Skip to content

Veckans topplista – Omslag i blått

12 september, 2017

Varje tisdag kommer Johannas deckarhörna med en ny topp fem på ett visst tema. Den här veckan är temat Omslag i blått.

Till min topplista har jag valt böcker med blått omslag som ges ut nu i höst och som jag ännu inte har läst, men vill läsa. En blandad kompott.

Jag har bara läst ungdomsromanen Djupgraven av Viveca Sten och Camilla Sten tidigare, och jag måste erkänna att jag haft samma negativa idéer om Viveca Stens deckare som om Camilla Läckbergs. Men i båda fallen blev jag omvänd helt och hållet när jag väl läste något av dem 😉

Litet utanför min topplista för höstens böcker med blå omslag, måste jag tipsa om just Djupgraven. Den är så vackert skriven. Folktro, sjömansskrock, spänning och så kärleken till havet och skärgården som lyser igenom. Nu har andra delen kommit, Sjörök. På fredag skriver jag om den här i bloggen.

Men tillbaka till topplistan. Förutom Viveca Stens nya deckare vill jag läsa Claire Douglas’ nya psykologiska thriller. Ni vet, hon som skrev Ung kvinna saknad.

Och inför jul vill jag läsa en klassisk julroman med extra allt 🙂 Förra året läste jag Let it snow, och det var en bra början på en tradition!

Så här såg den ut. Blå den också, men den får inte vara med på min topplista eftersom den är för gammal.

Stora stygga vargen kommer jag att läsa den närmaste veckan och längre fram i höst kommer en fotobok med bilder av Stockholm då och nu.

Klicka nu in hos Johannas Deckarhörna och var med du också! Och titta gärna runt hos alla andra som är med, du kommer att få många, många bra tips!

Tjockdrottningen, av Moa Herngren

12 september, 2017

.

Den här boken gjorde mig nyfiken. Dels hade jag inte tidigare läst något av Moa Herngren, dels lät det intressant med en historia som tycktes fånga en del av vår samtid. Nämligen den ganska självcentrerade gruppen människor som är fullt upptagna med att fokusera på sitt eget (och andras) utseende och på sin egen karriär, även om det går ut över andra. Det är precis vad i princip alla ägnar sig åt i den här boken nämligen, med något enstaka undantag. Till och med huvudpersonen, Tjockdrottningen, ramlar dit, trots att hon är medveten om att det är insidan som räknas och själv mår dåligt av att bli behandlad efter sin utsida.

Ungefär samtidigt som den här boken landade i brevlådan började det dyka upp artiklar på nätet om en dokusåpa som skulle visas under hösten, på ett väldigt likartat tema som Tjockdrottningen. I boken kallas programmet Du är vad du äter. Den serie som visas på teve heter Biggest loser VIP. Jag såg de två första programmen för att kunna jämföra boken med programserien, som verkar ha varit inspirationskälla. Nu när jag läst ut boken kan jag bara konstatera att det är makalöst så många likheter det finns mellan boken och dokusåpan. Träningsmetoderna, deltagare som smygäter på nätterna, frustrationen och tårarna, men även glädjen över framsteg och tappade kilon.

I boken får vi följa flera i teveteamet och deltagarna i bantningsserien Du är vad du äter. Moa Herngren beskriver en cynisk och iskall del av vårt samhälle där yta och bekräftelse är allt för vissa, och hon skildrar det på ett sätt som gör att jag tror på det. Det handlar om att oavbrutet prestera även om det sker på bekostnad av någon annan, och om att få bekräftelse i antal likes och uppmuntrande kommentarer på Instagram. Det är skrämmande att läsa hur överviktiga människor blir behandlade som om de är lata och dumma, till skillnad från väldigt smala människor som får uppskattning utifrån sitt yttre och behandlas som om de är aktiva och smarta. I boken sätter Moa Herngren fingret på hur det i många fall ligger till i verkligheten. Att vara överviktig och att vara underviktig är två sidor av samma mynt, det handlar ofta om ätstörningar i båda fallen, och i grund och botten om dålig självkänsla.

Tjockdrottningen är en lättläst roman som engagerar, det märker ni ju. Författaren skildrar skarpsinnigt en del av vår samtid, visserligen på ett ganska humoristiskt och lättsamt sätt, men med en mörk underton.


Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 409
Utgivningsdatum: 2017-08-24
Form: Sofia Scheutz Design
Förlag: Norstedts
ISBN: 9789113072111
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

 

 

Konsten att sova, av Helena Kubicek Boye

9 september, 2017

.

Om boken, från förlagets hemsida

Har du svårt att somna eller vaknar du ofta mitt i natten? Då är det dags att lösa dina sömnproblem en gång för alla!

Var fjärde svensk är missnöjd med sin sömn och var tionde sover riktigt dåligt. Vårt mest naturliga beteende har idag blivit en sjukdom vi behöver behandling för. Är du en av dem som alltid känner sig trött, men ändå har svårt att somna på kvällen eller somna om på natten är du alltså i gott sällskap. Med rätt redskap och metoder kan alla lära sig att sova bättre. Här får du en mängd enkla och snabba tips, men också mer långsiktiga strategier, för att få bukt med dina sömnproblem.
.

Mina intryck och utvärdering

För många som har problem med att somna, vaknar under natten eller vaknar för tidigt, eller ständigt känner sig trötta utan att förstå varför, är jag ganska säker på att den här boken kan bli både en ögonöppnare och hjälp till bättre hälsa, om man själv är beredd på att följa de råd och strategier som författaren förslår.

Självhjälpsböcker kan ibland vara litet för hurtfriska och banala i stilen. Det är inte den här. Den är lättillgänglig men samtidigt seriös och trovärdig. Just trovärdigheten är en väldigt viktig del i den här typen av böcker. Det krävs att man litar på sin mentor för att man skall vara beredd att lägga ned tid på att komma till rätta med ett visst problem. Författaren till Konsten att sova är psykolog och KBT-terapeut och har i mer än tio år arbetat med sömnbehandling inom hälsovård och psykiatri. Dessutom föreläser hon i ämnet. All denna kunskap genomsyrar boken.

Jag gillar den tydliga kapitelindelningen som gör det möjligt att läsa just de kapitel som tar upp sömnproblem som man själv kanske har. För min egen del var det särskilt intressant att läsa om sömnfaser. Jag har tyckt att det är ett problem att vakna någon gång per natt, men i själva verket vaknar vi mellan sju och tretton gånger per natt utan att veta om det, det är en del av sömnfaserna. Somnar man om ganska snart igen är det helt i sin ordning och normalt. Om man däremot har en aktiv katt som väcker dig varje morgon vid fyratiden, och du inte kan somna om, skapar det en stress för kroppen. Dessutom lär sig kroppen efter tillräckligt många nätter att den skall vakna vid samma tid, även om katten bestämt sig för att sova. Hög igenkänning 😉

Boken innehåller en hel del intressant information om stressrelaterade sömnproblem och tar upp symptom på det, hur  man kan se över sin livssituation och ger råd om hur man kan sänka stressen och därmed förbättra sömnen. Som till exempel att inte använda skärmar från mobiltelefon eller dator 60-90 minuter innan man skall sova. Självklart påverkar kost och motion vår sömn, och i Konsten att sova ger författaren tips på vad att äta och när, och vilken typ av motion som påverkar sömnen och vilken som inte gör det. I slutet av boken finns en sömndagbok till hjälp för att få en tydligare bild av hur sömnen ser ut under en vecka. Den kan man sedan ha som utgångspunkt för de förändringar man kan behöva göra.

Sammanfattningsvis är Konsten att sova en överraskande bra bok som dels tar upp litet bakgrundsfakta om sömn i allmänhet, dels hur man accepterar sömnproblemet, dels hur man hanterar det och bygger upp sömnen på nytt. Jag uppskattar dessutom referens- och litteraturlistan samt webbadresserna i slutet av boken. Sömnproblem är ett stort område att försöka täcka in i en enda bok och utan att det blir för avancerat. Medicinska och fysiska orsaker nämns till exempel väldigt kortfattat, och författaren hänvisar till läkare i sådana fall. För andra vanliga sömnproblem som beror på livsstil och vanor är jag övertygad om att Konsten att sova kan vara till hjälp.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 251
Utgivningsdatum: 2017-08-23
Form: Karin Tingstedt
Förlag: Pocketförlaget
ISBN: 9789175792477
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

Konstnärsstaden Honfleur vid Normandies kust

8 september, 2017

Nu finns ett nytt inlägg publicerat i resebloggen med bilder från bohemiska och mysiga Honfleur med charmiga gränder och korsvirkeshus från medeltiden. Dyker det upp någon tupp i inlägget? Svar: ja. Dyker det upp någon vintagekarusell? Svar: ja. Dyker det upp någon ful fisk? Svar: ja. Och inte bara en, utan flera.

Titta gärna in om ni vill!

Godnattsagor för rebelltjejer, av Elena Favilli och Francesca Cavallo

7 september, 2017

Om boken

Tänk om prinsessan inte gifte sig med prinsen, utan istället valde att bli astronaut?

Godnattsagor för rebelltjejer är en bok fylld av kvinnliga förebilder – hundra fantastiska kvinnor som åstadkommit något speciellt eller stått upp för sina ideal. Författare, astronauter, konstnärer, dansare, kockar, rappare, boxare, forskare och politiska ledare från hela världen. Stärkande, rörande, inspirerande och absolut sanna sagor för tjejer i alla åldrar.

Denna bok har blivit en av världens mest uppmärksammade barn- och ungdomsböcker. Den finansierades ursprungligen genom Kickstarter och den engelska originalutgåvan slog snabbt rekord som den mest förbeställda boken genom tiderna. Boken har illustrerats av sextio kvinnliga konstnärer från jordens alla hörn, och presenterar hundra fantastiska kvinnor, bland andra Ada Lovelace, Malala, Elizabeth 1, Serena Willams, Amelia Earhart, Michelle Obama och Astrid Lindgren. Kvinnor från förr och nu som – mot alla odds – har uppnått otroliga resultat och ändrat historiens lopp.

Elena Favilli är en prisbelönt journalist och medieentreprenör. Francesca Cavallo är en prisbelönt regissör och författare – detta är hennes sjunde barnbok.
.

Mina intryck och utvärdering

Jag blev så glad när jag såg titeln på den här boken, och jag som inte brukar lockas av varken titlar eller omslag, i det här fallet måste jag ändra mig. Den här boken hade jag velat läsa som pepp när jag var barn och ungdom. Ja, den fungerar väldigt bra som det nu också, i vuxen ålder 🙂

Varje uppslag består av en väldigt fin illustration och en kort berättelse om en fantastisk, kvinnlig förebild. Det är så spännande, och så stärkande, att läsa om alla dessa kvinnor som inte gått att varken tysta eller stoppa, utan som gått sin egen väg. Därför att något annat var uteslutet.

Ett av mina favoritcitat från boken: ”Jag är ingen ängel, och jag kommer inte att bli någon förrän jag dör – jag kommer vara mig själv” (Charlotte Brontë).

 

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 201
Utgivningsdatum: 2017-08-16
Läsålder: 9-12
Originaltitel: Good Night Stories for Rebel Girls
Översättare: Hans-Jacob Nilsson, Åsa Jonason
Form: Alma Söderlind
Förlag: Max Ström
ISBN: 9789171264282
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

Världen utan dig, av Jill Santopolo

6 september, 2017

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Lucy och Gabe blir hejdlöst förälskade när de möts för första gången, den 11 september 2001. Efter terrorattacken bestämmer de sig båda för att inte kasta bort sina liv. Det som följer är en resa som för dem samman och sliter dem isär om och om igen under åren. När Gabe blir fotograf i Mellanöstern gör Lucy karriär, bildar familj och skapar sig ett liv i New York. Världen utan dig är en roman om kärlek, drömmar, begär, svartsjuka, svek och försoning. Om vad vi är villiga att offra för kärlek och om hur långt vi kan gå för att följa våra drömmar.
.

Mina intryck och utvärdering

Jag som inte ens ser mig som en särskilt romantisk person, ändå föll jag helt och hållet för Världen utan dig.

Vem kan inte känna igen sig i den där himlastormande, förbehållslösa och okomplicerade förälskelsen, där Lucy och Gabe befinner sig i början av berättelsen. När man känner sig fullkomligt förstådd och sedd. Innan verkligheten kommer närmare och förälskelsen inte längre är lika enkel och kravlös, och innan man inser att man vill välja olika vägar i livet, som inte stämmer överens med varandra. När man tvingas välja mellan att följa sina personliga drömmar och att anpassa sig till någon annan för förälskelsens skull.

Det är vad som händer i Världen utan dig. Efter att ha upplevt de fruktansvärda terrorattackerna den 11 september 2001, väcks en stark önskan hos dem båda att leva livet fullt ut. Att ägna sig åt det som känns meningsfullt och viktigt, inte bara för dem utan även för andra.

När valet står mellan att anpassa sig till ett liv i New York med Lucy som han älskar, men utan möjlighet att fullt ut kunna förverkliga sina ideal och ambitioner att förändra världen, väljer Gabe det senare. Trots att han älskar Lucy, kan han inte avstå möjligheten att vara mitt i händelsernas centrum och att med sina foton försöka sprida kunskap om vad som händer i världen, att göra skillnad. Gaby och Lucy delar samma mål och har samma drivkraft, men skillnaden mellan dem är att Lucy kan förverkliga sina ideal genom sitt arbete i New York, medan Gabe måste ge sig av och lämna Lucy kvar.

Jag tycker väldigt mycket om hur författaren berättar den här historien. Miljöbeskrivningarna är en njutning att läsa och personerna är trovärdigt tecknade. Vi har väl alla träffat på någon som Gabe. Intensiv, romantisk, spännande och karismatisk, som får dig att känna dig sedd, men som inte är så pålitlig och trofast när livet blir vardag. Och Darren, som är Gabes motsats. Planerande, lojal och pålitlig, kärleksfull men återhållsam med stora känsloyttringar. En trygg person att hålla i handen när världen skakar. Kärlek kan vara så olika, och i Världen utan dig beskrivs den just så. Den kan vara på det sättet som Lucys bror säger att han älskar henne, som väte älskar syre. En elementär kärlek. Den kan vara lättantändlig som ett tomtebloss eller som en öppen spis som brinner med ett jämnt och varmt sken. Eller så är den som en löpeld, som brinner häftigt och slukar allt i sin väg och bara lämnar aska kvar. Gabe och Lucy gör olika val, och båda får anledning att tvivla på att de valt rätt.

Jag tycker om hur författaren så väldigt väl lyckas fånga och förmedla hur komplicerade och mångfasetterade relationer kan vara. Det här är en kärlekshistoria som lyfter fram både styrkor och svagheter hos personerna i berättelsen, ingenting är enbart svart eller vitt. Inga val är självklara. Boken väcker många existentiella tankar. Det är sorgligt, men inte sentimentalt. Framförallt är det en väldigt varm och vacker berättelse.

 

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 316
Utgivningsdatum: 2017-08-25
Originaltitel: The light we lost
Översättare: Emö Malmberg
Form: Scheutz, Sofia
Förlag: Albert Bonniers Förlag
ISBN: 9789100171551
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

 

 

 

 

Tematrio – Grannar

5 september, 2017

Temat för denna veckas boktrio hos Lyrans Noblesser är Grannar. Gärna helgalna grannar… ”Berätta om tre romaner som innehåller goda eller mindre goda grannar!”

Jag visste direkt vilka böcker jag skulle ha med i min trio, men det var inte så enkelt att fota dem…
.

Så här ser de i alla fall ut 🙂 Av en slump blev det tre böcker från samma bokförlag, men det finns flera gemensamma nämnare, inser jag nu i efterhand:

  • Handlingen utspelar sig i avgränsade små samhällen, där stämningen är förtätad och hemligheterna många
  • Alla samhällets invånare känner på ett eller annat sätt till varandra och är känslomässigt involverade i både det som skett i det förflutna och det som sker i nutid, så som det ofta är med grannar
  • Miljö- och personbeskrivningarna är oerhört vältecknade och trovärdiga
  • Frånvaron av ett överjordisk tempo och action, här berättas allting lugnt och metodiskt, steg för steg
  • Snygga bokomslag!

 

Här har deltagare i Lyrans Tematrio länkat till sina blogginlägg om Grannar. Alla är välkomna att vara med!

 

Topp 5 – London

5 september, 2017

Varje tisdag kommer Johannas deckarhörna med en ny topp fem på ett visst tema. Den här veckan är temat London.

Vita tänder utspelar sig framför allt i norra London. Jag läste den i början av 2000-talet och minns inte riktigt handlingen, men jag kommer ihåg att jag tyckte att den var fantastisk. Snart kommer en ny roman av Zadie Smith, Swing time, som jag skall försöka hinna läsa.

Nötskal av Ian McEwan. Trudy är tjugoåtta år, höggravid och otrogen. Hennes make John har fått flytta ut från det exklusiva släkthus i norra London han en gång ärvde. Han är poet och förläggare, och trots att hans besök är allt annat än uppskattade, hälsar han på ibland för att recitera dikter för sitt ofödda barn. I hemlighet har Trudy ett förhållande med sin svåger Claude, en bufflig och snål fastighetsmäklare. Tillsammans planerar de att göra sig av med John för att ta över det värdefulla huset och leva tillsammans. Men det finns någon som hör allt om deras mörka avsikter, barnet i Trudys mage.

De två Sherlock Holmes-filmerna med Robert Downey JR och Jude Law är ju så snyggt gjorda. Steampunk rakt igenom. Dessutom spännande, snygga miljöer och en humor som jag gillar.

Som om du inte fanns – vilken positiv överraskning den boken var! Jag väntade mig en lättsam feelgood, men upplevde en insiktsfull och finkänsligt skriven berättelse med mycket djup som fick mig att fundera över stort och smått. Jag tyckte så mycket om den, en njutning för själen. Huvudpersonen är Londonbo, och en stor del av boken utspelar sig där.

Godmorgon, midnatt! Sasha kommer från London till Paris med den hon älskar, blir lämnad, återvänder till London för att sedan resa tillbaka till Paris. Med en sådan äkthet och en sådan nerv kan man antagligen inte formulera sig om man inte själv har upplevt samma förtvivlan, samma ensamhet, som Sasha i boken. Som någon som tappat fotfästet i tillvaron. Omslaget är så symboliskt passande. Sasha försöker på olika sätt framstå som alla andra, men under det skyddande ytterlagret göms en kvinna i spillror. En kvinna som planlöst driver omkring mellan kaféer, barer och billiga hotellrum, och som tar emot hjälp och pengar och låter sig bjudas på drinkar från män som uppmärksammar henne.

 

Klicka nu in hos Johannas Deckarhörna och var med du också! Och titta gärna runt hos alla andra som är med, du kommer att få många, många bra tips!

Den underjordiska järnvägen, av Colson Whitehead

4 september, 2017


Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Sextonåriga Cora lever som slav på en bomullsplantage i Georgia. Hon är utstött och utsatt efter att modern försvunnit, och till slut flyr hon tillsammans med Caesar som känner till en underjordisk järnväg som kan hjälpa slavar till friheten i norr. Snart får den skoningslöse slavjägaren Ridgeway upp spåret efter dem. Han kommer att jaga Cora från stat till stat och drömmer om att förgöra henne och den hemliga rörelse som gjort flykten möjlig.
.

Mina intryck och utvärdering

Den underjordiska järnvägen har blivit väldigt uppmärksammad, och den har fått både National Book Award 2016 och Pulitzerpriset 2017. Nyligen fick författaren även motta Arthur C. Clarke-priset för sin roman om slaveriet i USA under mitten av 1800-talet. Det är inte osannolikt att romanen kommer att äras med fler priser. Som exempel finns Den underjordiska järnvägen med bland de nominerade böckerna till Man Booker Prize 2017 som delas ut i oktober.

Är då Den underjordiska järnvägen värd all uppmärksamhet och priser? Jag är litet kluven. Den underjordiska järnvägen är utan tvekan en läsvärd och välskriven berättelse om det grymma och omänskliga slaveriet och vad det gjorde med människor, både med dem som hade afrikanskt och amerikanskt ursprung, och vad det gjorde med samhället. Eftersom en roman på samma tema gavs ut i svensk översättning i början av året, Yaa Gyasis roman Vända hem, är en jämförelse romanerna emellan ofrånkomlig.

Till skillnad från Yaa Gyasis roman Vända hem som skildrar nio olika generationers liv och öden, fokuserar Colson Whitehead på en enskild person, tonåriga Cora, och det som händer henne. Generellt finns det förstås fördelar med båda angreppssätten, bredd eller djup. Jag tycker dock inte att Whiteheads roman får ett större djup än Gyasis, trots det snävare persongalleriet. Båda romanerna skildrar den grymhet som slavar och deras ättlingar utsattes för. I Whiteheads roman beskrivs våldet som grövre, mer sadistiskt. Ändå griper inte personernas öden tag lika hårt som i Yaa Gyasis roman, där jag mycket tydligare såg personerna framför mig. Kände deras rädslor, sorg och glädje. Även miljöbeskrivningarna var betydligt starkare i Gyasis roman. Jag kunde nästan känna dofterna som beskrevs, både de behagliga som kryddor, mat och växter, men även de vämjeliga, när människor låg travade på varandra i sin egen avföring i fängelsehålorna. Känslomässigt är Yaa Gyasis roman en starkare skildring. Den berör mig mer.

Den underjordiska järnvägen var ett verkligt nätverk i USA som organiserades av abolitionister, med syfte att hjälpa slavar att fly från den amerikanska södern till nordstaterna och/eller Kanada. Som kodord användes termer från järnvägen. Flyktrutter kallades spår, hus som fungerade som säkra gömställen kallades stationer och flyktingarna själva passagerare eller bagage. De frivilliga som ställde upp och hjälpte rymlingarna refererade till sig själva som konduktörer. I Whiteheads roman blir nätverket en faktisk järnväg med spår under jord. Whitehead beskriver i sin roman också en systematisk steriliseringskampanj av kvinnor med afrikanskt ursprung, liksom ett medicinskt experiment på män med afrikanskt ursprung. Vad jag har förstått förekom liknande övergrepp i USA, men ungefär hundra år senare, och jag är inte säker på om det bara var människor med afrikanskt ursprung som drabbades. Jag ställer mig tveksam till Colson Whiteheads val att basera sin roman på en blandning av verkliga och fiktiva händelser. Det skapar i onödan tveksamheter och tvivel till en mörk del av vår världs historia.

Sammanfattningsvis är Den underjordiska järnvägen en bok som är svår att lägga ifrån sig. Den är välskriven och spännande. Jag blir dock mer berörd av ämnet än av författarens sätt att skildra det. Jag hade också önskat att Whitehead antingen skrivit en helt fiktiv roman, eller en roman baserad på verkliga händelser. Genom att väva in verkliga händelser som förvandlats till fiktion i berättelsen, vet man som läsare inte vet vad som är sant eller resultat av författarens så kallade skönlitterära frihet, och det tar tyvärr udden av berättelsen.

 

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 317
Utgivningsdatum: 2017-07-31
Originaltitel: The Underground Railroad
Översättare: Niclas Nilsson
Form: Jojo Form
Förlag: Albert Bonniers Förlag
ISBN: 9789100171100
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

 

 

 

 

Den underjordiska järnvägen ska dessutom bli tv-serie.

Lunnefåglar i bokform, på kopp och på necessärer

4 september, 2017

När vi strosade runt i gränderna i Honfleur i Frankrike i somras, hamnade vi utanför ett skyltfönster med alldeles ljuvliga muggar. Bland annat den här lunnefågel-muggen. Jag skall visa fler av muggarna i ett inlägg i resebloggen inom kort. Designer till den här muggen och många andra är engelsmannen Roy Kirkham.

 

Necessären kommer från @bosseochester, omöjlig att motstå ♥

En Lunnefågel och ett bageri i en och samma bokserie, självklart finns de böckerna hos mig, och snart hoppas jag få möjlighet att läsa dem.

 

Men det som startade min svaghet för just Lunnefåglar var faktiskt den här boken, som jag läste som tioåring. Böckerna finns kvar, liksom intresset för Lunnefåglar. På min att-göra-innan-jag-dör-lista finns en resa till någon av platserna där det finns Lunnefågelkolonier. Det vore fantastiskt att få se dem i verkligheten och att få fota dem i deras naturliga miljö.