Skolavslutning och farväl till klasskompisar och lärare sedan nio år tillbaka

I går var det skolavslutning för Bella som gick ut andra året på gymnasiet och för Jackie som gick ut nian. ☀️ 🇸🇪

Sång och musik, tröjor med porträtt från ettan och nian, ros från ett barn i ettan, betyg från fantastiska lärare till fantastiska ungdomar, skolgården full av finklädda familjer och så sol över alltsammans!

Nästan hela klassen på bild, och Jackie med närmaste vännerna Sol och Lukas. Jag skulle skämta med klassen och säga, inga tårar på bild nu, och så blev jag själv så rörd av tillfället att jag blev alldeles tårögd, vilket fick alla att le så här mycket :)) Där har ni knepet för att få alla att se glada ut på bild!

De tre lärare som Jackie haft i flest ämnen fick blommor och hennes mentor fick även en present. Jag tycker att man skall vara uppriktig om både det som fungerar dåligt och det som fungerar bra, även med lärare. Jag har haft möten med skolan några gånger om saker som fungerat dåligt, och när jag träffade Jackies mentor för någon vecka sedan tackade jag honom för ett fantastiskt engagemang och arbete med eleverna. Han har lärt dem studieteknik och anpassat kraven efter deras förmåga. Jag har många gånger varit väldigt imponerad av de uppgifter de utfört. De har skrivit uppsatser som skulle bli godkända på högskolenivå, och Gustav har peppat och lett dem när de sålt kläder och annat, och de har anordnat skoldisco med mera för att samla ihop pengar till en resa. Det blev fyra dagars resa till Berlin och en dag på Gröna Lund. Dessutom bjöd skolan på en dag på Yasuragi Spa i Stockholm.

Till kvällen hade jag bokat bord på Poké Burger i norrtälje. Deras hamburgare är otroligt goda, liksom förrätterna och dryckerna. Dessutom arbetade Tindra den här kvällen, vilket var extra trevligt.

En fin dag med många känslor.

Jag och mina döttrar på mors dag ♥

Fotomontaget är från i går, då vi fikade på Espresso House mellan mitt besök hos optiker och artonårsfirande hos Bellas pojkvän, Jonathan

Det var bara gamla människor som alltid sade att tiden går så fort, vart tog tiden vägen, vad stora ni har blivit. Nu säger jag det var och varannan dag. Hur kan Jackie plötsligt vara sexton år, Bella sjutton och jag snart femtiotre?

Jag fick frågan om det är skrämmande att tjejerna växer upp och blir självständiga, underförstått att min roll som mamma minskar och att jag skulle sakna att vara behövd. För mig är det inte så. Jag har älskat varenda sekund med tjejerna, i alla deras olika åldrar, och jag kommer att älska alla kommande perioder också.

Någon har sagt att man har barn till låns, och att syftet med att vara förälder är att lära barnen respekt, empati och en massa andra saker, inklusive att lära dem att inte behöva oss. Jag håller helt med om det. Man kan inte tvinga barn till sig, när de är självständiga kan jag bara hoppas att de fortfarande vill träffa mig av egen fri vilja.

Nyss kom min äldsta dotter hem från sin pojkvän och den yngsta tog sin lilla Audi a-traktor till gymmet efter att jag fått så fina presenter från dem ♥ ♥ ♥ Eftersom det är min dag i dag har jag valt middag till i kväll – sushi.

Hoppas ni också har en fin dag!

Påskhelgen

Frukost med påskmöss och laxsmörgås, och kaffe i min fina kopp som jag fått från Jackie ❤️

Påsken är visserligen inte över än, men i dag går jag över till vardagsliv igen.

Jag vill komma i form tills jag skall presentera min bok och börja arbeta utanför hemmet igen, så jag har börjat löpträna. Bara två gånger än så länge, och i snigelfart, men jag är igång. I går sprang jag förbi de här hästarna med kajor på ryggen och måste ju ta en bild.

Som sagt, det går långsamt, långsamt, men någonstans måste jag ju börja. Jag tar det medvetet lugnt i början tills kroppen vant sig. Jag har haft för många skador de senaste åren så jag vill inte hamna i rehabilitering igen. Jag hade ju smärtor i höften i två år, och efter sex månader har jag fortfarande inte full rörlighet i min arm och axel. Måttfullhet är mitt nya ledord ;) Vi får väl se hur jag lyckas förbättra sträcka och hastighet framåt sommaren. Efteråt hostade jag i en timme. Luftrören är inte vana vid ansträngningen, det är tydligt. I dag är jag hes, men pigg i benen.

Max fyllde fyra år i går. De två första bilderna tog jag för tre år sedan, på hans ettårsdag. Så roligt att följa nya småttingar i vår stora familj! De håller mig dessutom litet uppdaterad om vad som händer i barnens värld, det är så lätt hänt att man lever i sin egen bubbla och missar det som händer de yngre människornas värld. Jag kände till exempel inte till Paw Patrol, som Max önskat sig som tårta. Men nu vet jag: ”Inget jobb är för stort, ingen valp är för liten!”

Jag hade köpt varsin kikare till Max och Uno, och en bil med husvagn. Familjen skall på husvagnssemester i sommar, och barn brukar ju vilja leka samma saker som de upplever. Kikarna är ren indoktrinering ;) Nu kanske killarna kan bli intresserade av det de har inte så långt från huset; fåglar, rådjur, älgar, vildsvin.

Bella och jag var ute och övningskörde i går, och då såg jag min första vitsippa för året. Alltså blommar blåsipporna nu. Jag måste ut i skogen och titta. Varje vår vill jag hinna se alla de klassiska vårblommorna; tussilago, scilla, blåsippa, vitsippa, gullviva, liljekonvalj, hägg och syrener, annars känns det som jag missat något viktigt.

Vår på flera sätt. Chili är sannolikt dräktig igen med kattungar. Här ligger hon och Doris och vilar.

Önskar er en fortsatt fin påsk!

.

.

Ps. Pappa ringde tidigare i dag och undrade om jag ville komma över med hemtest av covid-19. både mamma och pappa testade positivt och mamma är sängliggande och ganska dålig. För säkerhets skull testade jag mig själv också. Och här är svaret… När man trodde att man klarat sig igenom de här två åren så får man det på sluttampen…