I dag ger jag tips på böcker om trassliga, förbjudna och omöjliga kärleksrelationer.
Böcker om längtan efter någon man inte kan få:
Romanen Törnfåglarna, som var lika bra som teveserie, och som jag nu känner att jag vill se igen, fyrtio (!) år senare. Ett väldigt starkt minne från teveserien har inte med Meggie och fader Ralph att göra, utan med Meggies lillebror Stewie. Minns ni hur ett vildsvin rusade fram och spetsade honom med sina betar så att Stewie dog? Det var fruktansvärt. Berättelsen är egentligen en enda lång sorgesång, ingenting är en dans på rosor.
Jag föll helt och hållet för Världen utan dig. Det är varmt och vackert, sorgligt men inte sentimentalt. Vem kan inte känna igen sig i den där himlastormande, förbehållslösa och okomplicerade förälskelsen, där Lucy och Gabe befinner sig i början av berättelsen. När man känner sig fullkomligt förstådd och sedd. Innan verkligheten kommer närmare och förälskelsen inte längre är lika enkel och kravlös, och innan man inser att man vill välja olika vägar i livet, som inte stämmer överens med varandra. När man tvingas välja mellan att följa sina personliga drömmar och att anpassa sig till någon annan för förälskelsens skull.
Den ensidiga och omöjliga kärlekshistorien mellan Tomas och Livli i romanen Snöstorm gjorde ett djupt intryck på mig. Båda med mörka och såriga uppväxtförhållanden som präglats av svek på värsta tänkbara sätt från dem som stått dem allra närmast. Hos varandra hittar de sin själsfrände. Snöstorm är en vardagsnära och realistisk roman om hur livet sällan blir som vi föreställde oss att det skulle bli.
Doktor Glas har valt att leva ensam. De kvinnor han blir förälskad i är redan förälskade i någon annan, och de kvinnor som visar intresse för honom är han ointresserad av. Jag upplever honom som en romantiker som drömmer om kärleken, och hellre lever olyckligt kär i någon han inte kan få, än lever i ett vardagsförhållande där kärleken inte alltid är perfekt och rosenskimrande. När Helga står framför honom blir han häftigt förälskad och lovar att hjälpa henne att bli kvitt sin makes krav på äktenskapligt samliv.
Efter att ha läst Doktor Glas läste jag på om författaren, Hjalmar Söderberg. Det gav onekligen ytterligare en dimension till läsningen. Jag upplevde Doktor Glas som melankolisk, men i själva verket kanske han var känslokall, på samma sätt som hans skapare måste ha varit. Hjalmar Söderberg ville avsluta sitt tioåriga äktenskap i samband med en långvarig otrohet med Maria von Platen (förebilden till Helga i romanen), och lät tillsammans med sin förläggare och läkarvänner spärra in hustrun på mentalsjukhus. Några klara tecken på sinnessjukdom har man dock inte kunnat finna varken i journaler eller i andra dokument. Detta kan man läsa om i boken ”Märta och Hjalmar Söderberg: en äktenskapskatastrof” av Johan Cullberg och Björn Sahlin (2014).
Otrohetshistorier med de klassiska ingredienserna, men också oväntade vändningar:
a) Bikupan: älskaren säger att han är redo att separera för att börja ett nytt liv med sin älskarinna, men fortsätter att leva sitt liv som vanligt med sin fru med semestrar och planer för framtiden. Otrohetsförhållandet pågår år efter år, men så plötsligt inträffar en allvarlig olycka.
b) Hem till mig: om en notoriskt otrogen man som aldrig är nöjd någon längre stund, och ständigt söker kickarna från otrohetshistorier. Att längta, drömma och idealisera är Oves sätt att undkomma känslan av en konstant tomhet. När han får vad han vill ha blir han uttråkad och söker efter någon ny att längta till, att drömma om. Varje gång han kommer hem till sin fru fylls han av en leda och ledsamhet som gör ont, i nästa stund får han dåligt samvete för att han sviker. Man undrar hela tiden hur det skall sluta.
c) rädslan för att sätta allt på spel, att förlora något av det de har. Rädslan för ett uppbrott, men samtidigt dragkraften till att önska sig något mer.
d) man tror att de otrogna skall vara osympatiska och otrevliga människor, men som vanligt är ingenting enbart svart eller vitt, vilket gör de här berättelserna så fängslande och fascinerande. Ove i Hem till mig uppträder, och är kanske innerst inne också, kärleksfull och uppmärksam, både på jobbet, i familjen och med sin älskarinna, men hans manipulativa personlighet gör honom till en otroligt obehaglig karaktär.
Trassliga eller rent omöjliga kärleksrelationer:
Sigrid Undsets roman (trilogi) om Kristin Lavransdotter har varit med i min blogg många gånger. Den är en av de allra bästa böcker jag läst. Kristin Lavransdotter har verkligen ingen tur med män. Berättelsen utspelar sig under 1300-talet och Kristin är bortlovad till stormanssonen Simon Darre, men förälskar sig i barndomsvännen Arne Gyrdsson, som blir dödad. Senare förälskar sig Kristin i riddaren Erlend Nikulausson, som redan har en kvinna. Den tilltänkte Simon Darre avpolletteras och Kristin får sin Erlend. Erlend är dock varken trogen eller stabil, och livet för Kristin blir inte lätt.
Det finns en filmatisering från 1990-talet av Kristin Lavransdotter, men den tycker jag inte att du skall se. Den motsvarar absolut inte boken, eller böckerna, det är ju tre stycken i en.
… fler böcker (och filmer) om svåra kärleksrelationer. Det finns oändligt många.
Den svavelgula himlen har jag inte läst än, men den står här och väntar. Vad jag har förstått innehåller den en ensidig kärlekshistoria. Stämmer det, ni som läst? Den finns som film också, på bland annat Viaplay och SF Anytime.
I augusti kommer Upplösningstillstånd: rapport från en skilsmässa. Den beskrivs som ”en uppriktig, smärtsam och galghumoristisk berättelse om sorgen när ens tillvaro rasar och den enda man vill prata med är den sista som kan hjälpa en. Om känslan att bli bortvald. Men också om den gryende insikten att det nya kanske faktiskt kan bli något bra.”
Fortsätt väldigt gärna med att ge tips i kommentarerna, eller länka till egna blogg- eller Instagraminlägg, så fortsätter vi att dela med oss av bok- och filmtips till varandra!
♥
Just nu - Just här 