Numera ägnar jag mycket tid åt min avhandling, men de senaste två veckorna har jag varit förkyld och skippat träningen, och istället läst skönlitterära böcker när jag väntat på Bella och Jackie som haft sina vanliga danslektioner.
Jag lovar och lovar att recensioner är på gång, men tiden och kraften har inte räckt till. Nu lovar jag igen ;) Håll utkik senare under dagen.
♥
Jag fick den här snygga väskan i ett samarbete med Bagasi. Jag har redan testat den på en dagsutflykt i Stockholms skärgård, och till det var den perfekt. Jag hade plats för badkläder, kamera, två objektiv, plånbok, solglasögon, plåster, en vattenflaska och min jacka som jag inte behövde den dagen.
I dag tänkte jag ta några närmare bilder på väskan, men ni vet kanske hur katter är? De gillar alla skrymslen som de kan krypa in i, så Fame var snabb att krypa ned i weekendväskan. Men då ser ni ju å andra sidan hur rymlig den faktiskt är. Bredvid väskan står den necessär som följer med väskan. Superfin den också, i mocka.
Här kan du läsa inlägget och se bilderna från ångbåtsturen till Gällnö, inklusive tips på hur du bokar biljetter, var du kan äta, fika, övernatta och bada. Jag har fått flera roliga kommentarer på inlägget i bloggen och på Instagram, om att den fina weekendväskan liknar de gamla väskorna som barnmorskorna hade med sig ut till kvinnorna i stugorna som skulle föda, eller en läkarväska. Någon tyckte att den liknar Pippi Långstrumps kappsäck. Den här är dock inte fylld med pengar, dessvärre ;)
En skinnväska passar alltid en litet mer dressad, välklädd stil. Men jag har använt den till en mer avslappnad stil i jeans och sneakers, och jag tycker att den fungerar lika bra till det. Weekendväskan finns i skinn och kanvas i olika storlekar och färger. Jag gillar min mörkbruna, men även den bruna i skinn och kanvasväskan i färgen british racing green. Och så har Bagasi jättefina ryggsäckar också, och datorväskor, skötväskor och en hel del mer.
Supersnygg och klimatsmart weekendväska som håller minst en livstid eller två. Hellre en litet mer påkostad väska som håller länge än många olika tycker jag. Den här väskan är handsydd i väldigt mjukt och följsamt skinn. Jag gillar den verkligen. Ni kommer säkert att få se den i fler inlägg. Dels var den med på utflykt till Väddö, där vi åt på Bonden & Burgaren och på Bondens Glasskalas, dels kommer jag att packa till mig i den när vi reser till Gotland.
Nu är det dags att ta cykeln till Leiftra och ge henne lunchhö. Har jag berättat att hon fick tummen upp av veterinären för en vecka sedan? Nu kan jag börja träna upp henne igen, sakta sakta. Tittar runt hos er senare i kväll!
♥
Försökte fota en bok jag skall recensera här i bloggen, men litet svårt att behålla fokus i dag med liten hund som lyckades stjäla uppmärksamheten hela tiden :)
Den här boken är det i alla fall. Väldigt intressant bitvis. Mer om den på söndag.
Nu ett avsnitt av Designated Survivor på Netflix, sedan sova. Dödstrött efter den här veckan. Stockholms skärgård i morgon.
Ha en fin kväll!
♥
Under mina första trettio år avskydde jag att vara med på bild, och det finns inte heller många kort tagna på mig. När barnen kom tog jag tusentals bilder på dem (varje år), och efterhand började jag fundera över om jag kanske borde vara med på bild ibland själv också, för deras skull. Jag vet ju hur det kändes när farmor gick bort, hur jag ångrade att jag inte tagit fler bilder på henne.
Så, här kommer en bildkavalkad med bilder på mig själv, framförallt från tiden innan jag började blogga och innan jag började lägga upp bilder på mig själv i sociala medier. Det här är framförallt till er, Bella och Jackie ♥ ♥ Men det kanske kan vara litet kul för er andra att se också, och känna igen sig i frisyrer och kläder från olika tider…
Djurintresset har alltid funnits. Ni ser ju så nöjd jag ser ut när jag sitter bland hundvalparna. Senare köpte jag Amigo, en Blåpannad Amazonpapegoja, som lärde sig prata och hängde med mig både inne och ute. Tyvärr utvecklade jag allergi mot fåglar.
Vi bodde i Rinkeby tills jag skulle börja åk 2 och hade samtidigt ett litet fritidshus som vi åkte ut till på varje ledig stund; kvällar, helger, lov och semestrar. Det var primitivt, utan vatten och avlopp. Vi tog med oss vatten i dunkar och använde utedass. Alla i familjen älskade friheten vi kände när vi var där. Min storebror och jag kunde springa omkring i skogen och på bergen hur vi ville, lekte och byggde kojor. De två översta bilderna till vänster är fotade vid stugan.
Några bilder på mig med gips och Hoffmans instrument efter att jag blev påkörd och benet blev krossat. Längst ned till vänster hade jag haft gips i ett år och visste inte då att jag skulle opereras sex- sju gånger till innan benet till slut läkte efter fem år.
På bilden där jag har vita shorts är jag tjugoåtta år och är på kryssning i Medelhavet med en vän till mig. Till vänster om den bilden är jag och Patrik på väg mot Grand Canyon, år 2000. Bilder från den resan finns i resebloggen.
En mix av bilder från olika tider. Bilden där jag har napp var jag tydligen sur för att jag inte ville åka med till en djurpark. På den suddiga bilden från Trollstigen sitter jag i skinnställ. Patrik och jag åkte motorcykel genom Norge tillsammans med vår vän Ralf. Bilder från den resan finns här.
Jag, högst upp i ett av oräkneliga hölass som jag hjälpt till att köra in och trava på höskulle, och jag på en av mina föräldrars travhästar. Han var inte inriden, vilket märktes när jag skulle vara sparringpartner till mamma som tränade travhästar, och han susade efter henne i sulky och bockade tills jag nästan flög av.
Patrik och jag träffades 1997. Efter en månad var det nyårsafton, och jag blev medbjuden till stor nyårsfest på Piperska muren. Klädkoden var långklänning och det skulle dansas wienervals. Jag hyrde klänningen jag har på bilden längst ned i mitten och kände mig jättefin i den. Hamnade såklart bredvid helt okända människor vid middagen, jag kände ju knappt Patrik, men vi hade väldigt kul. Förutom när dansen började och jag var den enda som tagit lektioner i wienervals för den kände Holger Lundqvist i Uppsala för att inte göra bort mig, och det visade sig att jag var den enda som kunde dansa det… besvikelsen var enorm.
På bilden högst upp till vänster sitter jag på mitt andra jobb efter att jag slutat gymnasiet, år 1988. Jeansjackan… Den använder jag fortfarande ;) Under den bilden är jag på nyårsfirande vid millennieskiftet år 1999/2000. Under den var jag på väg till 30-årsfest med trettiotalstema.
Jag gillade som sagt inte att vara med på bild, så ganska allvarlig på många bilder… Utom högst upp till höger, där jag blivit femtio och mognat tillräckligt mycket för att inte vara så reserverad ;) Längst ned till höger var det dags för temafest med militärtema. Kläderna kom från Överskottsbolaget, numera ÖoB. Jag kände ingen och fick en inbjudan med en adress till en bar i Stockholm där jag skulle träffa en okänd man som också fått en inbjudan till militärfesten. Det var ju ganska lätt att se vem som var min blinddate, eftersom han var klädd likadant. Sedan blev det mindre kul, att gå genom stan till den hyrda festlokalen i de kläderna.
Bilden där jag har permanentat hår och brett skärp är förstås från 80-talet. Längst ned till vänster är vi på väg till midsommarfirande. Inte överraskande hade jag blåmärken på benen.
Hästar, hästar, hästar. Min arabhäst som jag tävlade med i distansritt när jag var runt 35. Barbacka och väldigt lycklig 22-åring på min första islandshäst, Hausti, och ärevarvet med min andra, Sprettur, som jag tävlade med. Jag var groom till min kompis som tävlade i körning. Det var verkligen otroligt kul att stå längst bak på vagnen och försöka parera så att hon inte skulle köra in i hindren vi skulle ta oss igenom i full fart!
Mitt tredje arbete var på Skanska. Jag var nitton år och hade alltid matlåda med mig, vilket informationschefen uppmärksammade och tjatade på mig om att vara med i en artikel om matlådor på jobbet. En fotograf skjutsade hem mig och tog bilden med mig och Cindy, min Sheltie, och matlådan. Jag tror att det var en gryta med viltkött. Ser ju inte så smakligt ut, men fotografen blev nöjd. Något år senare började jag på juristlinjen i Uppsala.
Här kommer nyare bilder som kan finnas i olika inlägg i bloggen. Inte lika många bilder med mig och hästar, desto fler med mig och barnen ♥ ♥
Också nyare bilder. Det börjar bli fler hästar och hundar igen på bilderna med mig, och träningsbilder.
Det var det. Hoppas ni har en fin dag med mycket sol efter det blåsiga, regniga och kalla vädret som varit.
♥
I helgen ogräsbekämpade jag våra grusgångar, rensade jordgubbslandet, sådde i pallkragarna och började rensa rabatterna. Allt har blivit eftersatt eftersom problemet med min rygg och höft började i maj förra året.
Dagarna rusar fram, och jag hinner inte hälften av vad jag skulle vilja. Jag vet att vi är många som känner likadant den här tiden på året. Men på torsdag är det skolavslutning, sedan blir det litet lugnare för mig med skjutsningar i alla fall.
Jag skall försöka hinna skriva ett inlägg i kväll med mina bästa tips på pocketböcker som kommer nu lagom till sommaren. Och så skall jag lotta ut en pusseldeckare, men det inlägget kommer nog i helgen.
♥
I lördags var vi bjudna till en 50-årsfest och jag fick en anledning att använda den här klänningen. Det blev ingen bra bild i Bellas spegel eftersom den behövde putsas, så jag gick till Jackies rum och tänkte prova där.
Inte mycket bättre där, men stämningen var på topp i rummet :) Under kvällen var de ensamma tills vi kom hem efter midnatt. Jag tror inte att de ägnade oss en tanke när vi var borta. Hur kunde de plötsligt bli så stora?
Det var en väldigt mysig fest med många intressanta samtal. Och maten var god. Det här är bröd med pulled pork, avokado, picklad lök, mango, ruccola och säkert mer. Väldigt gott. Till dessert en dajmpannacotta.
På söndagen var det otroligt fint väder och vårblommorna slog ut. Oskarp bild tyvärr, men visst får man vårkänslor när man ser hur solen lyser på vintergäcken.
Jag skulle ha mött upp med Ullis för en promenad, men min höft gjorde mer ont än på länge, så jag måste skjuta upp promenaden och försöka massera bort smärtan med min pressure ball. Det gick inte alls. Till slut bokade jag tid hos naprapaten jag gått till tidigare och fick komma dagen därpå.
Ni vet hur det är med smärta. Det kan göra så ont att man blir helt utmattad. Jag orkade knappt hålla ögonen öppna när det var som värst. Men jag såg på håll att något verkade sticka upp ur vår brevlåda vid vägen som ni kan se längst bort i bilden. Istället för att gå ut och titta, tog jag fram vår kikare. Då är man trött.
Men kanske inte lika trött som de här kompisarna ändå… Jag måste ju bara fota.
I dag är det måndag och jag har varit hos naprapaten. Han är verkligen proffsig. Efter behandlingen var den värsta smärtan borta och vi kom fram till vad det var som utlöst den. Jag kände mig så smärtfri att jag tränade ett pass på gymmet nu i kväll, och i morgon kväll skall jag prova att rida igen och se om det går bra med höften. Håll tummarna! Jag längtar så otroligt mycket efter att komma tillbaka till ridning igen.
Men nu är min energi slut för i dag. Godnatt ♥
Det har gått drygt ett år sedan Alice lämnade oss. Hennes hundbädd har stått kvar på sin plats tills i dag. Inte en enda gång under de här femton månaderna som gått har jag tänkt tanken att jag skall bära ut den, är inte det märkligt?
I dag bestämde jag mig bara. Jag vet inte varifrån tanken kom, men det kändes som det var dags.
Hon hade så mycket energi och var alltid med på allt vi hittade på. Alltid sprudlande glad.
Man ser ju andra saker också, när man tittar på gamla foton. Som sjögrästapeten som satt i huset när vi flyttade in och som det tog många år innan vi ens funderade på att byta. Ingen kan i alla fall beskylla oss för att slösa med jordens resurser på inredning, vårt hem är en mix av gammalt och nytt. Mest gammalt tror jag ;)
Jackie var fem år och lekte med Alice i vårt kök. Ser ni hur Alice vänder sig mot Jackie och väntar på att få ett kommando om vad hon skall göra? Sådan var hon, vår Alice.
Och apropå att bevara det man har, så sattes köksskåpen och köksbänkarna upp på 1960-talet. De är alltså 60 år gamla. Visserligen ett Poggenpohlkök, vilket väl förklarar att det hållit så bra, men ändå överraskande hur länge det varit funktionellt, och är fortfarande.
I kväll kommer min topplista med fem favoriter bland bak- och kokböcker, titta gärna in då.
♥
… ligga i soffan och läsa böcker hela dagarna om jag känner för det, och så skall jag fundera på saker som jag inte hinner med vanligtvis och kanske komma fram till några svar.
Höstterminen är officiellt slut och Jackie och Bella har jullov i drygt två veckor. De närmaste dagarna skall jag förbereda inför jul. Det vanliga, som att laga mat och baka, klä julbocken, ta in granen och klä den, hänga upp julstrumporna, göra etiketter till paketen. När julen är över skall Patrik och jag göra en stor röjning i våra uthus. Det ser jag fram emot.
Vissa år känns som de bara passerar förbi, utan att man hinner blinka. Så har de senaste åren varit för mig. Åren har börjat, och de har slutat. Jag har tröttnat på det. Jag behöver mål att försöka nå. Jag skall fundera litet mer på det under julhelgen, och som vanligt kommer en sammanfattning av året som gått, i text och bilder, på nyårsdagen.
Hoppas ni har en riktigt fin dag!
♥
I år var året då jag äntligen sådde grönsaker och annat i pallkragar. Tomaterna blev många och goda. De verkar trivas skyddade mot väggen, trots den höga värmen i år och trots att jag bara vattnar dem en gång per dag.
De här orangefärgade tomaterna är väldigt söta och går hem hos Jackie och Bella. Mina favoriter är de röda som smakar väldigt mycket. Det hade ju varit bra om jag kom ihåg vad sorterna heter eftersom de verkar trivas hos oss, men det gör jag inte.
Förra året planterade jag jordgubbsplantor och i början av sommaren var de fulla med blommor som sedan blev jordgubbar. Men titta hur det gick. Trots att jag vattnade dem torkade de flesta ihop helt och hållet. Så trist, men inget att gräma sig över, den här sommaren har skapat större problem än hobbyodlade jordgubbar. Vi får hoppas på en bättre skörd nästa sommar istället.
För skojs skull sådde jag låga solrosor i en av pallkragarna. De har börjat slå ut nu och är alldeles lagom höga så att de inte bryts av, och lagom att ta in och sätta i vas om man vill. Det skall jag göra.
Rädisor och mangold fungerade också bra i pallkragarna, men den vanliga salladen blev helt full med hål, liksom bladen på rädisorna. Jag har försökt komma underfund med vad det kan vara som ätit hål på bladen, och det som verkar mest sannolikt är jordloppor. Till nästa sådd skall jag så grönsaker som inte lika lätt blir angripna av skadedjur.
Njut av värmen ni som kan, enligt vad jag förstått blir det svalare i helgen, runt 22-25 grader. Jag blir piggare bara av att tänka på det, så i kväll kanske jag har energi till att skriva recensionen jag utlovat av en väldigt bra bok.
♥
BP frågade i förra inlägget om jag inte hade någon recension av deckare på gång, en genre som jag vet att hon föredrar. Det har jag faktiskt. Jag har precis börjat läsa Inkräktare av Tara French, och jag har en känsla av att jag kommer att plöja den här boken i dag.
I dag kan jag tyvärr inte dela med mig av något smarrigt lunchrecept eftersom vi åt hemgjord pyttipanna, alltså en blandning av rester från kylskåpet. Litet tärnad potatis, kyckling, lammkorv och soltorkade tomater, med mangold från min första odling i pallkragar och litet brieost.
Nu läsning, och senare i eftermiddag kommer en eller flera recensioner av böckerna jag visade i går. Ha det fint! Och glöm inte att dricka mycket vatten.
♥
