Spännande böcker i vårens utgivning

Mias bokhörna håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon om vi ser fram mot någon speciell bok som kommer i vår.

Jag har inte läst Ali Smiths första del i årstidskvartetten, Höst, men vill läsa både den och den här nya som kommer under januari. Så här beskrivs den:

Andra delen i Ali Smiths årstidssvit tar sig an vintern. Blek, med sin iskalla vind, en tid då allting dör. Fyra personer, tre av dem släkt, samlas i en gigantiskt villa I Cornwall för att fira jul tillsammans. Den ständigt arga och protesterande aktivisten Iris, hennes syster och motpol, affärskvinnan Sophia, samt dennes son Arthur. För att slippa berätta för sin mamma att hans flickvän lämnat honom, plockar han upp Lux på en busstation som får agera fästmö under helgen. Utlämnade till varandra tvingas dessa fyra personer se sig själva på nya sätt, vilket är både utmanande och helande.

Det låter som en bok i min smak!

Litet oväntat ser jag också fram mot den här spänningsromanen med övernaturliga inslag. Det är andra delen i en planerad trilogi. Jag läste första delen förra året och blev helt omvänd när det gäller den här genren. Den var enormt spännande och nu måste jag bara få veta mer om vad som hände i det förflutna och jag vill veta mer om det inre mörker som påverkar vissa utvalda personer. Jag vill framförallt veta mer om huvudpersonen Iris Riverdahl och hur hon kommer att utvecklas.

Och så en feelgood som jag hoppas har den där kombinationen av värme, djup och svärta som är så svår att motstå. Så här beskrivs den:

Laura Griffins hem håller på att förändras. Båda döttrarna har lämnat boet och tanken på huset på Lark Hill 11, utan allt spring, skratt och dofterna från AGA-spisen känns helt främmande för Laura. Men kanske kommer hon nu få tid för sig själv för en gångs skull, och även tid med maken Dom. Men när en hemlighet briserar i deras äktenskap rämnar Lauras värld. Förvirrad och nedslagen söker hon tröst i sitt viktigaste arv: sin mormors receptbox, skriven under andra världskriget. Genom recepten och dess historier börjar Laura bit för bit hitta tillbaka till sig själv. Och kanske har hon en plan för hur resten av livet ska levas.

Jag har sammanställt närmare 30 böcker som jag ser fram mot under januari-april. Här är länk till den listan.

Mia undrar också om vi tittar på något Luciatåg.

Det här är en gammal bild från förskoletiden då våra tjejer lussade i kyrkan. Det var så otroligt stämningsfullt och vackert. Nu är de tonåringar och är med i skolans Luciatåg, i skolans gymnastiksal. Jag skulle inte vilja missa ett enda Luciatåg, jag älskar sådana här traditioner. När våra barn slutat vara med i Luciatåg får jag väl bjuda in mig själv på mina syskonbarns Luciatåg :)

Debutanter som jag vill läsa mer av

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Debutanter jag läst under 2018 och vill ha mer av.

I år har jag inte läst så många romaner av debutanter, men de här fem har varit otroligt proffsiga författare som skrivit välskrivna romaner med ett djup som i vissa fall överraskade.

Livet i Inlandet rullar på i samma stillsamma tempo som romanen är skriven. Det är melankoliskt, men ändå inte sorgset. Hon gjorde sitt val när hon flyttade hit. Varför hon gjorde det valet är utåt sett för att flytta ihop med sin pojkvän, men man anar att skälet är något annat. Än är hon inte redo för nästa val, men bor man på Platsen måste man ha en förklaring till varför man flyttat hit, och varför man stannar. Ingen väljer att bo på Platsen utan en anledning. Någon anledning har hon inte. Hon väntar på att något skall inträffa som skall få henne att göra nästa val.

Egentligen händer ingenting, inte i den yttre handlingen, och ändå är det en så fängslande berättelse. Kanske just för det som inte uttalas, det som sker i huvudpersonens inre. Det som får henne att vakna upp med näsblod morgon efter morgon, tills en dag när det bara upphör.

Pascal Engmans debutroman Patrioterna var så fantastisk att jag kastade mig över uppföljaren också, Eldslandet. Nu ser jag fram mot hans kommande roman som jag gissar ges ut nästa höst om han håller samma tempo som tidigare.

Underbara romanen Stanna hos mig. Yejide och Akide älskar varandra lika mycket som när de först föll för varandra på universitetet fyra år tidigare, men sätten de väljer för att försöka få barn kommer att leda till svek, sjukdom, förtvivlan och död. Ayòbámi Adébáyò skildrar den här världen där gamla traditioner möter nya så enormt fängslande. Man lider och gläds om vartannat och flera gånger kommer det oväntade vändningar som gör att man blir överrumplad.

Silvervägen med sin intensiva och lågmälda ton var nästan hypnotiserande, och bokens största behållning. Jag ville å ena sidan vidare i berättelsen för att få veta vad som hände Lina som försvann, och för att få veta hur det skulle gå för Meja, och för Lelle som jag led med och önskade skulle få ro. Å andra sidan ville jag inte läsa för snabbt, jag ville hålla kvar den hemlighetsfulla och suggestiva stämningen.

Rökridå är en spänningsroman av det där långsamt berättade slaget som jag tycker så mycket om. När jag närmade mig de avslutande kapitlen kom jag på mig själv med att läsa långsammare. Jag oroade mig för att slutet inte skulle motsvara resten av boken, att det skulle bli sådär abrupt, avhugget och osannolikt som det kan bli i vissa spänningsromaner när författaren inte lyckas knyta ihop alla trådar. Jag blev inte besviken. Tvärtom. Det här är en riktigt välskriven nagelbitare som håller ihop från början till slut. Jag kommer inte att bli förvånad om boken filmatiseras, kanske med författaren själv i huvudrollen.

Fler tips på böcker av debuterande författare får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.

Två veckor kvar till jul och allt är lugnt

I dag har jag funderat ganska mycket på hur det senaste året har varit. Förra året var ett år som bara passerade. Jag levde ganska mycket i nuet i min bubbla, utan att tänka varken framåt eller bakåt. Planen var att det här året skulle bli annorlunda. Jag skall som vanligt analysera och sammanfatta året som gått i ett inlägg med text och bilder om ett par veckor, men just i dag känns det som att jag måste rycka upp mig och göra en del förändringar under 2019. Men som sagt, mer om det längre fram.

De närmaste veckorna handlar det om att förbereda för nytt år, och att förbereda för jul. Bella och Jackie skriver årets sista prov den här veckan och vi skall på stort och fint luciafirande i deras skola. Vi skall baka pepparkakor av pepparkaksdegen jag gjorde i helgen och baka lussekatter och göra julgodis. Och så en del som kan förberedas till julbordet på julafton.

Jag måste till skogen och hämta granris, vilket kommer att bli enklare i år eftersom ett skogsbolag avverkat timmer på min brors mark så det ligger granris överallt, och även små granar. Jag tänker som vanligt klä vår julbock och göra kransar till dörren och öppna spisen. Och så behövs mossa till krukorna.

Sedan är det faktiskt dags att montera ihop två bokvagnar som jag köpte för länge sedan, och placera de olästa recensionsexemplaren i dem så att jag slipper boktravar på golvet i mitt arbetsrum… Jag kanske visar före- och efterbilder sedan ;) När böckerna är sorterade och placerade i ordning blir det plats på skrivbordet för andra projekt. Jag längtar efter att kunna sätta igång så snart julen är över.

Men nu skall vi se ett nytt avsnitt av Escape at Dannemora. I morgon hoppas jag hinna titta in hos er!

Recension: Stark genom klimakteriet av Monika Björn

Monika Björn är entreprenör inom träning och hälsa och arbetar som personlig tränare, yogalärare och träningscoach samt håller klasser på SATS i Göteborg. Hon har alldeles nyligen givit ut en bok om hur man som kvinna på bästa sätt tar sig igenom klimakteriet.

När man läser om hennes upplevelser och ser bilderna på henne i den här boken kan jag verkligen föreställa mig chocken hon fick, när hon som är en så aktiv och hälsosam person plötsligt började sova dåligt, kände sig låg, trött och sliten utan någon uppenbar anledning. Monika Björn trodde själv att hon drabbats av allergi eller en annalkande förkylning. Det var ingenting av det. Hon var 46 år och hade hamnat i förklimakteriet.

Det här är en både lärorik och peppande bok. Jag gillar inställningen hos författaren. Hon ser tiden när vi kvinnor kommer i klimakteriet som en slags nystart, då vi kan fundera över vad vi vill nu. Om jobbet känns meningsfullt, vännerna, förhållandet. Om vi vill lära oss något nytt, var vi vill vara om ett år, fem år, tio år. Jag gillar hur författaren vänder en säkert ganska jobbig period till något positivt.

Boken innehåller informativa avsnitt om vad klimakteriet är och vad som händer under den perioden. Hon berättar till exempel om hur det är att plötsligt bli kokhet och börja svettas både på dagarna och nätterna och om en hel del mer som hör till klimakteriet, som att få led- och muskelvärk, huvudvärk, humörsvängningar, oönskat håravfall och irriterad och torr hud. Är problemen väldigt stora bör man gå till en läkare och få hjälp, men känner man att det är hanterbart är jag ganska övertygad om att de råd Monika Björn ger kan räcka långt.

Boken innehåller många inspirerande foton på den snart 50-åriga författaren, som det här.

Monika Björn tipsar om hur man kan träna sig starkare, både fysiskt och psykiskt. Många studier visar att träning är bättre mot pms än hormonbehandling. ”Kom ihåg att det oftast är under de tröttaste och tyngsta dagarna och perioderna som fysisk aktivitet och träning kan göra den största skillnaden.” Hon visar i tydliga bilder och text olika styrkeövningar och rörlighetsövningar som man kan göra hemma. Hon berättar också om hur hon själv läste på och testade olika vitaminer och mineraler för att minska besvären, vilket hon upplevde gav effekt inom fyra till sex veckor.

Jag lever redan efter flera av de råd Monika Björn ger i boken, som att jag tränar och stretchar och äter D-vitamin och magnesium, men nu vet jag dels att jag är på rätt spår för framtiden, dels har jag fått många bra tips så att jag kan bli bättre och effektivare på det jag gör. Alla som känner sig litet undrande och kanske oroliga över vad det innebär att komma i klimakteriet borde läsa den här boken. Och förstås alla som är 40+ och tycker att kroppen och sinnet inte är som förut.

Jag tror att jag förstår tanken bakom bokens omslag. Det räcker med att nämna klimakteriet så ser jag framför mig en väldigt grå tillvaro med trötthet, glåmighet och svettningar. Här har man valt att ta fasta på hur klimakteriet kan vara, om man följer författarens råd. En ny, positiv och färgstark period i livet. För mig blir det tyvärr bara konstigt och för glättigt. Jag tror att boken skulle nå ut bättre med ett omslag med någon av bilderna inuti boken, till exempel den här ovanför. De bilderna utstrålar styrka och hälsa och får mig att snöra på mig träningsskorna och bege mig till gymmet!

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 154
Utgivningsdatum: 2018-10-23
Förlag: Norstedts
Formgivning: Sanna Sporrong
Foto: Meddi Kabirzadeh
ISBN: 9789113083797
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Önskelista och recept på julgodis

Mias bokhörna håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon vad vi önskar oss i julklapp.

I år har vi bestämt att vi inte skall ge julklappar till de vuxna i släkten. Ett steg på vägen mot att minska klimatkrisen. Men anledningen är inte bara så nobel, det finns flera skäl och egentligen var det nog de skälen som fick alla att bli överens.

Vi är ofta 16-18 personer på julafton, och ibland har julklappsutdelningen tagit så lång tid att vi varit tvungna att ta en fikapaus innan vi fortsatt igen. Vissa delar ut alla julklappar direkt, och så får alla öppna sina julklappar samtidigt. Så gör inte vi. Vi delar ut julklapparna en och en eftersom alla vill se vad alla får, och ibland har vi också rim på paketen. Då tar det tid.

Men det har också blivit mer tydligt att vi vuxna inte önskar oss något speciellt. En anledning till att barnen givit julklappar till dem som de får julklappar av, är att vi vill att de skall lära sig att man inte bara får. Jag tycker inte om tanken att barnen bara fokuserar på vad de vill ha, jag vill att de skall fundera på vad andra kan tänkas bli glada över. I år blir första året då det bara blir barnen som får julklappar. Förutom julklapparna i julstrumporna, som vi tittar i på morgonen innan alla andra kommer hem till oss.

Så, det här är vad jag hade önskat mig om det inte var bara barnen som skulle få julklappar i år.

* Jag vill ha ett trådlöst on-ear-headset; Jays U-Jays Wireless Bluetooth-headset, i neutral svart färg som finns hos Kjell & Company. Då kan jag lyssna på mina egna spellistor på Spotify istället för gymmets val av musik, och hörlurarna gör att jag kan träna i lugn och ro utan att bli avbruten.
* Träningsbyxor från Gymshark. Mina gamla spricker i sömmarna efter flera års användning, och nu är tyget så tunt att det inte fungerar att sy ihop dem längre. De här har hög midja, vilket är skönt tycker jag.
* Tröjan kommer från Wholesome Culture. Det ser ut att vara en skön modell och ett bra budskap som jag gärna hjälper till att sprida genom att bära den tröjan.
* Halsbandet, Mother Earth, kommer från Efva Attling. Hennes tanke med smycket är det här: ”En jordglob med det viktiga budskap om att vi måste ta hand om vår jord. Med allt som händer vår planet, miljöförstöring, naturkatastrofer och klimatförändringar, är det nu viktigare än någonsin att stanna upp och tänka till.”

Jag passar på att tipsa om en julklapp som vi gav till våra barn för några år sedan, nämligen ett medlemskap i Panda Planet hos WWF.  Då blir barnet fadder för djur och natur. Beställ innan den 10 december om mjukisdjuret skall hinna komma innan julafton. Våra tjejers medlemskap löper på år efter år, men man kan förstås ge det för ett år också.

 

Som bonusfråga undrar Mia om vi har något favoritjulgodis som måste finnas vid jul. Jag är mer en matperson än en godisperson, men vissa saker finns alltid hos oss. Som hemmagjorda bountys, citrusbollar, vit ischoklad, Fazers Gröna kulor, polkagrisar, skumtomtar. Choklad i någon form finns också, men inte choklad som innehåller palmolja.

Här kommer receptet på vit ischoklad. Den vita chokladen gör att smaken av kokosfett inte bryter igenom och de smälter i munnen, jag lovar.

Ingredienser
100 g ekologiskt kokosfett
200 g vit choklad
Nonstop till dekoration

Gör så här
Hacka chokladen. Smält kokosfett i ett vattenbad. Ta av kastrullen från plattan och rör ned chokladhacket så att chokladen och fettet blandas. Häll upp i ischokladformar. Låt svalna tills ischokladen blir litet fastare, och dekorera med färgglada nonstop. Förvara i kylskåp.

Citrusbollar (25 st) gör du så här
200 g mandelmassa
Röd och gul hushållsfärg
75 g nougat
25 kryddnejlikor

Färga mandelmassan jämn med några droppar hushållsfärg. Litet mer av den gula. Skär nougaten i 25 bitar. Forma en rulle av mandelmassan och skär i 25 skivor. Platta ut dem och klä in nougaten med den. Rulla jämna kulor och rulla sedan ytan mot ett fint rivjärn. Stick i en kryddnejlika som stjälkfäste.

 

Fler som diskuterar Helgfrågan hittar du hos Mias Bokhörna, klicka gärna in och var med du också.

25 tips på julklappsböcker till släkten

Böcker är de bästa julklapparna, visst håller ni med?

I dag ger jag tips på böcker till mamma och pappa, den litterära väninnan, släktens mansgris, spänningsälskaren, den romantiska frankofilen, livserfarna mormor och sportintresserade farmor, släktens unga och medvetna tonårstjej, tystlåtne morbror och fåfänga moster, min icke-läsande bror, filmälskaren och den grubblande tonårsdottern och ännu fler.

Jag vet att det faktiskt finns de som tycker att annat är roligare att få i sitt paket, men jag har tips på passande böcker till bokvägrarna också :)

Till min mamma ger jag Gröna fingrar sökes, som är en välskriven, vuxen berättelse om ett antal intressanta karaktärer. Min mamma vill läsa om sådant som är verklighetsanknutet och sannolikt, fantasy och sci-fi går bort. Gröna fingrar sökes borde passa henne perfekt!

Karaktärerna i boken är som folk brukar vara i de flesta samhällen, vilket innebär stor igenkänning och ger trovärdighet till berättelsen. Här spirar romantiken, men inte på det sättet romantik ofta fungerar när man är tonåring, utan på ett mer livserfaret vis då man har mer med sig i bagaget. Och här skildras kärlek i många olika former. Det är som balsam för själen att läsa om lummiga trädgårdar, jord under naglarna och om trädgårdsfester som dignar av spännande rätter. Och så Kakaduan Arthur, som ger berättelsen litet extra guldglans.

Till min litterära väninna ger jag en bok som är en av de allra bästa jag läst, nämligen Elizabeth Strouts senaste roman, Vad som helst är möjligt. Hon kommer att njuta av den precis lika mycket som jag gjorde.

Författaren har valt att skildra människor som är trasiga på olika sätt. Antingen på grund av sin bakgrund eller genom samhällets eller sina egna krav på hur man borde leva. Här finns Linda, som lever ett välbärgat liv med en på olika sätt vidrig man i deras konstfullt inredda hem, här finns Charlie som blir kär i en prostituerad och lämnas av sin hustru när det uppdagas, här finns familjefadern som under hela livet bär på en hemlighet som uppenbaras först efter hans död. Alla berättelserna i romanen utspelar sig i den lilla småstaden Amgash i Illinois.

Med få och subtila meningar lyckas författaren fånga de olika människornas verkliga och innersta känslor, bakom den fasad som de försöker upprätthålla. Genom nedtonade men träffsäkra skildringar av dessa ganska vanliga människor, dels genom deras handlingar, dels genom dialoger, tecknas deras verkliga karaktärer och insikter om livet. Jag tänker när jag läser att så här är det att vara människa. Det är alltid gripande, men aldrig sentimentalt.

Till den som vanligtvis inte läser böcker vill jag ge Felix Heintzenberg och Ole Jørgen Lioddens vackra och intressanta bok, Arktis: Liv i en värld av is och snö. Det går inte att låta bli att bli både fascinerad och imponerad av alla små berättelser i boken. Visste du till exempel att myrspovar flyger längre än 11000 kilometer i ett sträck, utan att mellanlanda eller äta och dricka, för att komma fram till Arktis där de häckar. Resan tar nio dygn. Väl framme på häckningsplatserna längs de arktiska kuststräckorna stannar de några veckor, sedan är det dags att ge sig iväg söderut igen. Vilka maratonflygare, det verkar nästan ofattbart!

Hur ofta hör man att en fackbok är en bladvändare, eller att man sträckläste den? Inte så ofta. Men det här är precis en sådan bok. Texten är otroligt viktig och intressant och fotografierna fantastiskt vackra och spännande. Det här är en perfekt julklapp till alla som är engagerade, eller borde bry sig mer, i klimatförändringarna som påverkar våra sista orörda vildmarker. Unna dig själv ett exemplar av boken också, du kommer att älska den.

Till släktens romantiska frankofil ger jag Den lilla bokhandeln i Paris. Det är en varm berättelse och jag smålog förnöjt genom nästan hela boken, inte minst på grund av språket, miljöbeskrivningarna och de härliga karaktärerna. Jag skulle gärna glida fram på en pråm i det franska landskapet och göra små stopp för att kliva i land och köpa färskt bröd och ost till frukost. ”Tänk inte, Jean! Känn!”, uppmanas Jean i boken. Det är precis vad man gör när man läser den här boken, man känner. Känner och ler. Den innehåller så mycket livsvisdom, och nu är min bok full med postitlappar för att markera meningar som jag vill kunna gå tillbaka och läsa fler gånger. Men ingen välskriven feelgoodroman utan en dos svärta, och sorg finns det också. Alldeles lagom mycket för att balansera det ljuva.

Till mormor ger jag Ida Jessens båda romaner om paret Bagge. Hon föddes och levde i en tid som såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag, med andra värderingar. Med hennes livserfarenhet är jag är säker på att hon kommer att uppskatta de här litterära pärlorna.

I den första boken om paret Bagge blev det snart uppenbart att äktenskapet snarare var lämpligt än lyckligt, och att det saknade förtrolighet och verklig närhet. I den andra delen får vi följa Doktor Bagge och hans tankar om livet, relationer och äktenskapet. Jag var så nyfiken på att få veta mer om denne strame, korrekte och direkt okänslige och elake person. Om han verkligen var sådan mot alla, eller om det bara var mot sin fru.

Till släktens unga, medvetna tonårstjej ger jag Therese Lindgrens bok Vem bryr sig? Hon vet vem Therese Lindgren är, följer hennes Youtube-kanal och kommer att bli glad över en bok av en av hennes förebilder.

Vem bryr sig? är en bra introduktion för den som på ett okomplicerat sätt vill lära sig mer om vad det innebär att vara vegetarian eller vegan. Therese Lindgren skriver personligt, enkelt och trevligt om ett angeläget ämne. Hela boken utstrålar vänlighet.

Till släktens mansgris vill jag ge den här boken, Makten, som utspelar sig i en framtid då unga tjejer utvecklat en kraft som gör dem till det starkare könet. Makten i samhället har förskjutits från att tidigare ha varit förbehållen män till att hamna hos kvinnor. Den här boken vänder på perspektiven och gör det enklare att sätta sig in i hur det är i dag, även för den mest motsägelselystne.

Det finns ett uttryck som stämmer så väl in på vad jag kände under första halvan av boken, nämligen ”karma is a bitch”. En genant insikt, men det var så det var. Med den nya kraften behöver inte tonårsflickor vara rädda för att vistas utomhus sent på kvällarna, det är inte de som riskerar att bli våldtagna. De kvinnor som blivit tvingade till prostitution vänder sig mot sina angripare. Kvinnor som sedan länge varit förtryckta i Saudiarabien och Indien startar en revolution. Hela världsbilden blir omvänd, det som tidigare varit typiskt mansdominerade områden i samhället blir nu kvinnornas sfärer.

Till min icke-läsande bror krävs en bok som är både samhällsaktuell och enormt spännande. Patrioterna är precis en sådan bok. Jag sträckläste den med andan i halsen, och när den var slut var jag både omskakad och utmattad.

Till att börja med följer boken flera parallella spår. Förutom Carl Cederhielm, ledare för en terrorgrupp, finns här Ibrahim Chamsai, som kör taxi i Stockholm på nätterna, älskar Sverige och är tacksam för vad landet gjort för honom och hans familj. På en av nyhetsredaktionerna arbetar Madeleine Winther, en ung uppåtsträvare som är beredd att göra vad som krävs för att klättra på karriärstegen och som därför har ett förhållande med sin trettio år äldre chef. I norra delen av Chile arbetar August Novak som livvakt och underhuggare till ett kriminellt nätverk som bland annat ägnar sig åt olaglig narkotika- och vapenhandel. Successivt vävs de olika personernas liv samman när en liten grupp radikaliserade rasister börjar mörda en efter av av journalister på nyhetsredaktionerna.

Till min syster som, om jag hade haft någon, kanske hade arbetat mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikter ger jag Den sista flickan. Boken är Nadia Murads berättelse om hur hon levde med sin familj i en liten by i norra Irak när IS år 2014 började sitt maktövertagande i området. Många män sköts när de vägrade att konvertera från yazdanism till islam och tusentals kvinnor och unga flickor över åtta år togs som sexslavar. De såldes eller skänktes till olika IS-anhängare, misshandlades och våldtogs. Fortfarande är tusentals yazidiska kvinnor tillfångatagna.

 

Till min man som inte läser så mycket skönlitteratur tänker jag våga mig på en chansning och ge honom en bok som inte är vad han själv skulle välja, men som jag tror att han skulle uppskatta, nämligen Ingen jämfört med dig. Om han själv får välja blir det något faktabaserat med koppling till ekonomi, som Roslings böcker, något av Mikael Niemi eller humoristiska böcker i stil med Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann. Eftersom det är en tunn bok tror jag att han skulle ge den en chans, och sedan skulle han bli lika fängslad som jag blev. Det är i alla fall vad jag tror och hoppas på.

Uttrycket kan låta som en klyscha, men Jonas Bruns roman är verkligen vad jag skulle beskriva som en stor roman i ett litet format. Det är en så kallad komma-ut-roman, och till viss del följer den de klassiska delarna i en sådan roman. Det är en avskalad historia utan överord, där de undertryckta känslorna vibrerar under den svala ytan. Särskilt sparsamt skildras dagarna då de båda männen möts igen efter tjugo år. Dialogen är fåordig.

Till den som tycker om psykologiska spänningsromaner ger jag En helt vanlig familj. Handlingen kretsar kring ett mord, men det är inte mordet i sig som är det centrala, utan hur människor agerar i hårt pressade situationer och i förhållande till varandra. Man kanske kan kalla berättelsen ett relationsdrama, och som sådant väcker det många etiska frågeställningar. Det är enormt spännande ända in i det allra sista, och slutet knockade mig fullständigt.

Till släktens fåfänga moster som gärna vill upprätthålla en fin fasad ger jag Jenny Fagerlunds roande bok, Med hälsning från Båstad. Den kanske kan ge några nya insikter.

Boken handlar om att umgås med passande vänner, att bo i det rätta området, ha det rätta arbetet och göra de lyxiga resorna. Men såklart kommer allt att omprövas och huvudpersonen att komma ut som en bättre människa på slutet.

Till spänningsälskaren ger jag Inkräktare, en riktigt välskriven, klassisk kriminalroman. Det som till att börja med verkar vara en lättlöst mordhistoria visar sig dölja mycket under ytan och utredningen tar många olika vändningar. Ingenting hastas förbi och det känns som att få hänga med de båda mordutredarna i funderingar och diskussioner, och få sitta med under förhör och annat utredningsarbete. Det är så underhållande och spännande att jag riktigt myser.

Till släktens alla unga och gamla pojkar och flickor passar Godnattsagor för rebelltjejer perfekt. Det är en bok fylld av kvinnliga förebilder – hundra fantastiska kvinnor som åstadkommit något speciellt eller stått upp för sina ideal. Författare, astronauter, konstnärer, dansare, kockar, rappare, boxare, forskare och politiska ledare från hela världen. Stärkande, rörande, inspirerande och absolut sanna sagor för alla!

Till filmälskaren ger jag Filmälskarens guide till Paris. Det är en riktig liten pärla för alla oss som älskar film och som älskar Paris! Boken tar upp närmare 200 platser från 158 filmer och innehåller dessutom kartor samt film-, plats- och personregister. Alla filmerna i boken har distribuerats i Sverige.

Till min pappa, som växte upp i Stockholm och lekte i parkerna, vill jag ge Stockholm då och nu. Han kan titta och läsa i den innan vi gör den där rundresan i Stockholm till alla platser där han har bott, lekt och vuxit upp. Det kommer att bli en nostalgisk dag för honom och väldigt spännande för oss som inte var med på den tiden.

Vem kan motstå en bok med den titeln och det omslaget? Det är ju så spännande att se bilder från svunna tider. Och att kunna jämföra dem med bilder från nutid gör mig nästan alltid nostalgisk, trots att jag inte var med då, i slutet av 1800-, början av 1900-talet. Författaren har valt ut trettio platser som får symbolisera den förvandling Stockholm genomgick då det moderna Sverige tog form. Utöver att boken innehåller många foton från både då och nu, och även jämförande bilder, har författaren intervjuat personer på alla de här platserna för att få veta hur det var förr.

Till min tonårsdotter som funderar på de stora frågorna ger jag en av årets allra bästa böcker, nämligen Slutet, som är en så kallad crossoverbok, det vill säga en bok som passar både unga vuxna och vuxna.

Sjuttonåriga Simon, Lucinda och deras familjer och vänner kommer inte att få uppleva någon mer sommar. Simons gudbarn kommer inte hinna födas och Simon och hans vänner kommer inte gå ut gymnasiet. Lucinda kommer inte att dö en långdragen och plågsam död på grund av sin cancersjukdom, eftersom en enorm komet kommer att träffa jorden och utplåna allt liv innan dess. Plötsligt är alla dödsdömda. Den här berättelsen handlar om de sista veckorna innan jorden går under.

Det blir extra starkt att läsa om hur ungdomar som knappt hunnit påbörja sina liv, nu tvingas inse att de aldrig kommer att få uppleva någon framtid. Drömmar kommer inte hinna förverkligas. Boken har fått mig att vrida och vända på både smått och stort, inte minst vad gäller klimatfrågan som är ett verkligt hot mot vår planet, vår överlevnad och vår framtid. Det är smärtsam läsning, men samtidigt så fantastiskt finstämt. Trots att mänskligheten är helt utan hopp är kärleken och omtanken mellan människorna när det verkligen gäller det som framförallt genomsyrar berättelsen.

Till den politiskt intresserade gymnasiekillen blir 1984  perfekt. Den väcker många tankar om vårt eget samhälle, och om betydelsen av demokrati och av yttrande- och åsiktsfrihet. På samma sätt som i boken är även vi övervakade, dels genom övervakningskameror på offentliga platser, dels genom att webbplatser registrerar vilka transaktioner vi gör, vilka sidor vi besöker, vad vi gillar och så vidare, och därmed kan skapa en väldigt bra personprofil av sina användare. För att inte tala om hur ett av bokens begrepp, dubbeltänk, har fått ett tydligt genomslag de senaste åren hos presidenten för världens kanske mäktigaste nation. Det vill säga att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning.

Till den intellektuelle, som är öppen för existentiella och religiösa inslag, eller om det är science fiction, vill jag ge Johannes Anyurus roman, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Vi kommer att ha mycket att diskutera efteråt.

Den här boken liknar ingen annan jag läst och den kräver en hel del av den som läser den, men är väl värd mödan. Den är helt fantastisk. Boken tilldelades Augustpriset när den blev bästa svenska skönlitterära roman förra året, en dystopi som jag är säker på kommer att räknas till de svenska klassikerna.

Till den oreflekterande väninnan som skapat sig ett liv som är en nästan exakt kopia av det liv hennes föräldrar levde ger jag romanen En modern familj. Hon kommer att känna igen sig i väldigt mycket.

Som nyblivna pensionärer bestämmer sig Torill och Sverre, familjens självklara nav och förebilder, för att skiljas. Det skapar turbulens för dem, men ännu mer för deras vuxna barn. Det är fascinerande igenkänning hur vissa barn i syskonskaran väljer att gå sin egen väg, medan andra helt oreflekterat och samtidigt helt självklart väljer att gå i sina föräldrars fotspår, anammar samma värderingar och vanor och i princip skapar sig ett liv som är en kopia av sina föräldrars. Det senare är vad Liv i boken har gjort. Hon är också den av syskonen som får svårast att hantera föräldrarnas skilsmässa. När föräldrarna i hennes tycke förkastar sitt tidigare liv, var hamnar då hon, som lever ett liv som i stort sett är en kopia av deras?

 

Till tystlåtne morbror som har svårt att komma på nya samtalsämnen att prata om passar Niklas Källners bok om småprat, Och bilen går bra?, perfekt.

På ett både roligt och intressant sätt tipsar Niklas Källner om att lägga märke till detaljer, lyssna aktivt och ställa frågor. Att vara nyfiken helt enkelt. Du kan också utgå från en känsla. Om någon frågar hur du mår, svara inte bara med en fras som direkt lägger ett ett lock på samtalet, som att ”jo, det är bra”. Punkt. Utveckla varför du mår bra, då öppnar du upp för att diskutera det vidare. Självklart innehåller boken en hel del komiska inslag också, som 100 exempel på hur du pratar med olika yrkesgrupper, olika ortsbor, personer med speciella intressen med mera.

Till det nyfikna och öppensinnade paret med barn som inte kommer att se boken som kritik på sin egen barnuppfostran, utan gärna läser små briljanta kåserier om hur det kan skilja sig mellan amerikansk och fransk barnuppfostran, ger jag Pamela Druckermans bok, Franska barn kastar inte mat. Jag ser fram mot att diskutera boken med dem, för jag lovar att den väcker känslor och tankar!

Det är välskrivet, underhållande och tankeväckande. Författaren skriver om treåriga barnkungar som toppstyr familjen, om matglada barn som glatt äter både grönsaker och fisk och hon skriver om synen på artighet. Bäst tyckte jag om den franska inställningen att barn redan från bebisåldern räknas som en hel person med egna rättigheter och skyldigheter. Man pratar inte så kallat bebisspråk med vuxna, det vore att visa brist på respekt, alltså pratar man inte bebisspråk med barn heller. Alla, stor som liten, visas samma respekt.

Sportintresserade farmor får Frida Wallbergs biografi; Alltid lite till: om att slåss för sitt liv. Farmor är väldigt kunnig inom idrott och annan sport, men jag tror att det finns en lucka när det gäller just boxning. Dessutom kommer hon som kvinna att känna igen sig i hur det är att ta sig fram i en mansdominerad värld.

Frida var Sveriges främsta kvinnliga boxare genom tiderna fram tills hon drabbades av en hjärnblödning efter ett slag mot huvudet under en boxningsmatch. Boken är en känslomässig bergochdalbana. Livet är verkligen inte enkelt, och för personer som väljer att gå en otrampad stig eller som sticker ut för mycket, som är en vinnare, blir det ofta väldigt ensamt. Det får Frida Wallberg uppleva gång på gång.

Till samhällsintresserade morfar som engagerar sig i politiken passar Brandvakten. Morfar kan dessutom mycket om markberedning och skogsbruk, så han kommer att ha många synpunkter som vi kan diskutera sedan.

Brandvakten är ett välskrivet och enormt intressant och spännande litterärt reportage om en av de största bränderna i Sverige på flera hundra år. En brand som började med en gnista vid ett ogenomtänkt markberedningsarbete en het sommardag i ett skogsområde i Västmanland, och som ledde till att en yta större än tre gånger Stockholm blev helt ödelagd. Brandvakten är minst lika spännande som en thriller och ger samtidigt tydliga svar på frågor om hur, var, när och varför branden uppstod och spred sig. Det är skrämmande läsning.

Till min äventyrlige och historieintresserade vän vill jag ge Bea Uusmas fantastiska bok; Expeditionen: Min kärlekshistoria, om Andrées polarexpedition där alla i expeditionen dog på oförklarligt vis. Oförklarligt ända tills Bea Uusma fann det mest sannolika svaret.

Jag blev så fängslad av den här Augustvinnande boken. En sak som imponerade på mig var Bea Uusmas mod. Inte minst när det gällde hur hon valde att skriva sin bok. Väldigt långt från hur vetenskapliga texter brukar skrivas, vilket ju hade kunnat innebära att hon ansågs oseriös. Att våga gå sin egen väg var starkt tycker jag. Numera är det Bea Uusmas forskning som ger det mest sannolika svaret på vad som hände männen i Andréexpeditionen.

 

Det här var tips på vad jag tror kan passa till olika personer i släkten. Hoppas förslagen kan vara till någon hjälp i julklappsletandet :)

Böcker som utspelar sig vid jul

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Böcker som utspelar sig vid jul.

♥ Min favoritjulbok sedan barnen var små är Jul i Bullerbyn. Bilden när barnen kommer ned och ser granen klädd påminner om våra julaftonsmorgnar, när vi kommer ned från en likadan trätrappa till ett likadant rum med trägolv. I vår familj brukar vi däremot klä granen tillsammans kvällen före julafton. Och sent på kvällen dagen före julafton lägger Patrik och jag julklapparna under granen.

På julaftonens morgon brukar jag smyga upp medan de andra sover och tända adventsstjärnorna och ljusen i granen, så att det skall se mysigt ut när barnen vaknar och vi tittar vad som finns i julstrumporna. Den stunden är kanske den allra mysigaste på hela julen.

Den gröna vägen skiljer sig från de andra böckerna i min topplista genom att inte vara en feelgoodroman, utan snarare tvärtom. Den gjorde ett enormt stort intryck på mig. Det är mörkt och det är cyniskt, och samtidigt livsbejakande. Ibland måste man stanna upp och bara andas. Boken handlar om fyra syskon som i andra halvan av boken samlas i barndomshemmet för att fira jul tillsammans med sin mamma.

Sju dagar med familjen är en feelgoodroman som utspelar sig vid jul. Den innehåller allt det där mysiga som jag önskar mig av en sådan bok; ett gammalt charmigt herresäte på den engelska landsbygden, varmt te i stora koppar vid en eld, snö och snöyra, god mat med vänner och familj som förbereder och smyger ned julklappar i julstrumporna på juldagens morgon. Den är också en väldigt insiktsfull roman om en familj och deras olika relationer till varandra och till andra.

Let it snow läste jag för två år sedan och tyckte väldigt mycket om den. Den består av tre olika berättelser som knyts samman på slutet. Det är ungdomligt, romantiskt, ganska amerikanskt och det är massor med snö! Den perfekta boken som garanterar äkta, vintermysig julstämning!

24 goda gärningar är en mysig och tänkvärd berättelse om hur Emma finner mening i livet igen med hjälp av människor som hon lär känna tack vare sina 24 goda gärningar fram till jul, och de händelser som det sätter igång. Och ingen feelgoodroman utan romantik, förstås!

Här får du tips från andra bokbloggare på böcker som utspelar sig vid jul.

Mina mest lästa inlägg i bloggen under 2018

Vi har kommit in i december, och det är dags att börja sammanfatta och utvärdera året som gått. I dag tänkte jag visa vilka blogginlägg som flest har läst under de senaste 365 dagarna.


Många kommer in på bloggens hemsida, men de flesta hittar hit till sidor som antagligen är länkade någonstans. Antingen hos till exempel Bokus eller Adlibris (mina recensioner), eller om någon laddat upp inlägget som favorit på Pinterest (recepten).

Inläggen med recept och matbilder är oftast fem-sex år gamla, men lockar ändå läsare. Det förvånas jag över varje år. Fisksoppan från 2013 toppar listan varje år, liksom tjälknöl av vildsvin från 2012. Kolatårtan med mandelbotten lade jag också upp år 2012, och ändå kommer den med på årets topplista.

Recensioner av de välkända författarnas nyutkomna böcker hamnar av naturliga skäl högre än mer okända författare, även om deras böcker inte är helt nya. Men ser ni att drygt 1000 personer har läst min recension av den gamla klassikern 1984. Att det finns ett intresse för den boken tycker jag är roligt!

Mina sammanställningar av kommande säsongs böcker blir också lästa. Mitt inlägg om Nya böcker under 2019 har hittills lästs av drygt 450 personer. Inlägget om den här vårens nyutgivning har lästs av drygt 2700 personer.

År 2012 tränade jag enligt Olga Rönnberg, och fortfarande lockar de inläggen läsare, sex år senare. Det säger nog egentligen mer om Olgas popularitet än om mina inlägg.

Sammanfattningsvis verkar det vara recept, recensioner och träning som lockar läsare till min blogg. Jag har ju varit med i fotoutmaningar också, och jag deltar i olika bokbloggarutmaningar. De inläggen ger flest kommentarer eftersom det blir mer personligt, men lockar i regel inte fler läsare än dem som själva är med i utmaningarna. Roligast är förstås när man kommenterar och lär känna varandra genom bloggar och Instagram. Jag har lärt känna många fantastiska människor på det sättet.

Har ni börjat gå igenom statistiken för era sociala kanaler och kunnat dra några slutsatser utifrån det?

November i text och bilder + månadens bästa bok

♥ November började bra med födelsedagsfest för arton personer när Bella fyllde fjorton år. Senare firade vi även släktens åttaåring och släktens andra fjortonåring, så tre släktsammankomster under november.

♥ Jackie lyckades övertala oss till en heldag på Gröna Lund när det var deras återkommande Halloweenfirande. Mysigt!

♥ Bella och Jackie dansade som vanligt fem pass i veckan och jag tränade på gymmet under tiden.  Tjejerna var med i avslutningsshowen med dansskolan Move2Dance. Nu blir det uppehåll ända tills början av februari. Jag red en hel del, men får tydligen värre problem med smärtan i höften av ridningen. Jackie fortsatte att ta pianolektioner en gång i veckan.

♥ Det var dags för utvecklingssamtal med Bella och Jackie i skolan. Skolans nya policy är att eleverna skriver sina egna omdömen. Väldigt märkligt.

♥ Månadens mest ångestfulla beslut – att låta avliva Glaeda, mitt gamla Islandssto. Jag hade bett Isa att vara med när det var dags, men bilen kom en halvtimme för tidigt så jag var kvar vid stallet. Jag bestämde mig för att vara med Glaeda in i det allra sista. Det blev en chock, och det var så hemskt. Men det känns ändå rätt att jag inte bara delade de roliga stunderna, utan fanns med henne ända till slutet ♥ ♥ ♥  Veckan därpå blev Leiftra sparkad av en annan häst och blev halt. Hon blir bättre, men är inte helt återställd än.

♥ Bella går visserligen bara i åttan och Jackie i sexan, men vi passade på att besöka två olika gymnasieskolor när det var utbildningsdagar. Det visade sig vara ett bra beslut, båda tjejerna blev sugna på att börja på gymnasiet direkt :) Bra med något som kan få dem att kämpa vidare. Högstadiet minns jag som den allra värsta tiden i mitt liv, och det verkar vara många som känner likadant.

♥ Jag var barnvakt under en hel dag till Max, sju månader. Det var länge sedan våra tjejer var så små, men det kändes ändå helt naturligt, som om det var i går. Max’ pappa behövde göra olika tester och kontroller inför en operation, som vi verkligen, verkligen hoppas går bra och också visar att oddsen är goda för att han blir helt frisk.

♥ Jag läste ut författarmanuset till en blivande bok som jag blivit tillfrågad om jag ville läsa och ge synpunkter på. Ett väldigt intressant och roligt uppdrag, sådana hoppas jag att det blir fler!

♥ Våra djur blev ännu färre. Tanken var från början att vi skulle ha fem hönor och en tupp. Vi hade till slut 22 höns. Det blev alldeles för många ägg för oss eftersom det mest är jag som äter dem, så jag bestämde mig för att behålla fem hönor och två tuppar och sålde de övriga till två pålitliga personer där hönsen har det lika bra som hos oss.

♥ Månadens bästa bok blev utan konkurrens Slutet av Mats Strandberg!

 

Ungefär så här har november varit. Omtumlande på många sätt. Nu ser jag fram mot en lugn decembermånad med ett par födelsedagsfiranden, julförberedelser, stämningsfullt Luciafirande i skolan och så julfirande med släkten. Och så får det gärna komma snö!

 

Härliga söndag med dansshow!

I dag har vi varit och sett Bella och Jackie dansa i terminens avslutningsshow med Move2Dance. Man blir ju så lycklig av att se alla glada, duktiga dansare och man rycks med så otroligt mycket i stämningen!

Här kommer klipp ur tre av danserna som Bella och Jackie var med i. De två första i hip hop/street-klasserna, den sista med showjazzgruppen.

 

 

 

Hoppas att ni också haft en fin söndag!