Recension: Som en riktig man, av Lena Liljendahl

Som en riktig man är en lågmält berättad vardagsnära historia som stil- och innehållsmässigt får mig att tänka på Agnes Lidbecks roman, Finna sig, om en kvinnas vardag under småbarnsåren. Precis som Lidbecks roman handlar Som en riktig man om hur huvudpersonen försöker leva upp till omgivningens förväntningar, och längtar efter att bli sedd och älskad, med skillnaden att det nu är småbarnslivet ur en mans perspektiv som skildras. Och med en rejäl twist.

Johan och Sara väntar barn och Johan oroar sig för att hamna i den klassiska mansfällan. Börja arbeta deltid, ta alla vab-dagar, halka efter lönemässigt, stå för den mesta markservicen, förfalla kroppsligt och att Sara skall ledsna på honom. När Elsa har fötts tar Johan huvudansvaret, i praktiken hela ansvaret, för både Elsa, familjen och att bjuda in till och arrangera middagar, kalas, julaftnar och midsommarfester. Han lever så som han drömt om hela sitt liv. Men stressen och ångesten ökar successivt i takt med för litet sömn, för stort ansvar och för litet känslomässig närhet med Sara.

Efter drygt ett år skolas Elsa in på förskolan och Johan går ned i arbetstid för att kunna fortsätta att ha huvudansvaret för barn, familj och hem. Men deltid innebär inte att arbetsuppgiften blir färre, snarare att de nu måste bli klara på kortare tid. Samtidigt arbetar Sara ännu mer än tidigare och Johan tvingas försöka klara pusslet med barn och arbete ensam. Det blir sakta värre.

Som en riktig man är en oerhört träffsäker samtidsskildring med en ögonöppnande twist. Att växla de traditionella könsrollerna under småbarnsåren är ett smart drag och blev en lätt chockartad upplevelse, eftersom snedfördelningen blev så mycket tydligare. Som när författaren skildrar hur kvinnor visserligen också gärna arrangerar exempelvis resor. Men vid närmare eftertanke är det då oftast lyxigare resor, bara för dem själva som par. Men så fort det finns en social aspekt med, som att bjuda in till middagar, kalas, julaftnar, midsommarfester, är det oftast männen som är projektledare.

”Ni män kan väl snacka ihop er och ordna något som funkar för alla”, hette det ofta. ”Ni är bättre på det, och ni brukar ju få till det till slut, hehe.” Ibland kunde Sara till och med lämna över telefonen till Johan mitt i ett samtal efter att hon sagt: ”Oj, du jag har inte koll på det. Men prata med Johan, han vet nog.”

Trots att jag tycker att jag är väl medveten om den klassiska könsuppdelningen mellan män och kvinnor, blev jag väldigt berörd när det skildras på det här sättet. Det säger en hel del om hur strukturer och beteenden blir normaliserade och accepterade utan vidare reflektion i ett samhälle.

Som sagt, en fascinerade bok. Den skulle kunna vara ett inlägg i jämlikhetsdebatten, samtidigt som den är en insiktsfull och fängslande skildring av hur livet kastas omkull och våra invanda roller förändras när vi blir föräldrar.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 197
Utgivningsdatum: 2022-06-02
Förlag: Modernista
Formgivning: Lars Sundh
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Doftschersmin – en av mina favoriter på gården

I år blommar den alldeles överdådigt, och det går nästan inte att slita sig från den när den är så vacker och doftar så gott av smultron. Den trivs här vid drängstugan.

Jag brukar plocka in växter och blommor från tomten, och just nu har vi schersmin i vaser inomhus. Tidigare var det syrener och tulpaner. När schersminen blommat ut måste jag istället plocka vildblommor, som blåklint och gulmåra. Jag har försummat våra rabatter, så det kommer inte finnas några fler blommor att plocka där resten av sommaren. Lönnarnas rötter växer in i rabatterna och suger ut allt vatten och all näring, så det är hopplöst att få några växter att trivas där.

Men jag är litet i valet och kvalet om jag inte skall ge rabatterna en sista chans. Efter att jag lyckades skapa en djungel i pallkragarna förra sommaren, funderar jag på att rensa rabatterna och sedan vräka på hästgödsel och pelleterat kogödsel, så får vi se om det gör susen :)

Hoppas ni också har möjlighet att njuta av hur fin naturen är nu. Det är litet läskigt hur snabbt sommardagarna går.

Recension: Skilsmässan, av Moa Herngren – spoiler alert!

Moa Herngren har skrivit flera romaner på temat relationer som skaver. Jag läste romanen Tjockdrottningen för fem år sedan och sedan kom Svärmodern. Moa Herngren skildrar alltid väldigt insiktsfullt och skarpsinnigt delar av vår samtid. Ofta med en mörk underton, men alltid på ett ganska lättsamt och varmt sätt. Det gäller även hennes senaste roman, Skilsmässan.

Av omslaget att döma kan man tro att det är en roman i genren romance, men det kan jag lova att det inte är. Men på något märkligt sätt lyckas den ändå tangera feelgoodgenren, trots en livskrisande man, en oförstående kvinna, otrohet, bristande respekt och barn som tvingas hantera föräldrarnas separation med uppbrott från trygghet och en stabil grund. Moa Herngren hittar rätt nivå för hur djupt hon kan gräva i människans sämre sidor utan att det blir för tungt och jobbigt.

Niklas och Bea är ett medelålders par med två tonårsdöttrar. Deras liv ser ut ungefär som många andras. De har gemensamt kommit överens om att Niklas satsar på karriären medan Bea tar huvudansvaret för barnen, familjen, vännerna, släkten och hemmet, eftersom det är de områden de helst vill ägna sig åt. Eller snarare ville ägna sig åt. För plötsligt känner inte Niklas att han vill fortsätta som läkare. Han gjorde ett ödesdigert misstag på jobbet, och sedan dess har han tappat gnistan för både arbetet, familjen och för Bea. Det berättar han däremot inte för Bea. Istället söker han ett nytt, mer välavlönat arbete, trots att han redan innan kände att han inte orkade med pressen på jobbet. Det går inte bra.

Bristande kommunikation anses vara den kanske största orsaken till konflikter. Hur vanligt är det inte att bestämma sig för att riva ut ett fungerande kök och sätta in ett nytt, för att slippa prata med varandra om det som egentligen skaver, och för att slippa känna tristessen i ett liv som rullar på dag efter dag på samma sätt, och hoppas på att det skall starta en gnista i ett liv som känns trist? Det är vad Bea och Niklas gör. Bea, som ännu inte fullt ut insett den pågående livskrisen, övertygar Niklas om att de skall beställa ett nytt, svindyrt kök. Det nya köket kommer att motsvara deras livsstil så mycket bättre. Niklas retar sig på att Bea är slösaktig. Han har inte berättat för henne att han tagit privata lån av sin bror för att de skall ha råd.

Efter ett obetydligt bråk kommer inte Niklas hem. Han stannar borta i flera dagar och skriver på sms att han behöver tänka. Och sedan drar hela karusellen igång. Bea som helt oförstående oroar sig för att något hänt Niklas, letar upp honom och försöker få svar. Niklas som sluter sig inom sig och inte berättar hur han mår, för Bea. Men för grannen Maria har han öppnat sig, och fått hennes stöd. Vem som helst skulle ha förstått att Niklas mådde dåligt, bara han hade berättat det. Nu har han i alla fall berättat det för Maria, som av en händelse ligger i skilsmässa, och som tycker att man inte behöver krångla så mycket med hänsyn hit och dit, utan att man bör leva livet fullt ut. Niklas har varit otrogen med Maria under ett halvår, och nu är han kär.

När Bea inser att hon missat de signaler Niklas givit, om hur dåligt han mår av pressen på jobbet och kanske av en vanlig ålderskris, lovar hon att försöka bättra sig och vill lösa problemet. Men Niklas har redan funderat på egen hand, och pratat med Maria om hur han mår och vad han bör göra, och kommit fram till att han inte vill ha Bea i sitt liv, han vill byta ut henne mot Maria.

Efter att Niklas meddelat sitt beslut om att han och Bea skall skiljas vänds livet uppochned för hela familjen, och bara Niklas har haft tid på sig att fundera och bearbeta det som sker. Han är redo för förändringen. För Bea och döttrarna, som inte blivit inkluderade i processen, kommer Niklas beslut som en chock. Bea, som alltid varit älskad och ansedd som en dotter av svärföräldrarna, och som varje sommar tillbringat semestern med familjen hos svärföräldrarna och Niklas syskon med familjer på Gotland, hamnar plötsligt utanför gemenskapen. Niklas och Maria köper ut henne ur lägenheten, och själv har hon inte råd att bo kvar i det område i Stockholm där hon vuxit upp och bott i hela sitt liv, utan tvingas flytta utanför staden till en liten lägenhet med renoveringsbehov med bara två sovrum, ett var till flickorna. Bea får sova i en bäddsoffa i vardagsrummet.

Det finns många saker att känna igen sig själv och andra i, och att förfasas över. Som att någon kan vara beredd att ställa den de levt med under hela sitt vuxna liv på bar backe, och själva leva gott utan att gå sönder av dåligt samvete. Man skulle kunna tro att den här historien är för osannolik för att vara trovärdig, men dessvärre är det inte så. Alla som upplevt en separation, antingen själv eller på nära håll, kommer att känna igen sig. Dock tror jag att man kan tolka det som sker på olika sätt, utifrån de värderingar och erfarenheter man själv har, så boken bör vara perfekt som diskussionsunderlag i bokklubbar.

Skilsmässan kom ut i april i år, och hamnade direkt på topplistan över skönlitteratur. Den är dessutom nominerad till Årets bok 2022.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 348
Utgivningsdatum: 2022-04-06
Form: Emma Graves
Förlag: Norstedts
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera