Böcker att se fram emot under januari-april 2020

Dags att börja spana på bokvåren! Det här är mina favoriter bland de böcker som kommer ut i bokhandeln under januari–april 2020.

Nya böcker i januari-februari 2020

Kristina Appelqvists deckare brukar alltid vara småmysiga och lagom kluriga, så En giftig skandal ser jag fram emot. En mördare som kopierar mord ur Agatha Christies böcker.

Fler spännande romaner är på gång, bland annat en tredje del i serien som utspelar sig på den fiktiva ögruppen Doggerland med kriminalinspektör Karen Eiken Hornby, Mellan djävulen och havet. Får inte missas.

Bara ett barn: Bortom varje rimligt tvivel är en nyutgåva av Malin Persson Giolitos spänningsroman om advokaten Sophia Weber. Jag har inte läst den tidigare, så det tänker jag göra nu.

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Herrarna satte oss hit handlar om det.

Jamie Oliver är en favorit bland kändiskockarna. Han krånglar inte till det och maten blir god. Jag brukar vara skeptisk till vegetariska kokböcker eftersom recepten ofta saknar tillräckligt med protein, men det där har säkert Jamie Oliver koll på :)

Queenie beskrivs som ”en vass, ärlig och brutalt komisk roman om att famla efter kärlek, karriär och sig själv i en högst igenkännbar samtid”.

Och så är Staffan tillbaka. Ljuskällan är nämligen den fristående uppföljaren till Under två timmar. Ett samtidsdrama som handlar om hur svårt det är att göra rätt, och hur de kompromisser vi gör som par ibland hotar att splittra istället för att förena. Jag tyckte ganska illa om den självupptagne och fyrtioårskrisande Staffan i den förra boken, men är ändå väldigt nyfiken på hur hans karaktär kommer att utveckla sig.

Sex veckor efter deras storslagna bröllop gör Emma Svenssons man slut. I Honeymoon, hej då & bergen som väntar handlar det om överlevnad, både ekonomiskt och själsligt, när det där som skulle vara livet ut plötsligt tar slut. Eftersom en av författarna heter samma sak som huvudpersonen, kanske det här är en självbiografisk bok? Jag brukar inte vara så förtjust i sådana, men skall kolla upp boken litet närmare.

Romanen De, av Helle Helle, är en berättelse om sjukdom, kärlek och gymnasietiden i början av åttiotalet.

Nya böcker i mars-april 2020

I mars-april kommer ett helt gäng med böcker som jag verkligen vill läsa. Den fjärde, fristående delen i Anders De La Mottes serie Årstidskvartetten, Våroffer, vill jag inte missa. Inte heller Anna Janssons Dödslistan.

Nina Lykkes förra bok, Nej och åter nej, tyckte jag mycket om, så hennes nya roman som kommer att heta Nästa!: en läkarroman, måste jag läsa. Stina Jackson kommer med sin andra spänningsroman efter succédebuten Silvervägen. Den här har titeln Ödesmark.

De tre första böckerna i serien om Kulla-Gulla kommer att ges ut lagom till 75-årsjubileumet nästa år. För några år sedan köpte jag hela serien begagnad av ren nostalgi och har inte hunnit läsa om den än, men skall göra det. Litet som att läsa Per Anders Fogelströms Stad-böcker, men om landsbygden och ur ett barns perspektiv.

Graham Swifts roman är kanske den jag ser mest fram emot. Jag tyckte så otroligt mycket om hans roman Mödrarnas söndag, så förväntningarna är stora på Här är vi. Och så kommer fortsättningen på Olive Kitteridge. Olive, igen, av en av mina favoritförfattare, Elizabeth Strout. Anne Swärds roman Vera var också en riktigt välskriven och minnesvärd roman som fastnade i tankarna. Hennes nya roman kommer att ha titeln Jackie. Skall läsas.

Om jag var din hemmafru, eller hur man får en vardag att smaka som en lördag av Lotta Lundgren är en helt makalöst rolig kokbok med kåserier. Jag har läst den och skrivit om den här i bloggen, men har med den i mitt urval av bokfavoriter för att jag vill tipsa er om den :)

Hjärtinfarkten : Fakta, expertråd och personliga berättelser vill jag läsa på grund av händelser i min närmaste familj. Min bror fick en stor hjärtinfarkt för fyra år sedan, året han skulle fylla femtio, och min pappa fick en infarkt för två veckor sedan. Hjärt-kärlsjukdomar dödar fler människor än någon annan sjukdom i Sverige, men både min bror och min pappa klarade sig tack och lov. Nu har jag sett två av mina närmaste ligga på marken/golvet med enorma smärtor i bröstet i väntan på ambulans, sett ambulanserna åka iväg med blåljus och sirener, sett min bror och min pappa ligga på hjärtintensiven med ett femtontal sladdar kopplade från kroppen till olika apparater och jag har förstått litet grand om vilka funderingar och känslor som kan uppstå efter en sådan här händelse. Men jag behöver veta mer, så jag skall läsa den här boken och kanske ge den till min bror och pappa också.


Så, vad har jag missat? Vad ser ni fram emot att läsa?

Lästa böcker i oktober och månadens bästa

I veckans Helgfråga undrar Mia om vi läst någon bra bok den senaste tiden, och om vi firar fars dag.

Under oktober läste jag tre böcker och alla var riktigt välskrivna, ganska tunga relationsromaner om hur livet blev som det blev och om man kan göra något för att påverka sin framtid. Jag gav Snöstorm betyget 4 och både Hem till mig och Testamente fick betyget 5. Ni vet säkert redan att Testamente är nominerad till Augustpriset i den skönlitterära klassen.

Oktober var en makalöst bra läsmånad. Inte sett till antal böcker, men till vilken kvalitet de höll. Typiska bokcirkelböcker alla tre, det finns mycket att diskutera kring dem. Huvudpersonen i Hem till mig startade upp hela känsloregistret hos mig, mest frustration och nyfikenhet, jag måste bara få veta hur en sådan här självisk person fungerar. Ingen sympatisk person, men ändå kunde man inte helt och hållet tycka illa om honom. Skickligt av författaren att lyckas skildra en så komplex person. Hem till mig var månadens bästa.

Vilken bok blev din favorit den här månaden?

Är det någon särskild bok som du ser extra mycket fram emot att läsa under november?

Själv läser jag just nu en väldigt omskriven och hyllad debutroman av Emilie Pine; Allt jag inte kan säga. En självbiografisk roman om att växa upp med en alkoholiserad pappa, om att vara ofrivilligt barnlös därför att hon väntade för länge med att bestämma sig för om hon ville ha barn och om väldigt mycket mer ur ett kvinnoperspektiv. Det är träffsäkert, men jag är inte överväldigad än så länge. Parallellt läser jag Åsa Hellbergs roman Välkommen till Flannagans. Inte överväldigad över den heller, men jag har inte hunnit läsa särskilt många kapitel än, allt kan hända.

Här är en trave med böcker som jag ser väldigt mycket fram emot att läsa. Och så har jag fått hem Viveca Stens senaste kriminalroman, den är jag också väldigt nyfiken på. Under helgen kommer en recension av boken om Södermalm.

Och så det här med fars dag. Jag brukar ge min pappa en blommande växt av något slag eftersom han är intresserad av växter. Men i år skall jag ge något helt annat, jag skall baka en slags gammaldags bullar som han brukade önska sig när jag bodde hemma, som man säger. Och så kanske jag scrappar ett kort, vi får se.

Ha en fortsatt fin helg!

Tisdagstrion: Fåglar

Helena med bokbloggen Ugglan & Boken håller i bokutmaningen Tisdagstrion. Alla som deltar tolkar veckans tema på valfritt sätt, tipsar om tre böcker och klickar runt hos varandra och tar del av varandras boktips. Den här veckan handlar det om fåglar.

Det är inte det att jag inte kan räkna, men jag kunde inte utelämna någon av de här böckerna till tisdagstrion. Men om jag måste välja bara tre stycken väljer jag Arktis: Liv i en värld av is och snö, Pingvinlektionerna och Sorgen bär fjäderdräkt. De är alla tre något alldeles extra.

1.  Jag läste Arktis: Liv i en värld av snö och is som en av de Augustprisnominerade böckerna i fackboksklassen år 2016. Det var så vackra bilder, men också så otroligt spännande läsning! Myrspovar flyger till exempel längre än 11000 kilometer i ett sträck, utan att mellanlanda eller äta och dricka, för att komma fram till Arktis där de häckar. Resan tar nio dygn. Väl framme på häckningsplatserna längs de arktiska kuststräckorna stannar de några veckor, sedan är det dags att ge sig iväg söderut igen. Vilka maratonflygare, det verkar nästan ofattbart! Hur ofta hör man att en fackbok är en bladvändare, eller att man sträckläste den? Inte så ofta. Men det här är precis en sådan bok. Tips! Perfekt som julklapp!

2.  Pingvinlektionerna är en av de allra bästa böcker jag läst. Samtidigt som läsaren får följa med på en spännande resa, och uppleva utvecklingen som sker mellan en liten pingvin och hans omgivning, får vi inblick i det argentinska samhället och den politiska och ekonomiska situation som rådde i Sydamerika under 1970-talet. Författaren har ett stort naturintresse och ett starkt engagemang i miljöfrågor, och boken berör också också ämnet hur människors sätt att leva påverkar djurlivet. Det är känslosamt, rörande, humoristiskt och hjärtevärmande. En berättelse som fastnar i minnet och som man inte glömmer.

3.  Sorgen bär fjäderdräkt är en berättelse om sorgearbete. Den kommer att stanna i mig för alltid. Läs den. Ge den tid att sjunka in. Läs den igen.

Gröna fingrar sökes är en av de bästa feelgoodromaner jag läst, och som en del av handlingen finns en papegoja som bidrar till den fina stämningen i boken. Penguin Bloom: en udda liten fågel som räddade en familj är en otroligt gripande bok om hur en fågel kommer in i en familj i sorg efter att mamman i familjen drabbats av en allvarlig olycka, och ger familjen hoppet tillbaka. Fotografierna är dessutom helt otroliga. To kill a mockingbird har jag faktiskt aldrig läst, men skall göra det.

Fler boktips på temat fåglar  får du hos Helena/Ugglan & Boken och andra som länkat i kommentarerna hos henne!

Så här blev födelsedagskortet till Bella som fyllde 15 år i helgen

Min första tanke var att göra ett kort i höstiga färger, men så hade jag ett papper med jeansmotiv i min samling, och det passade ju mycket bättre till en tonårstjej!

Som vanligt gick det snabbt att göra kortet, och i efterhand ser jag saker som jag hade velat göra annorlunda. Men jag övar på att nöja mig och tycka att det duger. Det var i alla fall väldigt roligt att använda scrapsakerna igen, och jag kommer nog inte att kunna låta bli att göra julklappsetiketter i år igen. Julkort däremot, har jag inte haft energi att göra på flera år. Vi får se hur det blir i år.

Bara att skära ut en bas till kortet i vitt, litet kraftigare papper, och sedan vika det på mitten. Jag gillar när det inte blir för platta kort, och försöker oftast få till flera lager av olika papper som matchar varandra. Cirklarna stansade jag ut, liksom texten med Grattis. Pillrigt, men det gick ganska bra.

Till sist dekorationerna som en liten samling till vänster om cirklarna. Tillsammans med de lodräta remsorna och cirklarna skapar dekorationerna formen av en triangel, det vill säga att man knyter ihop kortet genom en osynlig linje från toppen av kortet vidare till vänster och sedan till botten. Det skapar symmetri och gör förhoppningsvis layouten harmonisk att se på. Det är i alla fall tanken.

Hoppas ni har en fin kväll!

Styla om en pumpa till en guldfärgad bordsdekoration

I går gick jag upp tidigt för att hinna scrappa ett födelsedagskort till Bella utan att hon skulle se det i förväg. Det gav mersmak, så jag fortsatte med att styla om en pumpa. På fotot här ovanför är jag nästan klar.

Jag använde saker jag har kvar sedan jag hade scrapbookingbutik. Gluedots, som är limkuddar som gör att dekorationerna både fäster och kommer upp en bit från underlaget och ger 3D-effekt, akrylfärg i guldmetall, pappersblommor, blad och pärlor.

Färgerna är otroligt dryga och täcker bra med bara ett lager och torkar dessutom väldigt snabbt. Det behövdes ingen torktid efter att jag målat pumpan tills jag kunde börja dekorera.

Bara att kladda på färg och lassa på med dekorationer i en färgskala som man gillar.

Det tog inte mer än fyrtio minuter att styla den här pumpan. Men jag tänkte inte så mycket utan lassade bara på det jag tyckte blev fint tillsammans, och som skapade litet liv och höjd bland dekorationerna. Väldigt kul var det!

Hoppas ni har en fin alla helgons dag

 

Ofrivilligt mycket läsning, eller hur man skall se på det

Grötfrukost varje morgon, men vanligtvis inte med den här inramningen ;)

Tjejerna har läslov, men det är nog bara jag som läser. Åtminstone böcker. De läser undertexterna på teveserier. Det sägs att barn gör som de vuxna gör. Det gäller möjligen små barn, men absolut inte nästan vuxna barn som våra tonåringar. De gör som kompisarna gör.

Jag hade inte räknat med att läsa så mycket som jag gjort den senaste tiden, men i fredags svalde jag troligtvis en benbit eller en glasbit och det skapade litet ofokus på min avhandling. I måndags åkte jag in till sjukhuset och på tisdagen röntgades halsen. Jag har inte fått svar än, men jag tror att benbiten lossnat och vandrat vidare nu. Inget ont som inte har något gott med sig, och efter den hetsläsning jag ägnat mig åt tror jag att jag fyllt på behovet av att läsa skönlitteratur igen.

Böckerna jag har läst har alla varit ganska realistiska och vardagsnära relationsromaner. Med andra ord, långt ifrån amerikansk feelgood med lyckliga slut. Nu känns det nästan lättsamt att arbeta med grundlagen igen, efter de tunga berättelserna. Och det skall jag fortsätta med nu.

Hoppas ni får en fin torsdag!

Recension: Testamente, av Nina Wähä

Omslaget har fått mig att nedprioritera den här romanen ända sedan början av året. Lila och röda färger tycker jag inte ger ett rättvisande intryck av innehållet, som är lågmält berättat, nästan som en saga. Men när den nyligen blev Augustprisnominerad blev jag tillräckligt nyfiken på den för att börja läsa. Och nu vet jag nästan inte hur jag skall beskriva min upplevelse av den. Jag har inte läst någonting liknande tidigare.

Som läsare sugs man omedelbart in i berättelsen, och det slår mig att det känns på precis samma sätt som när jag brukade lyssna på tv-legendaren och historikern Hans Villius. För er som inte hann uppleva honom finns ett filmklipp här.

Berättelsen är som ett drama i tre delar med rubrikerna 1) The cast, the scenery, 2) The murder och 3) Who dunnit. Varje kapitel inleds med att berättaren, och det är här jag omedelbart tänker på hur Hans Villius brukade introducera olika historiska händelseförlopp, ger korta anvisningar om vad som komma skall; ”Annie kommer hem. Dramat rullas upp. Vi blir presenterade för bygden och karaktärerna. Karaktärerna? Nej, människorna! Någon hamnar på sjukhus. En annan lyser med sin frånvaro. Men ingenting har väl ännu hänt?”

Testamente är berättelsen om familjen Toimi, med Siri och Pentti och alla deras levande och även döda barn. Familjen är jordbrukare på en plats ute i obygden i finska Tornedalen där man talar minoritetsspråket meänkieli, en särskild form av tornedalsfinska. Det är tidigt 1980-tal, det lackar mot jul och alla de tolv barnen med familjer skall samlas i familjehemmet. Flera av dem har lämnat hemmet i tidig ålder. Flytt till Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Andra bor fortfarande hemma eller i närheten. Bandet mellan syskonen är starkt, kanske starkare än i många andra familjer på grund av den dysfunktionelle fadern, som utan att göra mycket väsen av sig ändå skapar oro och rädsla hos barnen. Berättelsen handlar visserligen om ett testamente, men kanske mer om vad man lämnar ifrån sig som ett socialt arv. Hur påverkad man blir av sin uppväxt, hur mycket man redan har i sig och hur mycket man påverkas av andra människor och miljöer. Med en så stor och brokig familj som familjen Toimi skapar författaren en spännande utgångspunkt för den klassiska frågan om arv och miljö. Och här finns verkligen intressanta människor som vi efterhand lär känna allihop, inte minst i speglingar av varandra. Den ena mer fascinerande än den andra, vissa märkliga och direkt obehagliga.

Berättelsen sker ur Annies och sedan de övriga syskonens och föräldrarnas perspektiv. Berättarrösten bryter in i texten med jämna mellanrum och ställer retoriska frågor och funderar kring livet, i stort och smått. ”För att en relation skall djupna och människor ska kunna leva i kärlek, eller harmoni, eller åtminstone i samförstånd, så krävs att båda eller åtminstone en av parterna bemästrar verktygen att närma sig och se eller släppa in andra människor. Att sänka garden, att hänge sig. Det hade inte Pentti kunnat. Och inte Siri heller.”

Det enda som drar ned en i övrigt fantastisk läsupplevelse är slutet. När trådarna skall knytas ihop och allt skall avrundas tappar berättelsen fart, och den lyckas inte hålla kvar mitt intresse och nyfikenhet på samma nivå som innan. Det blir inte det crescendo jag förväntat mig, mer som motsatsen, ungefär som ett musikstycke som avtar i styrka för att till slut tystna. Men det kanske är så en sådan här berättelse borde sluta. Sammanfattningsvis är det en väldigt välskriven och fängslande roman, inte lik någon annan jag läst. Jag tycker verkligen att ni skall läsa den.

Betyg: 5/5

Antal sidor: 437
Utgivningsdatum: 2019-01-23
Förlag: Norstedts
Formgivning: Sara R Acedo
ISBN: 9789113086972
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

Recension: Snöstorm, av Augustin Erba

Romanen Snöstorm beskrivs som en roman om de val vi gör som unga, hur de påverkar oss under resten av vårt liv och om de val vi fortfarande har framför oss när vi står mitt i livet. Den beskrivningen stämmer väldigt väl på romanens djupare innehåll.

Tomas är en ganska medelmåttig, fyrtioårig it-tekniker med ett ganska vanligt liv med sambo och två halvvuxna barn. När han sitter på ett tåg på väg från Stockholm till Malmö stannar plötsligt tåget och blir stående utanför Mjölby. På väg mot restaurangvagnen för att ladda upp med mat och varm dryck tar någon tag i hans rockärm. När han ser vem det är väller undantryckta känslor upp med sådan kraft att han måste ta tag i ett säte för att inte vackla. Livli, hans stora ungdomskärlek, som han älskade mer än allt annat. Livli, som han väntade på med en kaffe i handen till henne vid varje föreläsning under första året på tekniska högskolan. Livli, som ville ha honom med som smakråd när hon provade underkläder och som stöd när hon gjorde sin andra abort efter att ha varit tillsammans med andra killar. Livli, som han väntade och väntade på, men som bara ville ha honom som vän och som försvann med andra och sedan lämnade både honom och landet när hon som toppstudent fick stipendium för att studera vid CERN, världens största partikelfysiklaboratorium i Schweiz.

Skildringen av tiden vid tekniska högskolan berör på djupet. Äntligen känner Tomas att han ingår i en gemenskap med vänner som är lika nördiga och intelligenta som han själv. Men framtidsplaner och drömmar har också en baksida, och både han själv och hans nära vänner tvingas möta livets realiteter med brustna illusioner och krossade hjärtan.

Djupast intryck gör den ensidiga och omöjliga kärlekshistorien mellan Tomas och Livli. Båda med mörka och såriga uppväxtförhållanden som präglats av svek på värsta tänkbara sätt från dem som stått dem allra närmast. Hos varandra hittar de sin själsfrände. Men livet lockar hela tiden och drar i Livli och Tomas låter henne försvinna utan att göra något för att stoppa henne.

”Om några timmar kommer jag att få sitta ensam med tanken på att Livli var på samma tåg som jag, att ögonblicket som jag har fantiserat om i tjugo år – hur det skulle bli om vi sågs igen – att det ögonblicket har kommit och gått. Och jag kommer att bära med mig hur futtigt det blev.”

Jag läser febrilt vidare i boken och önskar av hela mitt hjärta att Tomas till sist skall få uppleva lyckan med sin stora kärlek. Det vore det mest rättvisa och något slags gottgörelse från livet självt för allt som han tvingades genomlida som barn med en lillebror som dog, en mamma som insjuknade och en pappa som lämnade familjen för en karriär i annat land. Det vore en upprättelse eftersom han aldrig som barn fick känna tillit och tillhörighet med andra, och tvingades leva i ständig ångest över att hans morbror som tagit hand om honom skulle ta på honom och komma in i hans rum på kvällarna när han var berusad.

Jag är fortfarande alldeles tagen av den här realistiska och vardagsnära romanen om hur livet sällan blir som vi föreställde oss att det skulle bli.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 358
Utgivningsdatum: 2019-09-27
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Formgivning: Sara R Acedo
ISBN: 9789100177126
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris