Skip to content

Recension: 1984, av George Orwell

25 februari, 2017

1984

George Orwells bok, 1984, köpte jag för säkert trettio år sedan när boken var relativt nyutgiven. Som jag minns det, kom jag av mig i läsningen på grund av den mörka och dystopiska inledningen. Nu har jag äntligen läst den från början till slut, och vilken läsupplevelse det har varit. 1984 är odiskutabelt en dystopi, och som sådan är den bitvis väldigt tung att ta sig igenom. Ändå vill man läsa vidare, veta hur det skall gå.

Huvudperson är Winston Smith, en trettionioårig man som, liksom den övriga befolkningen, lever ett extremt fattigt och torftigt liv med matransoneringar och nedgången bostad, övervakad i varje stund av Storebror, den högste ledaren för Oceanien (England), ett av de tre länderna i världen. Winston arbetar på det partistyrda Sanningsministeriet, där han reviderar och censurerar texter och bilder så att de framstår som att Storebror alltid har rätt och agerar på rätt sätt. Överallt, även i bostäderna, finns avlyssningsapparatur och teleskärmar som alltid är påslagna för att dels sända ut partipropaganda, dels övervaka allt vad befolkningen ägnar sig åt. Kunskap är makt, och genom att begränsa människors kunskaper blir befolkningen lättare att kontrollera och styra. Man ägnar sig i samma syfte åt ordutplåning och skapar ett ytterst fåordigt så kallat Nyspråk, där nyanser och exempelvis uttryck för frihet inte finns med. Om språket inte ens har ett ord för frihet, hur skall befolkningen då kunna veta vad det är och önska sig det?

Ingen vet vad som hände innan Revolutionen då Oceanien blev en totalitär stat. Alla arkiv är förstörda eller förfalskade, alla böcker omskrivna, alla tavlor ommålade och alla data är ändrade. Det förflutna blir vad Partiet väljer att göra det till. Människors tankar styrs genom fruktan, hat och triumf vid segrar över motståndare. Kärlek får inte förekomma förutom till Storebror. Barn utbildas till att spionera på och vid behov ange sina egna föräldrar för illojalt beteende i förhållande till Partiet. Den enda lojalitet som får finnas är lojaliteten till Partiet och Storebror. I syfte att ytterligare begränsa individens frihet och hålla folket i schack skall aktiviteter ske i grupp, aldrig på egen hand.

Winston börjar fundera över tiden innan den stora Revolutionen, innan Partiet med Storebror tog makten. Successivt börjar han ifrågasätta och förakta Partiet och vad det står för. I Julia finner han en likasinnad, med samma hat till Partiet. De lever dock under ständigt hot om att bli avslöjade, dels för sina förbjudna tankar om Partiet, dels för sin förbjudna kärlek till varandra. Det är ingen hemlighet att partiförrädare torteras, mördas och blir opersoner, de upphör att existera både i verkligheten och i dataregister, som om de aldrig funnits.

Boken 1984 skrevs av George Orwell efter andra världskriget med troligtvis Sovjetunionen i åtanke. Likheterna är stora mellan Stalin och Storebror, och karaktären Goldstein som har en central roll i 1984 beskrivs på samma sätt som Troskij, som den ende som öppet vågade kritisera Stalin. Alla andra var kuvade till tystnad, satta i arbetsläger eller döda. Och precis som Goldstein framfört sin kritik i bokform, gjorde Trotskij det fram till dess han mördades av en sovjetisk agent.

1984 väcker många tankar om vårt eget samhälle, och om betydelsen av demokrati och av yttrande- och åsiktsfrihet. Särskilt som vi själva faktiskt censurerar vissa texter (vissa Pippi-böcker, Tintin-böcker m.fl.). Visserligen i gott syfte, men likväl får det som konsekvens en förändrad historieskrivning, precis som i den totalitära staten i boken 1984. Övervakade är vi också, dels genom övervakningskameror på offentliga platser, dels genom att webbplatser registrerar vilka transaktioner vi gör, vilka sidor vi besöker, vad vi gillar och så vidare, och därmed kan skapa en väldigt bra personprofil av sina användare. För att inte tala om hur ett av bokens begrepp, dubbeltänk, har fått ett tydligt genomslag den senaste tiden hos presidenten för världens kanske mäktigaste nation. Det vill säga att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning.

Mitt betyg: 5/5

 

Antal sidor: 284
Utgivningsdatum: 1984
Originalets titel: Nineteen Eighty-Four
Förlag: Atlantis
Översättare: Thomas Warburton
Formgivning: Agneta Magnusson
ISBN: 9174863371
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Attityd (19/365)

25 februari, 2017

brahma-unghona

Det här är en av våra Brahmahönor som vi kläckte fram i äggkläckningsmaskin förra sommaren. Då hade hon först fraktats som ett av flera ägg i en kartong med posten. Hon ser kaxig ut på blicken, men Brahmor är i själva verket enormt godmodiga och snälla. Jag tycker att den ljusgula färgen (lemon pyle) är så vacker, och med alla dun kring benen ser de ut som djuren i Tales of Beatrix Potter.

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!

Bokbloggsjerka v. 8 – Köpsug

24 februari, 2017

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika:

Jag kan inte gå in på en bokhandel utan att köpa böcker som jag känner ett absolut tvång att äga just där och då. Jag utgår ifrån att alla känner igen sig (eller har jag fel?), var tror du att detta tvång/denna impuls bottnar i?

boktrave-fame

Det här är typiska böcker som jag känner att jag absolut vill ha när jag hittar dem på bokrea. Inredningsböcker, modeböcker, konstböcker, historieböcker, kostböcker.
.

bokrea-2011

I år har jag inte köpt en enda bok på bokrean, men för sex år sedan köpte jag de här böckerna på det årets bokrea. Det året slog jag bokrearekord, märkligt nog just det året jag hade som allra mest att göra med två småbarn, mitt företag och alldeles för litet sömn. Och följaktligen har jag bara läst en enda av de här böckerna.

Om jag skall försöka mig på att gissa vad som styr mitt köpbeteende när det är rea, så är det nog att jag tror att böckerna skall kunna bidra till en förändring i mitt liv på något sätt. Om jag läser om att bli självförsörjande på grönsaker, då kommer vår jordkällare att vara fylld från golv till tak på hösten med konserverade, syrade grönsaker i fina glasburkar och morötter och potatis i stora lårar. Om jag läser på om teckningstekniker och akvarellmålning kommer jag äntligen att ta tag i mitt konstintresse och en gång för alla lära mig teknikerna för det. Och vad som hände år 2011, när jag verkligen fastnade i reans grepp, var att jag började känna att jag tappat min intellektuella förmåga. Jag tog hand om våra barn och jag skötte företaget. Det fanns varken tid eller energi till läsning. Men jag ville tillbaka till den delen av mig, den analytiska och intellektuella, så jag beställde en hel trave med böcker som skulle knuffa tillbaka mig på det gamla spåret. Så blev det inte. Det tog fem år innan jag hade möjlighet att få tillbaka läsningen i mitt liv, och nu tänker jag inte släppa taget.

Fler som svarat på samma frågor finns hos Annika i hennes litteratur- och kulturblogg.

 

Helgfrågan v. 8 – Favoritläsplats

24 februari, 2017

Mia håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon:

  1. … vilka planer  vi har för helgen och…
  2. … vilken som är vår favoritläsplats?

rofyllt-1

Här är en av mina favoritläsplatser. I helgen hoppas jag hinna läsa en hel del, och nästa vecka har tjejerna sportlov, då räknar jag med att hela familjen kommer att få ännu mer tid för läsning :)

Fler som berättar om sina favoritläsplatser och helgplaner finns hos Mias bokhörna.

Dåligt gömställe (18/365)

24 februari, 2017

boktrave

logga2017

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!