Bilder jag inte visat från april – juni

Jackie hade körlektion på moped och jag satt i bilen och väntade (bilden högst upp till höger). Det regnade, så inte det bästa vädret för moped, men det gick bra. Ett par veckor senare var det dags för uppkörning. Jag följde henne på hitta-appen, och såg hur hon för första gången i sitt liv körde i rondeller, på stora landsvägar och i staden. Jag var inte alltför nervös över att hon var ute i trafiken, det gick överraskande bra att njuta av en god soppa och att läsa en bra bok på en mysig restaurang i Norrtälje under tiden.

Det blev plötsligt varmare, så jag åkte till handelsträdgården och köpte vårblommor. Och hämtade upp matkassar till mamma och pappa. Sedan blev det snöoväder. Typiskt april.

Jag blev kallad tillbaka på kompletterande mammografiundersökning, som vanligt. Snart borde det utarbetas bättre rutiner för sådana som jag, med mycket körtelvävnad och bindväv, som gör det det svårare att upptäcka tumörer, eftersom körtelvävnaden har samma färg på mammografibilderna som eventuella tumörer. Kvinnor med så kallade täta bröst löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer, och drygt 40 procent av kvinnor 40-74 år har täta bröst, det vill säga att vävnaden inte har omvandlats till fett med åren. Ganska många som är i riskgruppen med andra ord, så varför görs ingenting kan man undra.

Många av oss i släkten har försökt fortsätta att ses på födelsedagar och andra högtider trots pandemin. Ibland har det varit riktigt ruggigt och kallt utomhus, men i april när Max fyllde tre år (jag har redan visat bilder från lillebror Unos kalas, här) var det behagligt väder. Nu ser ni hur jag håller mobiltelefonen när jag fotar ;)

Erica hade bakat så mycket gott som vanligt. Jag älskar överdåd när det gäller mat och fika! Tänk er när fattighjonen kom in hos Emil i Katthult och såg allt gott uppdukat på bordet, så vill jag att det skall kännas när man bjuder. Gästerna skall våga ta för sig. Om det så är den sista brödsmulan man har hemma, så skall gästerna känna att man är generös med det man har. Jag tror att Erica känner som jag, med tanke på fikabordet ;)

Max fick presenter förstås, och min andra brorsdotters dotter, Linnea, fick några kläder jag sparat från Bella och Jackie när de kom hela vägen från Värmland för att träffas.

Under tiden jag varit borta från universitetet hann min handledare gå i pension, så jag fick en ny litteraturlista att tenta av i forskarutbildningen motsvarande 15 högskolepoäng. Jag har velat fokusera på min egen bok, så i början kändes det motigt att lägga så mycket tid på all denna litteratur. Ni ser litteraturlistan här nedanför.

Nu är all litteratur läst och jag har skrivit PM om allihop och skickat in. Nu när jag är klar och har läst allt tycker jag att det var nyttig läsning. Jag har fått ett bättre perspektiv på ämnet rättshistoria, amerikansk och europeisk rätt, rättsteori, ekonomiska teorier och sambandet mellan rätt och samhälle. Väldigt spännande och intressant faktiskt, och hade det inte varit för den här obligatoriska kursen inom forskarutbildningen hade jag nog aldrig läst de här böckerna.

Jag har varvat med litet annat litteratur, som ni ser :)

Förutom att läsa litteraturen till forskarutbildningen har jag läst flera manus på uppdrag av bokförlag, och som här, ett förhandsexemplar av en bok som kommer i slutet av juni. Väldigt roligt och intressant att läsa och analysera stora textmängder!

I början av vårterminen var det mörkt på eftermiddagarna när jag hämtade Jackie i skolan och Bella vid bussen.

Ridningen fortgick och jag red lektioner i grupp och privat och ibland lånade jag en av hästarna och tränade på egen hand. Viss träning var det kanske att ta en långpromenad med Ullis till kiosken på golfbanan. Där stannade vi och fikade i några timmar – bra träning :) Och tränade gjorde jag på gymmet. Ser ni min snygga gym-påse? Med motiv från tavlor på Nationalmuseum – en kulturtant på gymmet :)) Apropå kultur följde jag nomineringseventet för Årets bok på Instagram. Planen är att läsa de flesta av de nominerade böckerna, i år är det många intressanta böcker nominerade, men ni förstår kanske att tiden inte kommer att räcka till. Alls.

På väg hem från en ridlektion såg jag en räv springa vid vägen och trodde att det var en skabbräv, men insåg att rävhonor precis som hundar tappar päls när de fött sina valpar.

Andra djur har också visat sig. Ett rådjur stod ute på vår åker i solnedgången. Och en dag kom vi hem och det stod en stor och väldigt fin Schäfer på tomten. Den vägrade gå bredvid mig när jag letade efter ägaren, så det var lätt stressande när vi mötte bilar på vägen… Jag hittade husse i ett hus längre bort längs landsvägen, så slutet gott!

Jackie skrev sitt AM-prov i Stockholm, och under tiden hon skrev strosade jag omkring och fikade och fotade vid Norra Bantorget. Efteråt firade vi att hon blivit godkänd med att äta lunch på Djurgårdscaféet Ekorren, och åkte vidare till Lidingö och kikade på en bil Jackie vill ha, men den blir det inte. Ser ni mattan och bordet med Stockholmsmotiv på cappuccino-bilden?

Den dagen då regnet vräkte ned, mer än det gjort på åratal tydligen, fick vi sjöutsikt. Syrenerna var på väg att slå ut, och nu är de nästan överblommade. Vårens tid går så fort.

Undrar om jag är ikapp med bilderna nu..?

Avslutar med en april-bild på trappan upp mot huset, just när scillan börjat slå ut och allt snart blev alldeles blått. Jag ledsnar aldrig på att följa årstidsväxlingarna. Jag kommer nog fortsätta att njuta av dem, precis som farmor som 93 år gammal såg fram emot att vårblommorna skulle slå ut. Igen. För 94:e gången.

Hoppas ni har en skön fredag ♥

Födelsedag i vår lada, skogspromenader och besök hos frisören

Det har blivit litet blandad träning de senaste veckorna; styrketräning, ridning, bärande av böcker (ni skall snart få se hur det blev) och skogspromenader. Här var Erica jag ute på långpromenad och såg de fina blåsipporna som växte i klunga.

Bella och jag åkte till Uppsala för att köpa present till Jackie som skulle fylla 15 år. Vi blev överraskade av att det var så många i Gränby Centrum i Uppsala, och utan munskydd. Inte så konstigt att smittan är så vitt spridd här. Enligt det senaste jag läste rekommenderas att utgå från att alla man möter i Uppsala är smittade.

Vissa hade en väldigt otrevlig attityd. På Espresso House blev vi tillsagda att hålla en meters avstånd och att sitta en och en vid olika bord, även då vi tillhörde samma familj. Det kan verka ologiskt, men det handlar också om att föregå med gott exempel för att andra skall göra likadant. Strax efter oss kom ett par in. De blev tillsagda minst tio gånger, men rörde inte en min och gjorde inte som de blev ombedda. Vad är det för fel på vissa..?

För första gången i mitt liv, ja det är sant, lagade jag inte all mat själv till födelsedagsfirandet. Jag beställde smörgåstårtor och vanliga tårtor från vår ICA-butik. Jag har nog aldrig varit så pigg både innan, under och efter firandet, nu när jag inte var trött av allt arbete med förberedelser och matlagning! Men så dyrt det blir! Undrar hur mycket vi sparat på att jag planerat och lagat allt själv under alla år..? Med tanke på vad det här kostade, och hur många födelsedagar och andra tillställningar som jag lagat mat till genom åren, måste det handla om hundratusentals kronor. Det låter otroligt, men samtidigt helt rimligt.

Planen var att vi skulle vara utomhus, eftersom det varit riktigt varmt och skönt veckan innan, men den här dagen blev det +5 grader och duggregn. Som ni ser hade vi inte förberett något, som att sopa golvet i vår lada, men vi lade dukar på bord och annat som kunde fungera som underlag för tallrikar och glas, och satte oss familjevis. Mycket blir annorlunda under en pandemi, men jag är tacksam för att vi har utrymmen så att vi inte tvingas upphöra med att träffas.

Och krokusarna slog ut, och blommar fortfarande för fullt.

Före och efter. Jag slarvar med håret så att det slits i topparna. Ni ser ju på första bilden hur tunt det hade blivit. Nu har jag håret som på bilden längst till höger. Fortfarande så långt att jag kan sätta upp det när jag behöver, som när jag är i stallet och tränar. Men munskydden… De är ju så stora att jag skulle kunna dra upp dem över hela ansiktet och bara klippa hål för ögonen.

Vår lilla vildkatt dök upp hos en granne (livet på landet: vi kallar alla för grannar om de bor inom fem kilometers avstånd), men eftersom hon inte är tillräckligt tam för att låta sig fångas var det bara att vänta tills hon kom hem igen. Det gjorde hon efter att ha umgåtts under två dygn med grannarnas (kastrerade) hankatt.

Fortfarande distansundervisning då Jackie är i skolan tre dagar i veckan och Bella var tredje vecka. Här lämnade jag av Bella i skolan för prov i franska.

Det var tre år sedan jag kollade synen, så när jag blev kallad den här gången bedömde jag att det var dags. På vägen från bilen till optikern tog jag några bilder i Norrtälje. Kul skylt: Skvallertorget. Mindre kul att rådhuset inte underhålls bättre. Om man läser skylten inser man att ansvariga borde ta lärdom av historien, och inte låta byggnaden drabbas av rötangrepp igen. Det ser ut som man har bättrat på fasaden, med fel nyans. Trist.

Det här är min barndomsvän, Carina. För någon vecka sedan hade jag förberett picknick och vi tog en promenad genom byn där jag växte upp, så hon fick se hur det förändrats sedan vi var barn och så fick hon träffa mina föräldrar och min bror.

Vi lärde känna varandra när jag flyttade ut hit i tvåan på lågstadiet, så vi har känt varandra i drygt fyrtio år. Våra undulater brevväxlade när vi var barn, vi släpade hem stora gröna växter från Rimbo marknad, vi skolkade i sexan för att ta bussen till Stockholm och shoppa, och fick en utskällning när vi kom tillbaka, vi åkte hem från en friluftsdag då vi skulle plocka svamp, och fick kvarsittning, vi spelade badminton i kohagar, lyssnade på David Bowie och åkte moped. Och till den här sjön gick vi genom skogen för att sola och bada. När vi började på gymnasiet hade våra vägar gått litet isär med olika inriktningar, men vi har hållit kontakten genom alla år och genom glädje och sorger. Mycket hinner hända under ett halvt liv, men mycket är också precis som det alltid varit. Så tacksam för fin vänskap.

Varannan fredag träffas Mia och jag för att äta lunch och prata, bland annat om böcker vi läst. Fenomenalt lyxigt att få äta i sådan här miljö som på Johannesbergs slott och så vällagad och god mat för 135 kronor. Det här var sista lunchen på slottet för säsongen, nu har golfrestaurangen tagit över lunchserveringen igen. Samma kockar och lika vällagat och gott, men litet billigare, 119 kronor. Där kan man sitta utomhus på deras altan om man vill och titta ut över ängarna och på golfarna på golfbanan. Det ser jag fram emot!

Så här såg det ut utanför mitt arbetsrum i går kväll. Magiskt.

Det var bilder från de två senaste veckorna. Nu när det är ordning omkring mig, och inte så mycket som tar extra tid, skall jag försöka komma igång igen med mer regelbundna uppdateringar här i bloggen och besöka er i era bloggar, och så skall jag komma ikapp med nöjesläsningen och recensera böcker igen. Jo, tjena, tänker säkert ni, hon kommer att dra igång nya tidskrävande projekt ;) Vi får väl se!

♥ ♥ ♥

Ljus, energi och vardagslyx

Vår i Uppsala. Vattnet dånar och skummar när det forsar fram i Fyrisån och överallt sopas gatorna fria från grus. Än så länge har det inte börjat knoppas på träden, men snart så. Cyklarna är dock inget vårtecken, Uppsalaborna tycks ha ett mod som överträffar mycket, de susar fram på gatorna oavsett om det är barmark eller is :)

Ett skämt, trodde jag, när jag fick ett meddelande på Instagram. Men jag kollade upp länken och adressen går till ansökningsformuläret för Hela Sverige bakar 2021. Jag har inte sökt, om nu någon skulle tro det, och ingen idé att jag länkar heller, för nu när jag kollade upp ansökningstiden såg jag att den gick ut förra veckan.

Jag brukar alltid baka allting själv, men i dag har jag faktiskt beställt smörgåstårtor till helgen då vi skall fira Jackie som snart fyller 15 år med att träffas utomhus. Jag har saknat att träffas vid alla födelsedagar och högtider, så som vi alltid gjort. Det skall bli så mysigt att ses allihop igen, även om det säkert blir litet kallt.

Vilken spännande boktrave, eller vad tycker ni? Här skall läsas! I dag dör alla gudar är tredje delen i en serie som är en mix av kriminalroman och övernaturligheter. Jag var skeptisk i början till om jag skulle gilla ett sådant upplägg, men jag har på gränsen till längtat efter den här tredje och avslutande delen! Och så ser ni att Maria Adolfsson är tillbaka med en ny deckare, också en bok jag sett fram emot. Och Cara Hunters nya… och Lucy Dillons nya feelgoodroman…

Med ljuset kom lusten att förnya och organisera, så jag har haft fullt upp på ledig tid att göra just det, att gå igenom alla lådor och skåp i köket och skafferiet. Här är en före- och en efterbild av ett av våra skafferier. Nu har allt en egen låda, vilket gör att vi inte behöver flytta runt allt för att hitta det vi skall använda, och så blir det inte smulor och rester av mjöl i skåpet, utan möjligen i lådorna, vilket gör det lättare att hålla rent och fräscht.

Jag har börjat sortera böckerna och jag skall göra det mer arbetsvänligt och ljusare i arbetsrummet för att motivera mig att sitta där och inte i vardagsrummet. Men sedan skall jag bara ägna mig åt arbete, träning, ridning, läsning och pallkragarna!

Väldigt öde på Friskis när Erica och jag är där. Och väl ordnat smittskydd på andra sätt också. Handsprit när vi kommer, desinfektionsmedel på trasorna vi använder för att torka av maskiner och hantlar och handsprit när vi går. Gymmet släpper in drygt trettio personer samtidigt, men ni ser ju på bilderna hur det ser ut. Jag tycker synd om alla som driver träningsanläggningar och som sliter för att överleva i dessa tider. Och restauranger, butiker och hotell och många fler. Kämpig tid med många som går i konkurs.

I dag hade jag lånat Bellas jacka, och Erica och jag insåg att vi var litet lika med våra teddyjackor och tog en bild.

I måndags lyckades jag få in 200 kg i hö i bilen till ridningen. Ganska nöjd med att jag lyckades pussla ihop det. Och ännu mer nöjd var jag när vi tränade hoppning på ridlektionen, så kul!

Vårljuset. Visst har vi saknat det?

För två veckor sedan såg det ut så här i Norrtälje. När snön försvinner är det nästan som om man har glömt vintern. Nu behöver den inte komma tillbaka förrän i november.

De senaste två veckorna har jag sett båda säsongerna av Mandalorian. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna gilla en sådan serie, men det gjorde jag. Första säsongen är mysig och rolig, andra säsongen är spännande och väldigt fin.

Det kommer att spelas in en ny säsong av Kärlek & Anarki, den var helt galen och jag älskade den!

Dags för ny kalender och så några vårtecken i form av krokusar, frostskadade nypon och Shelly bland vintergäck på vår tomt.

Och så en oredigerad bild på en helt magisk solnedgång för några dagar sedan.

Före- och efterbilder på hur det blev när jag städade och organiserade vårt andra skafferi, medicinlådan och förvaringen av torrfoder till hunden och katterna kommer i ett eget inlägg inom kort.

Ganska hektiskt just nu med studieplanen för avhandlingen, böcker som måste läsas ut, skrivas om i avhandlingen och lämnas tillbaka till juridiska biblioteket, Bella som jag skjutsat till tandregleringen för kontroll, utvecklingssamtal med Bellas mentor, sjukdom och covidtest, skjuts av tjejerna till och från skolan några gånger i veckan, luncher och middagar, kontroll av synen hos optikern och så all städning och organisering som jag ägnat mig åt, och träning och ridning. Men snart blir det lugnare, då skall jag njuta av att sitta i mitt organiserade och städade arbetsrum och av att ligga i soffan och läsa böcker.