, Jackie och Bella ♥ ♥

Tidigare år har vi gjort många fler sorters godis, men numera äter ju knappt någon godis, så förra året gjorde jag bara vit ischoklad, Bounty och så testade jag en ny variant med marshmallows doppade i choklad och strössel. Vi brukar få chokladaskar och så köper jag skumtomtar, polkagrisar och de där gröna marmeladerna. Det räcker mer än väl.

De här små apelsiner brukar Bella tycka är tradition att vi gör. Man rullar nougat till små bollar och klär in nougaten med mandelmassa som man färgat med gult och litet, litet rött. För att få till mönstret som liknar apelsinskal rullar man varje på ett rivjärn, sidan med små piggar. Till sist en kryddnejlika på toppen.

.

Städningen

Ärligt talat, hur många tänker på om det är dammfritt och putsade köksluckor på julafton? Inte jag i alla fall. Vi dammsuger ett par dagar innan julafton, tjejerna städar sina rum och vi plockar undan kläder och skor så att gästernas skall få plats. Det är väl ungefär det vi gör. Sedan är det dags att ta fram julsakerna.

Juldukningen

Eftersom jag avskyr att stressa, förbereder jag så mycket jag kan. Dagen innan julafton utgår jag från listan över den mat vi bestämt att vi skall ha, och placerar ut skålar och fat så att allt skall få plats.

När gästerna kommer med sin mat är det bara att lägga upp på sin plats. Inget kaos i köket :) Förra året klädde jag in en kartong med ett vitt örngott för att skapa litet höjd på  mitten av bordet.

Dagen innan julafton lägger vi iläggsskivor i matsalsbordet, lägger på dukar och dekorerar med enris, äpplen och kottar. Så mysigt att gå och lägga sig när allt är förberett och klart för julafton.

De små tomteluvorna bredvid glasen har Bella gjort. Dem dekorerar vi med varje jul.

Porslinet köpte vi för några år sedan på Tradera, både tallrikarna, uppläggningsfaten och glasen. Allt var oöppnat och låg i sina förpackningar. Många nappar nog på butikens erbjudande om att beställa några tallrikar plus glas för nästan ingenting, men sedan måste man beställa till ordinarie pris, och då blir det dyrt. Det är nog de där första beställningarna som sedan kommer ut på Tradera, och som vi kunde köpa väldigt billigt.

Här är en bild från Fyrklövern, där servisen Åsas Tomtejul säljs till ordinarie pris. De där struvorna på bilden gjorde mig plötsligt sugen på att baka sådana till jul… undrar om det är svårt…

Lugn och ro

Jag har varit med om riktigt stressiga jular, och jular som inte blev så mysiga som jag önskat. Ett år tryckte jag, Patrik och vår hund in oss, julklappar och packning för övernattning i en liten, liten bil med däck så små som till en legofigur.

På julaftons morgon begav vi oss från Nacka, där vi bodde då, sex mil nordöst till Rimbo för att träffa min farmor, vidare till en plats norr om Uppsala där vi firade jul fram till sen kväll hos en av mina bröder med släkt och sedan vidare på snöiga och hala vägar på natten till Västerås, till Patriks pappa. Morgonen därpå vidare till Patriks mamma med man. Det var inte mycket till julefrid att jäkta omkring på det viset för att hinna träffa alla.

Numera vill jag att det skall vara som på bilden här, att vi kan ta det helt lugnt som Jackie och Zingo och bara ha det mysigt ♥

Julaftons morgon förra året, och vi hade hunnit öppna paketen i julstrumporna och väntade på att gästerna skulle komma. Mys!
.

Så hur gör man för att slippa stressa inför jul?

För mig är det planering och rutiner som är lösningen. De flesta jag känner vill att jularna skall likna varandra, man vill ha sina traditioner. Alltså är det bara en fördel om man gör likadant varje år, vilket sparar enormt mycket tid.

Så vi klär granen på samma sätt. Det här är bilder från 2013, 2016 och 2018. Förra året kom jag på att jag skulle hänga upp ett par fina skridskor som dekoration, det blev litet gammaldags känsla över rummet, och det passar väl bra till jul.

Vi dukar på ungefär samma sätt. Det här är bilder från 2016 och 2018.

Planera och var ute i god tid så att du redan är klar med det mesta i början av december. Sedan brukar influensavågen och vinterkräksjuka rulla in, och då har man verkligen varken kraft eller lust att ägna sig åt julförberedelser. Och har man barn brukar det vara avslutningar på deras aktiviteter, Luciafirande och annat som tar tid.
.

Checklista månad för månad

Oktober
* Köp adventskalendrar
* Börja fundera på vad var och en önskar sig i julklapp. Skriv ned i mobiltelefonen när du får idéer eller tips, fota saker du ser som skulle kunna passa så att du kommer ihåg till litet längre fram
* Köp amaryllis- och hyacintlökar och sätt i krukor så att de hinner slå ut till jul

November
* Skriv en lista över vilken mat som skall finnas på julbordet, fördela mellan er som skall fira jul ihop, det finns absolut ingen som helst anledning till att en person skall förbereda allting om ni är flera
* Baka och laga det du vill ha till jul och frys in
* Gör julgodis och frys in
* Köp julklapparna i god tid innan alla andra gör det, så mycket lugnare och skönare. Var extra smart och pricka in den 29 november för julklappsinköpen, då är det Black Friday och sänkta priser på mycket
* Hämta hem julgranen, granris och mossa
* Plocka kottar i skogen som du lägger varmt så att de öppnar sig. Det blir fint att dekorera julbordet och blomkrukorna med dem
* Torka äppel- och apelsinskivor på låg värme (först ca 100 grader under två timmar, sedan i 50 grader under två timmar till) i ugnen och dekorera med på julbordet och på julklapparna
* Kontrollera att ljusslingor fungerar, att det finns glödlampor till adventsstjärnor och ljus till adventsljusstakar
* Sätt upp julbelysning innan det blir snö och is, så är det bara att sätta i kontakten vid advent
* Klä julbocken om du är lycklig ägare till en sådan, eller be någon händig att svetsa eller snickra en i god tid innan nästa jul
* Gör ett äppeltorn till fåglarna och som dekoration
* Städa ur kylen och gör plats för julmaten. I princip den enda städning som behövs inför jul anser jag

December
* Sätt upp adventsstjärnor och tag fram ljusstakar
* Byt gardiner, sängkläder, dukar, handdukar
* Slå in julklapparna och gör egna etiketter om du vill och skriv rim
* Ta in julgranen och klä den
* Duka julbordet dagen innan julafton
* Baka pepparkakor och gör pepparkakshus till julmusik
* Gör julskinkan, lägg in sillen och laga det som skall vara färskt och nygjort på julafton, eller köp färdigt
* Julpyssla om du har tid och lust
* Gör som BP (och jag förra året) – åk till ett köpcentrum i julrushen, sätt dig vid ett bord med en cappuccino, njut av julstämningen och av att du är lugnet själv eftersom du var klar med de flesta julförberedelserna redan i november!

Många gnäller över alla så kallade måsten kring jul. Men jag håller med Paolo Roberto som säger att gnäll är som att gunga i en gungstol. Visst, det rör sig, men man kommer ingenstans. Alltså hittar man en lösning som fungerar, så slipper man bli en gnällig surtant/surgubbe och gör istället något bra av det som ändå inte går att undvika :) Att julen är känslomässigt jobbig för många är en helt annan sak. Det är väl knappast någon som inte har jobbiga och tunga minnen och känslor kring jul. Förhoppningsvis kan de jobbiga minnena blandas med de fina.

Och till sist, tror ni att jag skulle lägga ned så här mycket tid på julen om jag av någon anledning skulle vara helt ensam på julafton? Ja, det skulle jag. Jag har flera år varit ensam nästan hela julafton, och ändå släpat hem granris, bakat och  lagat mat. Men på kvällen har det varit annorlunda, då har jag legat i soffan och ätit choklad och tittat på julprogram på teve. Ganska mysigt det också när det är frivilligt.

Så här ser det ut där jag sitter och arbetar

Inte så tokig arbetsplats, särskilt inte med kaffe och en glassbåt på lagom avstånd.

Jag har inte tipsat om så många böcker på sista tiden, men i helgen var jag förkyld och ägnade mig mest åt att läsa skönlitteratur, så inom kort skall jag tipsa om två helt olika böcker; dels Pascal Engmans senaste kriminalroman, Råttkungen, dels Nina Georges nya roman Drömmarnas bok.

Hoppas ni fått en fin start på veckan!

 

Recension: Herravälde, av Elin Olofsson

För två år sedan läste jag Elin Olofssons roman Krokas, och blev förtrollad av den vackra prosan och författarens förmåga att på ett återhållet sätt skildra stora och omvälvande känslor och händelser. Hennes nya roman uppfyller alla mina högt ställda förväntningar och mer därtill.

Herravälde utspelar sig under början av 1900-talet, en tid som präglades av ekonomisk, social, konstnärlig och kulturell kraft och fart. I centrum står tre kvinnor från tre olika samhällsklasser. Herrgårdsdottern Alice, som tvingats ta över driften av gården och färdigställandet av möbelfabriken när hennes föräldrar gått bort och maken drabbats av en stroke, pigan Brita som under hela sitt liv levt under torftiga och kränkande förhållanden och så konstnärsdottern Thomasine med större ambitioner än att måla porträtt i sin fars namn. Året då kvinnor för första gången får rösta i Sverige, 1921, korsas de tre kvinnornas vägar och ingenting kommer att bli sig likt igen.

Man brukar påstå att den första meningen i en bok är viktig för att sätta tonen för vad som komma skall. Jag brukar inte tycka att de där förstameningarna är så viktiga egentligen, för hur ofta rymmer de bokens stämningsläge, det man känner först när man läst några kapitel. Men här är en bok som naglar fast stämningen direkt i sina två första meningar: ”En gång gick en älgtjur genom isen i Anviken. Det var i slutet av mars, bara någon månad efter att Alices lillebror begravts borta vid sockenkyrkan”. Under bokens första sidor berättas hur en älg går genom isen och inte kan ta sig upp. Vad som händer sedan fick mig att glömma att andas. Jag skall inte förstöra det för er genom att berätta exakt vad som händer, men de känslor som väller upp inombords återkommer hela tiden genom berättelsen om de tre unga kvinnornas levnadsöden. När allt tycks som mörkast, och det äntligen strömmar in en smula hopp och framtidstro, då vrids kniven om ett varv till och gör allt ännu värre än det redan var.

Som jag skrev inledningsvis rymmer Herravälde många stora och omvälvande händelser och känslor; stark vänskap, kärlek och mod, men också hemligheter, sjukdom och död. Och allt hakar samman med varandra. Alice, Brita och Thomasine kommer från helt olika sociala och ekonomiska förhållanden, men har det gemensamt att de alla tre har försökt att leva så som det förväntas av dem, att finna sig i sin lott. ”Så det var det här. Äktenskaplig lycka. Tillåten lycka. Bara det här.” Utåt sett har det fungerat ganska bra, men inuti finns en glöd och en uppdämd frustration över sakernas tillstånd.

Trots motgångar och hopplöshet har människor ofta en nästan osannolik förmåga att behålla sin tro, sitt hopp och förmågan att älska. Det gäller också de flesta i Elin Olofssons roman Herravälde.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 396
Utgivningsdatum: 2019-08-08
Form: Miroslav Sokcic
Förlag: Wahlström & Widstrand
ISBN: 9789146235729
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

 

 

Nya böcker att läsa i september

Tre nya böcker som förmodligen är ganska olika varandra, men som har det gemensamt att jag är väldigt nyfiken på dem. Jag har inte läst något av Tayari Jones och Niklas Natt och Dag, men blivit nyfiken på dem utifrån vad andra berättat.

Som ni ser är Shelly en väldigt skolad bokhund, hon vet att hon skall sitta stilla och posera tills jag säger att jag har fotat klart, och hon verkar på allvar älska det. Hon vet exakt vad hon skall göra när jag kommer med böcker och kameran. Doris är inte en lika skolad bokkatt, men Shelly försökte verkligen sitta stilla trots att det var svårt när Doris distraherade henne.

Pascal Engman blev en favoritförfattare i och med sin debutroman, Patrioterna. Vilken bok alltså! Klicka på titeln om du vill läsa min recension. Sedan skrev han Eldslandet, den första delen i en planerad thrillerserie om polisinspektör Vanessa Frank. Och nästa vecka kommer uppföljaren, Råttkungen, ut i handeln.

Pascal Engmans romaner är otroligt välskrivna med högt tempo och stort samhällsengagemang, och han lyckas dessutom väldigt väl med gestaltning av både personer och miljöer, vilket gör romanerna inte bara spännande, man känner också för karaktärerna. Har ni inte läst något av honom än, så måste ni göra det.

Så här fint förpackad kom boken från förlaget.

 

Resebilder från Normandie, Franska Rivieran och Gotland

Jag brukar skriva reseberättelser och dela med mig av bilder och tips som kanske kan inspirera någon mer. Men de senaste tre reseberättelserna är oavslutade. 2017 reste vi bland annat till Normandie och besökte Rouen, där justitiepalatset just då blev renoverat. Man kunde ändå se kulhålen från andra världskriget i väggarna.

Förra året reste vi längs Franska Rivieran och besökte bland annat kuststaden Cassis, Cannes och Antibes, men jag hann aldrig visa bilderna och berätta om hur det var. Jag lade nog bara upp någon teaser om att inlägg var på gång, men sedan föll det i glömska.

Inte heller har jag visat och tipsat om var man äter så här maffiga våfflor på Gotland. Det måste jag ju göra.

Om jag inte stupar i säng i kväll skall jag försöka komponera ihop ett inlägg när vi kommit hem från dans/gym. Vad skall jag börja med tycker ni – Rouen i Normandie, Cassis vid Franska Rivieran eller Gotland?

Ha en fin fredagskväll!

 

 

 

 

 

Dags att utse årets Augustambassadörer

Under flera år i rad har jag fått förtroendet att vara Augustambassadör. Det har inneburit att jag bevakat och rapporterat om Augustpriset, och litet extra om Årets svenska fackbok. Jag har varit på plats vid nomineringseventen och följt den stora Augustgalan, jag har intervjuat nominerade författare och läst och recenserat de nominerade böckerna.

Att vara Augustambassadör är intressant och spännande och väldigt roligt. Jag brinner litet extra för facklitteraturen, och det skulle vara sååå roligt att bevaka den kategorin i år igen! Men som ni som tittar in här hos mig vet, räcker inte tiden till i höst. Jag är mitt uppe i en intensiv period då jag slutför min avhandling. Men jag kan verkligen rekommendera er som älskar att läsa och att skriva om litteratur i sociala medier att söka! Gör det!

Här kan du läsa mer om vad det innebär att vara Augustambassadör, och vart du skickar din intresseanmälan. Om du vill se hur jag rapporterat om Augustpriset finns mina inlägg från 2016-2019 samlade här.

Missa inte höstens roligaste uppdrag!