Min helg – femtioårsfest, sova tätt intill och en hel del smärta

I lördags var vi bjudna till en 50-årsfest och jag fick en anledning att använda den här klänningen. Det blev ingen bra bild i Bellas spegel eftersom den behövde putsas, så jag gick till Jackies rum och tänkte prova där.

Inte mycket bättre där, men stämningen var på topp i rummet :) Under kvällen var de ensamma tills vi kom hem efter midnatt. Jag tror inte att de ägnade oss en tanke när vi var borta. Hur kunde de plötsligt bli så stora?

Det var en väldigt mysig fest med många intressanta samtal. Och maten var god. Det här är bröd med pulled pork, avokado, picklad lök, mango, ruccola och säkert mer. Väldigt gott. Till dessert en dajmpannacotta.

På söndagen var det otroligt fint väder och vårblommorna slog ut. Oskarp bild tyvärr, men visst får man vårkänslor när man ser hur solen lyser på vintergäcken.

Jag skulle ha mött upp med Ullis för en promenad, men min höft gjorde mer ont än på länge, så jag måste skjuta upp promenaden och försöka massera bort smärtan med min pressure ball. Det gick inte alls. Till slut bokade jag tid hos naprapaten jag gått till tidigare och fick komma dagen därpå.

Ni vet hur det är med smärta. Det kan göra så ont att man blir helt utmattad. Jag orkade knappt hålla ögonen öppna när det var som värst. Men jag såg på håll att något verkade sticka upp ur vår brevlåda vid vägen som ni kan se längst bort i bilden. Istället för att gå ut och titta, tog jag fram vår kikare. Då är man trött.

Men kanske inte lika trött som de här kompisarna ändå… Jag måste ju bara fota.

I dag är det måndag och jag har varit hos naprapaten. Han är verkligen proffsig. Efter behandlingen var den värsta smärtan borta och vi kom fram till vad det var som utlöst den. Jag kände mig så smärtfri att jag tränade ett pass på gymmet nu i kväll, och i morgon kväll skall jag prova att rida igen och se om det går bra med höften. Håll tummarna! Jag längtar så otroligt mycket efter att komma tillbaka till ridning igen.

Men nu är min energi slut för i dag. Godnatt ♥

 

I dag bar jag ut hundbädden…

Det har gått drygt ett år sedan Alice lämnade oss. Hennes hundbädd har stått kvar på sin plats tills i dag. Inte en enda gång under de här femton månaderna som gått har jag tänkt tanken att jag skall bära ut den, är inte det märkligt?

I dag bestämde jag mig bara. Jag vet inte varifrån tanken kom, men det kändes som det var dags.

Hon hade så mycket energi och var alltid med på allt vi hittade på. Alltid sprudlande glad.

Man ser ju andra saker också, när man tittar på gamla foton. Som sjögrästapeten som satt i huset när vi flyttade in och som det tog många år innan vi ens funderade på att byta. Ingen kan i alla fall beskylla oss för att slösa med jordens resurser på inredning, vårt hem är en mix av gammalt och nytt. Mest gammalt tror jag ;)

Jackie var fem år och lekte med Alice i vårt kök. Ser ni hur Alice vänder sig mot Jackie och väntar på att få ett kommando om vad hon skall göra? Sådan var hon, vår Alice.

Och apropå att bevara det man har, så sattes köksskåpen och köksbänkarna upp på 1960-talet. De är alltså 60 år gamla. Visserligen ett Poggenpohlkök, vilket väl förklarar att det hållit så bra, men ändå överraskande hur länge det varit funktionellt, och är fortfarande.

I kväll kommer min topplista med fem favoriter bland bak- och kokböcker, titta gärna in då.

Nu skall jag äntligen…

… ligga i soffan och läsa böcker hela dagarna om jag känner för det, och så skall jag fundera på saker som jag inte hinner med vanligtvis och kanske komma fram till några svar.

Höstterminen är officiellt slut och Jackie och Bella har jullov i drygt två veckor. De närmaste dagarna skall jag förbereda inför jul. Det vanliga, som att laga mat och baka, klä julbocken, ta in granen och klä den, hänga upp julstrumporna, göra etiketter till paketen. När julen är över skall Patrik och jag göra en stor röjning i våra uthus. Det ser jag fram emot.

Vissa år känns som de bara passerar förbi, utan att man hinner blinka. Så har de senaste åren varit för mig. Åren har börjat, och de har slutat. Jag har tröttnat på det. Jag behöver mål att försöka nå. Jag skall fundera litet mer på det under julhelgen, och som vanligt kommer en sammanfattning av året som gått, i text och  bilder, på nyårsdagen.

Hoppas ni har en riktigt fin dag!

 

Resultatet av årets odlingar i pallkragar

I år var året då jag äntligen sådde grönsaker och annat i pallkragar. Tomaterna blev många och goda. De verkar trivas skyddade mot väggen, trots den höga värmen i år och trots att jag bara vattnar dem en gång per dag.

De här orangefärgade tomaterna är väldigt söta och går hem hos Jackie och Bella. Mina favoriter är de röda som smakar väldigt mycket. Det hade ju varit bra om jag kom ihåg vad sorterna heter eftersom de verkar trivas hos oss, men det gör jag inte.

Förra året planterade jag jordgubbsplantor och i början av sommaren var de fulla med blommor som sedan blev jordgubbar. Men titta hur det gick. Trots att jag vattnade dem torkade de flesta ihop helt och hållet. Så trist, men inget att gräma sig över, den här sommaren har skapat större problem än hobbyodlade jordgubbar. Vi får hoppas på en bättre skörd nästa sommar istället.

För skojs skull sådde jag låga solrosor i en av pallkragarna. De har börjat slå ut nu och är alldeles lagom höga så att de inte bryts av, och lagom att ta in och sätta i vas om man vill. Det skall jag göra.

Rädisor och mangold fungerade också bra i pallkragarna, men den vanliga salladen blev helt full med hål, liksom bladen på rädisorna. Jag har försökt komma underfund med vad det kan vara som ätit hål på bladen, och det som verkar mest sannolikt är jordloppor. Till nästa sådd skall jag så grönsaker som inte lika lätt blir angripna av skadedjur.

Njut av värmen ni som kan, enligt vad jag förstått blir det svalare i helgen, runt 22-25 grader. Jag blir piggare bara av att tänka på det, så i kväll kanske jag har energi till att skriva recensionen jag utlovat av en väldigt bra bok.

Dagens boklunch med Inkräktare

BP frågade i förra inlägget om jag inte hade någon recension av deckare på gång, en genre som jag vet att hon föredrar. Det har jag faktiskt. Jag har precis börjat läsa Inkräktare av Tara French, och jag har en känsla av att jag kommer att plöja den här boken i dag.

I dag kan jag tyvärr inte dela med mig av något smarrigt lunchrecept eftersom vi åt hemgjord pyttipanna, alltså en blandning av rester från kylskåpet. Litet tärnad potatis, kyckling, lammkorv och soltorkade tomater, med mangold från min första odling i pallkragar och litet brieost.

Nu läsning, och senare i eftermiddag kommer en eller flera recensioner av böckerna jag visade i går. Ha det fint! Och glöm inte att dricka mycket vatten.

Recensioner på gång

I går tog jag med mig de böcker ut som jag har läst och ännu inte skrivit om. När jag hade placerat böckerna sprang Shelly fram och lade sig här, väldigt nöjd med sig själv.

Efter alla gånger jag fotat henne med boktravar trodde hon antagligen att det var vad som förväntades även nu. Sheltiesar är verkligen lättlärda, och är de som Shelly är de dessutom riktiga linslusar.

Men böckerna då? Ja, jag kan berätta att det är fyra feelgoodromaner och en bok om hur maten vi äter kan skydda oss mot sjukdomar. Recensioner kommer, tills dess får det bli det här fotot på böckerna där de bara anas bakom en väldigt glad hund.

Vilket trevligt besök av min bloggvän Mia

I går fick jag jättetrevligt besök av Mia, en bloggvän sedan ganska många år tillbaka. Jag tror att det var genom Helgbilden, alternativt Fototriss, vi hittade till varandras bloggar och nu träffades vi för första gången irl. Vad vi hade mycket att prata om, tiden rusade iväg.

Mia hade bakat så gott fröknäcke och det blev min frukost i morse med färskost och ärtskott, kaffe och ägg.

Här sitter vi alldeles innan Mia måste bege sig hemåt. Hoppas att vi snart kan få till en träff igen och prata vidare, samtalsämnena tog aldrig slut.

Vår Sheltie och hennes valp

I dag har jag träffat Shellys valp, Savannah. Vilken sötis!

Vi har varit halvfodervärdar till Shelly, vilket innebär att uppfödaren haft rätt till en valpkull. Shelly fick sin valp hemma hos uppfödaren under våren och har varit hos henne tills nu när valpen är redo att flytta till sin nya familj. I dag kunde jag hämta hem vår Shelly igen ♥

 

 

 

 

Veckans ord – Hårigt

Sanna håller i fotoutmaningen Gems weekly photochallenge. Den här veckan är temat: hårigt. För mig blir det enkelt…

Glaeda, året då hon kom till oss, 2012. Hon var då dräktig.

I juli 2012 föddes Glaedas dotter. Leistra är nu sex år och Glaeda är 22.

Hösten 2012 träffade vi Fame som då var sju veckor.

I år blir hon sex år.

Sommaren 2014 flyttade Shelly hem till oss.

Fyra år senare är hon en riktig liten dam.

Och så har vi Zingo och Doris som flyttade hem till oss hösten 2016.
Så här fluffiga var de i vintras. De är nu 1,5 år.

Alla djuren hos oss har mycket päls och är väldigt håriga, så de passar ju bra som exempel på temat. Vi har höns också, men de är inte håriga utan fjädriga – kanske det ordet kommer med i nyordslistan nästa år :)

Det är Sanna som håller i utmaningen Gems weekly Photo Challenge, som är öppen för alla. Klicka in och var med du också och inspireras av andras kluriga tolkningar. Nytt tema varje söndag.

Förra året och i dag – vår och vinter

Jag är glad att det äntligen tycks ha vänt och att vi går mot vår. I morse var det faktiskt inte – 18 grader, utan bara några minusgrader. Och till helgen väntas + 7 grader!Men titta på de här bilderna, vilken skillnad det kan vara mellan olika år. Bilden till vänster fotade jag den 19 mars förra året och den till höger fotade jag i dag. Det blåste ordentligt i dag, det ser man nästan på Shellys päls och på att hon kisar litet mot vinden.

Nu håller vi tummarna för att det här var sista kylan innan det blir vår!