Resultatet av årets odlingar i pallkragar

I år var året då jag äntligen sådde grönsaker och annat i pallkragar. Tomaterna blev många och goda. De verkar trivas skyddade mot väggen, trots den höga värmen i år och trots att jag bara vattnar dem en gång per dag.

De här orangefärgade tomaterna är väldigt söta och går hem hos Jackie och Bella. Mina favoriter är de röda som smakar väldigt mycket. Det hade ju varit bra om jag kom ihåg vad sorterna heter eftersom de verkar trivas hos oss, men det gör jag inte.

Förra året planterade jag jordgubbsplantor och i början av sommaren var de fulla med blommor som sedan blev jordgubbar. Men titta hur det gick. Trots att jag vattnade dem torkade de flesta ihop helt och hållet. Så trist, men inget att gräma sig över, den här sommaren har skapat större problem än hobbyodlade jordgubbar. Vi får hoppas på en bättre skörd nästa sommar istället.

För skojs skull sådde jag låga solrosor i en av pallkragarna. De har börjat slå ut nu och är alldeles lagom höga så att de inte bryts av, och lagom att ta in och sätta i vas om man vill. Det skall jag göra.

Rädisor och mangold fungerade också bra i pallkragarna, men den vanliga salladen blev helt full med hål, liksom bladen på rädisorna. Jag har försökt komma underfund med vad det kan vara som ätit hål på bladen, och det som verkar mest sannolikt är jordloppor. Till nästa sådd skall jag så grönsaker som inte lika lätt blir angripna av skadedjur.

Njut av värmen ni som kan, enligt vad jag förstått blir det svalare i helgen, runt 22-25 grader. Jag blir piggare bara av att tänka på det, så i kväll kanske jag har energi till att skriva recensionen jag utlovat av en väldigt bra bok.

Dagens boklunch med Inkräktare

BP frågade i förra inlägget om jag inte hade någon recension av deckare på gång, en genre som jag vet att hon föredrar. Det har jag faktiskt. Jag har precis börjat läsa Inkräktare av Tara French, och jag har en känsla av att jag kommer att plöja den här boken i dag.

I dag kan jag tyvärr inte dela med mig av något smarrigt lunchrecept eftersom vi åt hemgjord pyttipanna, alltså en blandning av rester från kylskåpet. Litet tärnad potatis, kyckling, lammkorv och soltorkade tomater, med mangold från min första odling i pallkragar och litet brieost.

Nu läsning, och senare i eftermiddag kommer en eller flera recensioner av böckerna jag visade i går. Ha det fint! Och glöm inte att dricka mycket vatten.

Recensioner på gång

I går tog jag med mig de böcker ut som jag har läst och ännu inte skrivit om. När jag hade placerat böckerna sprang Shelly fram och lade sig här, väldigt nöjd med sig själv.

Efter alla gånger jag fotat henne med boktravar trodde hon antagligen att det var vad som förväntades även nu. Sheltiesar är verkligen lättlärda, och är de som Shelly är de dessutom riktiga linslusar.

Men böckerna då? Ja, jag kan berätta att det är fyra feelgoodromaner och en bok om hur maten vi äter kan skydda oss mot sjukdomar. Recensioner kommer, tills dess får det bli det här fotot på böckerna där de bara anas bakom en väldigt glad hund.

Vilket trevligt besök av min bloggvän Mia

I går fick jag jättetrevligt besök av Mia, en bloggvän sedan ganska många år tillbaka. Jag tror att det var genom Helgbilden, alternativt Fototriss, vi hittade till varandras bloggar och nu träffades vi för första gången irl. Vad vi hade mycket att prata om, tiden rusade iväg.

Mia hade bakat så gott fröknäcke och det blev min frukost i morse med färskost och ärtskott, kaffe och ägg.

Här sitter vi alldeles innan Mia måste bege sig hemåt. Hoppas att vi snart kan få till en träff igen och prata vidare, samtalsämnena tog aldrig slut.

Vår Sheltie och hennes valp

I dag har jag träffat Shellys valp, Savannah. Vilken sötis!

Vi har varit halvfodervärdar till Shelly, vilket innebär att uppfödaren haft rätt till en valpkull. Shelly fick sin valp hemma hos uppfödaren under våren och har varit hos henne tills nu när valpen är redo att flytta till sin nya familj. I dag kunde jag hämta hem vår Shelly igen ♥

 

 

 

 

Veckans ord – Hårigt

Sanna håller i fotoutmaningen Gems weekly photochallenge. Den här veckan är temat: hårigt. För mig blir det enkelt…

Glaeda, året då hon kom till oss, 2012. Hon var då dräktig.

I juli 2012 föddes Glaedas dotter. Leistra är nu sex år och Glaeda är 22.

Hösten 2012 träffade vi Fame som då var sju veckor.

I år blir hon sex år.

Sommaren 2014 flyttade Shelly hem till oss.

Fyra år senare är hon en riktig liten dam.

Och så har vi Zingo och Doris som flyttade hem till oss hösten 2016.
Så här fluffiga var de i vintras. De är nu 1,5 år.

Alla djuren hos oss har mycket päls och är väldigt håriga, så de passar ju bra som exempel på temat. Vi har höns också, men de är inte håriga utan fjädriga – kanske det ordet kommer med i nyordslistan nästa år :)

Det är Sanna som håller i utmaningen Gems weekly Photo Challenge, som är öppen för alla. Klicka in och var med du också och inspireras av andras kluriga tolkningar. Nytt tema varje söndag.

Förra året och i dag – vår och vinter

Jag är glad att det äntligen tycks ha vänt och att vi går mot vår. I morse var det faktiskt inte – 18 grader, utan bara några minusgrader. Och till helgen väntas + 7 grader!Men titta på de här bilderna, vilken skillnad det kan vara mellan olika år. Bilden till vänster fotade jag den 19 mars förra året och den till höger fotade jag i dag. Det blåste ordentligt i dag, det ser man nästan på Shellys päls och på att hon kisar litet mot vinden.

Nu håller vi tummarna för att det här var sista kylan innan det blir vår!

Vad har hänt? (30/365) – Mopsvalpen Hubbe

Min svägerska har blivit med hundvalp, en liten mops. Så otroligt charmig att jag knappt kunde slita mig och gå hem. Och blicken, litet frågande – Vad har hänt?


Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!

 

Eget tema: Läs mer! (25/365)

Som en slags Dr. Dolittle, mannen som kunde tala med djur, läser jag varje dag högt ur någon bok för våra djur. Ju mer existentiell och komplicerad bok, desto bättre tycker de. Ni ser ju själva! Nej då, jag skämtar förstås!

Sanningen är att de är väldigt svartsjuka på varandra. Om någon kommer för nära mig, måste de andra vara ännu närmare. Inte lätt att få något läst då… Men det blev en kul bild, återigen med mobiltelefonen av den enkla anledningen att alla ögonblick med djur är över på mindre än en sekund, så det gäller att ta den kamera man har till hands, knäppa av och hoppas att bilden inte blev alltför oskarp ;)

Ha en fin kväll!

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!