Fem en fredag – på agendan

Elisa utmanar varje fredag med fem ganska kluriga frågor. Den här veckan är temat: på agendan.

Vad var din första tanke när du vaknade i morse?
Jag tyckte att det var ovanligt mörkt i rummet, men jag fick förklaringen när jag såg att klockan bara var strax efter fyra. Sedan gick jag upp och satte mig och läste en bok på sängkanten. Nej, om det skämtar jag förstås :) Det här fotot togs förra sommaren. Men jag vaknade tidigt och gick till slut upp och stekte två ägg och drack en kopp Linizio Lungo, min favoritsmak på kaffe.

Vad var först på agendan för idag?
Jag skjutsade Bella och Jackie till skolan, precis som alla vardagar.

Vad är sist på agendan för idag?
Sist i dag vill jag inviga min motionscykel och kombinera det med att se ett eller två avsnitt av Elementary. Dels vill jag kunna ha den här klänningen i sommar, dels är jag helt fast i Netflixserien om Sherlock och Watson.

Vad har du tänkt på mest under veckan?
Hur jag vill leva resten av mitt liv och vad som krävs av mig för att jag skall få det så.

Vad har du inte fått gjort idag?
Jag har inte recenserat de tre böcker som ligger här bredvid, lästa. Och jag har inte ätit någon cheesecake.

Fler har funderat kring sin dag och länkat från Elisa, och du kan själv vara med i utmaningen.

Ha en fortsatt jättefin fredag!

 

 

Mina fem bästa tips på bak- och kokböcker

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Kok- och bakböcker

Det här är mina fem favoriter som jag ofta återvänder till. Ni skall strax få se bilder på omslagen till var och en av dem, och jag skall länka till mina recensioner av dem.

Jag har väldigt många bak- och kokböcker. Jag gillar att följa med i vad som händer i bak- och matlagningsvärlden och jag gillar att testa nya recept. Vi äter i princip aldrig snabbmat när vi är hemma, då lagar vi från grunden.

När jag lagar mat till vardags till hela familjen lagar jag oftast mat utan recept, sådant som vi äter ofta, som viltkött, fisk och kyckling tillagad i ugn med något vegetariskt tillbehör och en sås eller en röra av något slag, men jag testlagar ofta mat från recept till mig själv innan jag lagar till oss allihop, och faktiskt ganska ofta när vi skall få gäster, om jag vet att de inte är av det kinkigare slaget. Det har blivit ganska många missar som våra gäster har fått stå ut med, men jag brukar ha fler rätter att följa upp med, så ingen behöver svälta ;)

Under en period blev jag alldeles salig av att baka surdegsbröd från recept ur den här boken. Och nu när jag tar fram den igen kommer suget tillbaka. I det här inlägget berättar jag hur jag gör när jag bakar surdegsbröd, och receptet i det inlägget kommer från boken här ovanför.

Den här boken är makalöst bra. Recepten är lätta att laga, nyttiga och det blir väldigt gott. Dessutom innehåller boken mycket information om olika livsmedel, hur de bidrar till en bra hälsa.

Här är ett exempel på de fina bilderna i Paulúns Fastfood och på hur ett recept kan se ut. Dessutom en spalt med mycket matnyttig information. Och så ser ni ju hur jag läser kokböcker, med överstrykningspenna ;)

Boken har hängt med ett tag, jag lade upp ett recept från den här i bloggen för fyra år sedan, här är inlägget på bönbiffar med valnötter och broccoli.

Ni får inte missa Kålboken. Den innehåller 130 olika recept med kål, och jag är sugen på att laga allihop med några få undantag. Jag gillar att recepten innehåller ett begränsat antal ingredienser, och dessutom sådana som man kan tänkas ha hemma. Det finns lätta, mättande, festliga och snabba recept. Dessutom olika förslag på dressingar och tilltugg som passar till, som caesardressing, vitlöks- och fildressing, chilidressing, parmesanchips och kålchips. Här har jag skrivit om Kålboken.

Det Lotta Lundgren skrivit är inte bara en otroligt vacker kokbok, det är samtidigt en kåserisamling som fullkomligt flödar över av torr humor. Lotta Lundgren har vunnit priser för sin bok och recensenterna älskade den när den kom ut. Det gör jag också! Här har jag skrivit om den, och följer du länken får du också receptet på en väldigt god mazarinkaka.

Gemensamt för alla recepten, fotografierna och för de tillhörande kåserierna är att de fullkomligt sprudlar av lust till matlagning och mat. Det är så befriande! Finns det något härligare än att använda sin fantasi och passion i köket och laga till en riktigt god rätt! Kanske när gästerna skippar återhållsamheten och ängsligheten och vågar släppa loss och njuta av maten. Lotta Lundgrens bok inbjuder till det. Fram för mer lustfylld matlagning och matpassion vid middagsbordet!

Det här är min baskokbok. Jag gör alltid julskinkan och pepparkaksdegen ur den, och även en väldigt god och färgglad matpaj. Här finns recept och bilder på den och här finns recept och bild på en saftig och väldigt god julskinka.

Fler tips på bak- och kokböcker får du hos Johanna.

I dag bar jag ut hundbädden…

Det har gått drygt ett år sedan Alice lämnade oss. Hennes hundbädd har stått kvar på sin plats tills i dag. Inte en enda gång under de här femton månaderna som gått har jag tänkt tanken att jag skall bära ut den, är inte det märkligt?

I dag bestämde jag mig bara. Jag vet inte varifrån tanken kom, men det kändes som det var dags.

Hon hade så mycket energi och var alltid med på allt vi hittade på. Alltid sprudlande glad.

Man ser ju andra saker också, när man tittar på gamla foton. Som sjögrästapeten som satt i huset när vi flyttade in och som det tog många år innan vi ens funderade på att byta. Ingen kan i alla fall beskylla oss för att slösa med jordens resurser på inredning, vårt hem är en mix av gammalt och nytt. Mest gammalt tror jag ;)

Jackie var fem år och lekte med Alice i vårt kök. Ser ni hur Alice vänder sig mot Jackie och väntar på att få ett kommando om vad hon skall göra? Sådan var hon, vår Alice.

Och apropå att bevara det man har, så sattes köksskåpen och köksbänkarna upp på 1960-talet. De är alltså 60 år gamla. Visserligen ett Poggenpohlkök, vilket väl förklarar att det hållit så bra, men ändå överraskande hur länge det varit funktionellt, och är fortfarande.

I kväll kommer min topplista med fem favoriter bland bak- och kokböcker, titta gärna in då.

Snabblagat och gott till lunch och mellanmål

Vet ni hur sugen man blir på mat och fika när man läser underlaget till en lagändring som trädde i kraft nu vid årsskiftet? Jag kan garantera att man vill äta hela tiden… Allt lockar, och det krävs att man antingen har en vilja av stål för att stå emot, eller ser till så att man är mätt.

Jag har valt det senare alternativet, och jag tänkte dela med mig av vad jag ätit som mellanmål och lunch den här veckan, ni kanske också gillar recepten.

Kalkonmuffins (2 st)

4 skivor kalkon, skinka, kassler eller rostbiff
2 ägg
1/2 dl purjolök
2 nävar färsk, strimlad spenat
Några körsbärstomater
Litet olivolja

Sätt ugnen på 220 C. Smörj muffinsformarna med lite olja. Lägg två kalkonskivor omlott i en muffinsplåt eller pappersform. Lägg strimlade grönsaker och knäck ägget i muffinsformen, salta & peppra. De grönsaker som inte får plats i formarna äter du bredvid. Tänk på att ägget tar ganska mycket plats. Baka i ugnen i ca 15 minuter tills äggen fått den konsistens du vill ha. Passa på att göra en hel muffinsform och frys in dem du inte skall äta.
.

Räkrisotto med kokosmjölk och röd currypasta

200 g räkor
2 dl fryst grönsaksblandning
1 dl kokosmjölk light
0,5 msk röd currypasta
1/2 dl råris

Skölj okokt ris i ett durkslag. Rör ihop kokosmjölk, 0,5 dl vatten och currypasta i en kastrull. Tillsätt riset och koka upp. Lägg på ett lock och låt puttra på låg värme ca 25 minuter, eller tills riset är helt mjukt. Tina upp de frysta grönsakerna genom att hälla dem i en kastrull med kokande vatten och sedan hälla bort vattnet omedelbart. Blanda räkorna med riset och tillsätt grönsaksblandningen.
.

Pannkakor (eller våfflor) av sötpotatis

2 st sötpotatisar
2 ägg
Kanel efter smak
Kokosfett eller smör att steka i
1 dl blåbär, hallon eller andra bär
1 tsk honung

Riv sötpotatisen i en skål. Tillsätt ägg och kanel och blanda allt till en smet. Värm upp stekpannan eller våffeljärnet och fördela smeten i pannan, platta ut till flera små eller ett par större pannkakor. Det blir lättare att vända dem om de är mindre. Servera med bär och honung. Lika gott som en efterrätt, men mer näring och mättande som en lunch.

Recension: Skärmhjärnan av Anders Hansen

Anders Hansens förra bok, Hjärnstark, blev en storsäljare när den kom ut för några år sedan och det är väl ingen vild gissning att hans nya populärvetenskapliga bok, Skärmhjärnan, också kommer att bli en försäljningssuccé. Den här gången beskriver han hur vår hjärna är konstruerad för ett jägar-samlarsamhälle och därför hamnar i osynk med dagens digitala värld med en helt annan form av stress och ett mer stillasittande liv med mindre sömn.

Det som gör boken Skärmhjärnan så värd att läsa, är att den inte bara är högaktuell och enormt intressant, utan också väldigt välskriven. Anders Hansen har en förmåga att kunna beskriva avancerade och komplexa forskningsresultat på ett relevant och enkelt sätt. Förutom att han själv är överläkare i psykiatri vittnar källförteckningen om att han är påläst i det ämne han skriver om. Han beskriver på ett lättfattligt sätt inte bara att dagens samhälle kan leda till att vi upplever stress, ångest och depression, utan förklarar också varför. Han berättar om hur mobilen blivit vår nya drog och hur den kan påverka vår psykiska hälsa och vår sömn.

Jag har trott att det är pengar, mat, bekräftelse, sex och nya upplevelser som sätter igång vårt belöningssystem i hjärnan, men enligt Anders Hansen är det förväntan om detta som sätter igång det. Han beskriver hur vi klickar runt i digitala medier och hur vi verkar gilla nästa sida betydligt mer än den vi just är inne på. Belöningssystemet går igång av att vi förväntar oss något intressant och spännande på nästa sida. Det skulle i så fall förklara varför man så lätt glömmer tid och rum och fastnar mycket längre tid på sociala medier än man tänkt.

För mig var det en ögonöppnare att läsa att den främre delen av vår hjärna inte är tillräckligt utvecklad förrän i 25-30-årsåldern. Och det är just den delen som reglerar vårt risktagande och vårt belöningssystem. Det innebär att barn och ungdomar har mycket svårare än vi vuxna att styra mobiltelefonanvändandet, eftersom deras hjärna ännu inte är fullt utvecklad för att kunna avstå från sådant som får dem att må bra för stunden, som att hela tiden använda mobiltelefonen. Vi har väl alla upplevt hur våra egna och/eller andras barn reagerat förvånansvärt kraftfullt när mobiltelefonen tagits ifrån dem, eller när begränsning av skärmanvändandet kommit på tal. Orsaken är den ännu outvecklade frontalloben bakom pannan, den som bromsar impulser.

Ni vet hur det ofta är med forskning; vissa resultat pekar åt ett håll och andra åt ett helt annat. Så är det också med forskning om hur vi påverkas av det digitala samhället. Anders Hansen påpekar att man skall vara medveten om att det är just så, och att vissa faktiskt mår bättre och upplever ett ökat stöd genom till exempel sociala medier, men att det finns andra grupper som tycks påverkas väldigt negativt. Särskilt passiva användare som bara tittar på andras bilder och läser andras inlägg, och aldrig lägger upp något själv och inte heller deltar i diskussioner, verkar må sämre än de som är mer aktiva.

Sammantaget ger Skärmhjärnan ett bra underlag för beslut om hur man bör förhålla sig till sitt eget skärmanvändande och hur man som förälder bör förhålla sig till barnens och ungdomarnas användning av mobiler och surfplattor. Anders Hansen rekommenderar exempelvis att barn behöver röra på sig minst en timme varje dag, sova mellan nio och elva timmar och använda mobiltelefonen max två timmar per dag, och i boken motiverar han väldigt väl varför.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 208
Utgivningsdatum: 2019-03-01
Förlag: Bonnier Fakta
Omslagsformgivning: Lisa Zachrisson
ISBN:9789174247961
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Vinterns bästa böcker om du frågar mig

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Vinterns bästa

De här böckerna har fått 4:or av mig, utom Slutet som fick en 5:a och var den kanske starkaste roman jag läste under hela förra året. Titeln kan avskräcka, men lura er inte av den. Slutet är en väldigt insiktsfull och fin bok, dessutom spännande på många olika sätt.

Irène är första delen i en serie franska kriminalromaner som jag varmt kan rekommendera. Personbeskrivningarna är väldigt unika och helt fantastiska enligt min mening. Innan Pierre Lemaitre blev författare arbetade han som professor i litteratur. De kunskaperna använder han sig av i den här delen av trilogin.

Sandra Beijer har skrivit Allt som blir kvar. En ganska kort roman, den är bara tvåhundra sidor, men den rymmer så  mycket mörker om en ung kvinna som tappar fotfästet totalt när hon blir lämnad av sin pojkvän. Väldigt mycket självömkan och destruktivt leverne. När man tycker att huvudpersonen har sjunkit så långt som det går utan att drunkna, och åtminstone borde försöka rycka upp sig, då blir det ännu värre. Jag hade väldigt svårt att känna igen mig i karaktärerna, men blev otroligt imponerad av hur välskriven boken är.

Om ni vill läsa en lågmäld roman om snåriga relationer och outredda känslor, förtvivlan och lycka, men mest av allt hopp. Och så någon komisk kommentar just när det är som mörkast, så att man skrattar till precis när tårarna är på väg. En berättelse som känns lika äkta som livet självt. Då skall ni läsa Mellan himmel och Lou.

Stormvarning är en spännande kriminalhistoria berättad i ett litet långsammare tempo, så där så att man tror att man hänger med i alla ledtrådar och teknisk bevisning, men ändå blir lurad på slutet. Dessutom utspelar den sig i en miljö som påminner som det vindpinade och karga landskapet i Peter Mays romaner, och det är ju ingen nackdel direkt.

Vårens mest efterlängtade böcker

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Böcker jag ser fram emot att läsa i vår.De här fem böckerna tror jag kan vara riktigt bra. Nu när jag ser dem tillsammans inser jag att de är relationsromaner allihop. Jag ser  fram emot deckare också i vår, och vilka de är skriver jag om i det här inlägget.

♥  Söndagsklubben är en relationsroman i feelgoodgenren. Varje söndag träffas Anna och hennes stora familj och äter lunch. De pratar, skrattar, tjafsar och äter alldeles för mycket. Ibland är det viktiga ämnen som kommer på tal, ibland bara rent nonsens. Men runt lunchbordet sitter människor som alla bär på sina egna historier och hemligheter. Jag blir så nyfiken på den, särskilt som jag älskar samtal kring middagsbordet och särskilt med en blandad samling människor.

♥  Gå förlorad, Agnes Lidbecks sista del i en trilogi måste jag ju läsa. De två första delarna (Finna sig och Förlåten) gjorde mig ganska irriterad på huvudpersonerna, men berättelserna fastnade. Den här gången tycks berättelsen handla om en osäker make, pappa och son. Hoppas att det inte är ännu en tröttsam historia om en krisande medelålders man där historien bara består av ältande utan att komma någonstans.

♥  Drömlistan tror jag kan vara en riktigt fin roman. Det är en debutroman som sålts till fler än tjugo länder. När den tolvårige Louis skadas i en trafikolycka och hamnar i koma, är hans mamma redo att göra vad som helst för att han ska vakna igen. Under madrassen i hans säng hittar hon en anteckningsbok där han har skrivit upp allt han drömmer om att någon gång få uppleva. Hon bestämmer sig för att förverkliga drömmarna i hans ställe, en efter en, och berätta allt för honom. Om han får höra om hennes äventyr, om hur vackert livet kan vara, kanske han återfår krafterna. Men det är inte alltid lätt att leva en tonårings drömliv när man är nästan fyrtio år.

♥  Små eldar överallt skall jag börja läsa i kväll. En roman om hemligheter och lögner i en amerikansk villaidyll. En bästsäljare i USA som nu skall bli teveserie med bland annat Reese Witherspoon i en av rollerna.

♥  En nästan perfekt dag verkar vara en relationsroman om en kvinna mitt i vardagskaos med två mellanstora barn och en veckopendlande make. Själv bär hon på en hemlighet och funderar över om livet blev som hon ville, och vad som hände med alla drömmar.
.

De här tre böckerna kommer inte med i topplistan av olika anledningar, men de är inte mindre intressanta för det.

♥  Skärmhjärnan har jag nästan läst ut, så jag kan ju inte räkna den som efterlängtad längre. Annars hade den hamnat som topp fem.

♥  Handlingen i Fredrik Backmans bok, Folk med ångest, låter helgalen, komisk och klurig. Jag blir dock litet tveksam till omslaget och kanske litet till handlingen också. Jag gillar inte buskis/folklustspel, och den här skulle kunna hamna i den genren. Hoppas inte. Men självklart måste jag läsa, jag blev helt omtumlad av Backmans böcker om Björnstad.

♥  Camilla Läckbergs nya roman, En bur av guld, kommer att vara något helt annorlunda än det hon skrivit tidigare, bara det låter ju så spännande att jag måste läsa. Dessutom tycker jag att själva historien låter lockande:

På ytan verkar Faye ha allt. En perfekt make, en älskad dotter och en lyxig lägenhet i den finaste delen av Stockholm. En gång var hon en stark kvinna med ambitioner, men för Jacks skull har hon gett upp allt. När han sviker henne raseras hela Fayes värld. Plötsligt har hon ingenting alls. Först står hon handfallen, men sedan bestämmer hon sig för att ge igen och börjar planera en gruvlig hämnd.

Det var mina favoriter i vår. Ännu fler har jag berättat om i det här inlägget.

Dags för middag alldeles strax. I dag har jag förberett för tre middagar, så resten av veckan behöver vi bara värma redan lagad mat. Frågan är vad vi skall äta i kväll: lammstek, korvstroganoff eller mexikansk paj med vildsvinsfärs, röda linser, paprika och lök..?

Ha en fin kväll!

Fem en fredag – om självinsikt

Elisa utmanar varje fredag med fem ganska kluriga frågor. Den här veckan är temat självinsikt.

Elisa undrar:

  • Vilken egenskap hos dig tror du folk irriterar sig på?
  • Vad skulle du säga att du gillar mest med dig själv?
  • Vad är något hos dig själv som du skulle behöva förbättra?
  • Vilken är en egenskap du fått höra om dig som du själv tyckt annorlunda gällande?
  • Känner du att du vet vem du är?

Vilken egenskap hos dig tror du folk irriterar sig på?
Jag har inte varit så bra på att bara lyssna och hålla med. Om jag ser lösningar på hur det går att komma vidare, så tror jag spontant att den som berättar om sina problem vill att jag skall hjälpa dem och ge råd. För vem vill må dåligt? Men så är det inte alltid. Ibland behöver man bara prata för att lätta litet på sitt bagage. Jag har förstått nu att alla faktiskt inte vill ha förslag på lösningar, utan bara vill att jag skall lyssna. Jag hoppas att jag är bättre på att känna av sådant nu.

Vad skulle du säga att du gillar mest med dig själv?
Det jag personligen har mest glädje av i min vardag, är att jag har har en förmåga att se något positivt i allt. Till och med att jag fick mitt ben krossat när jag var femton år, och opererades så många gånger, såg jag som något positivt. Om jag inte hade blivit påkörd hade jag kanske valt en annan gymnasielinje och då hade jag kanske inte pluggat till jurist, och då hade jag inte… och så vidare. Jag fick en annan livsinsikt och tacksamhet för livet genom allt jag såg och upplevde på sjukhus. Jag insåg att det fanns så många som hade det så mycket värre än jag. Den insikten kom redan första natten efter olyckan, när jag låg och väntade på beslut om mitt ben skulle opereras eller om det måste amputeras under knät. Då låg det en ungefär jämngammal kille mitt emot på intensiven. Han skrek och grät och var helt förtvivlad. Han hade varit med om en MC-olycka samma dag som jag, och båda benen amputerades.

Vad är något hos dig själv som du skulle behöva förbättra?
Att säga nej ibland. Och inse när jag blivit tagen för given eller behandlad illa alldeles för länge. Jag har en förmåga att skämta bort elakheter och tänka att andra nog mår dåligt, det är därför de beter sig så elakt eller respektlöst. Jag slätar över och går vidare. Men ibland måste jag nog bara inse att vissa personer har fått tillräckligt av min tid och min energi, att de bara är energitjuvar. Men det är väldigt svårt. Jag glömmer, och blir lika överraskad varje gång det händer igen.

Jag är också litet för bra på att leva i nuet. Jag borde nog bli bättre på att planera långsiktigt. Jag gör mitt bästa och ibland leder det vidare till olika saker, men jag saknar ofta en plan. Det dyker upp möjligheter och jag gör misstag och utifrån det fattar jag beslut ganska mycket i stunden. Som när jag fick min förra bok utgiven av regeringen som en SOU. Jag hade aldrig en sådan plan. Jag var nyfiken på ämnet, utredde och skrev om det. Sedan hade jag turen att min text upptäcktes och gavs ut. Men just nu känner jag att jag vill ha en ordentlig plan, jag behöver veta vart jag är på väg.

Vilken är en egenskap du fått höra om dig som du själv tyckt annorlunda gällande?
När jag var närmare trettio fick jag kommentaren att jag var en av de mest sociala och utåtriktade människor hon kände. Jag blev helt ställd. Jag, utåtriktad? Jag som alltid känt mig så introvert och trivs så bra ensam. Men jag har förstått att de egenskaperna inte behöver motsäga varandra.

Känner du att du vet vem du är?
Ja, jag vet nog ganska bra vem jag är numera. Däremot vet jag fortfarande inte vad jag vill med mitt liv. Vet man någonsin, när livet innehåller så oändligt många möjligheter?

Fler som reflekterar kring självinsikt kan du läsa om hos Elisa, och du kan själv vara med i utmaningen.

Ha en fortsatt fin kväll!

Mina senaste skärmbilder från mobiltelefonen

Jag tar skärmbilder/skärmdumpar från mobiltelefonen hela tiden. Ibland för att jag vill titta närmare på en viss sida eller bild litet senare, på en större skärm. Ibland för att kunna visa andra och inte glömma bort var bilden fanns. Ibland är någonting bara så otroligt viktigt eller klokt, så jag tror att det blir ungefär samma sak som att trycka på gillaknappen att spara bilden.

Det här är mina senaste skärmbilder som jag sparat på min mobiltelefon. En nyckelring att ha på resväskan och ett par skor.

En bild på hur man skulle kunna sälja grönsaker även i Sverige (det här är från Australien) – plocka fritt, utan att plasta in grönsakerna först. På samma tema en bild om hur klimatsmarta svenska bönder är och så en bild på en kvinnlig premiärminister som vill satsa på lycka och välmående istället för BNP. Intressant tankegång, den vill jag veta mer om. Några bilder till som handlar om klimatet.

En bild på sommarens roliga händelse – min första musikfestival.

Vi har väldigt mycket trä i vårt hus. Interiörbilden visar hur fint det skulle bli om vi målade allt trä vitt istället. Pepp-bild.

Och så ett citat: ”Just saw a person reading my favourite book. It’s like a book recommending a person.” Visst stämmer det? Jag tycker till exempel automatiskt bra om en person som jag ser läser Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset.

Det är ganska personligt och säger en del om vem man är, de här sparade skärmbilderna, tycker jag. Vad tycker ni?

Recension: Stormvarning av Maria Adolfsson

För ett år sedan kom första delen om kriminalinspektör Karen Eiken Hornby, som återvänder till Doggerland efter att ha upplevt en stor personlig tragedi. Romanen hade titeln Felsteg. Jag blev väldigt nyfiken på den redan innan den kom ut. Inte minst därför att förlagets beskrivning av handlingen talade för att det inte var en kriminalroman i den hårdkokta genren, utan mer fokuserad på personer och miljö, vilket jag oftast föredrar. Jag hann dock inte läsa den innan andra delen i serien; Stormvarning, kom ut i början av det här året.

De flesta romaner som ingår i en serie kan läsas fristående, så jag litade på att det skulle gå bra även den här gången. Och det gjorde det. Jag fick snabbt en klar bild av Karen, som är huvudkaraktären i boken, och även av hennes kollegor och vänner. Mordhistorien är spännande och jag gillar det långsamma tempot, där jag som läsare åtminstone har en rimlig chans att följa med i alla turer i mordutredningen. Intervjuer av misstänkta, teknisk bevisning och analyser varvas och vävs samman med karaktärernas privatliv där personligheter och relationer får betydelse för utredningsarbetet. Det ger historien trovärdighet och gör den intressant på många fler sätt än i enbart jakten på gärningsmannen.

Historien utspelar sig på en ögrupp i Nordsjön kallad Doggerland, som en gång utgjorde förbindelse mellan Storbritannien och Danmark, men som försvann någon gång för 6-7000 år sedan. Innan dess fanns öarna Heimö, Noorö och Frisel. Kulturen och miljöerna präglas av en blandning mellan det skandinaviska och det brittiska, och jag får en liknande känsla när jag läser Stormvarning som när jag har läst Peter Mays böcker som utspelar sig på öar i den nordvästra delen av Skottland. Miljöbeskrivningarna bidrar tveklöst till stämningen i boken, och om Doggerland fortfarande fanns kvar skulle jag vilja resa dit direkt för att själv få höra ljudet från havet och uppleva det blåsiga, karga och klippiga landskapet på nordligaste Noorö och de frodiga våtmarkerna och det rika fågellivet på den sydligaste ön Frisel.

Jag ser fram mot att fortsätta att följa Karen, för fler böcker blir det säkert. Författaren, Maria Adolfsson, har berättat att hon redan när första boken skrevs hade motivet klart för ytterligare två böcker i serien, så det bör minst bli en trilogi.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 422
Utgivningsdatum: 2019-01-28
Serie: Doggerland (# 2)
Förlag: Wahlström & Widstrand
Omslagsformgivning: Miroslav Sokcic
ISBN: 9789146235125
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris