Den här veckan har jag haft mitt första jourpass. Jag har ansvarat för att hålla koll på vilka mål som kommit in till domstolen och som är brådskande. Målen klassificeras på olika sätt och vissa får så kallade medskick (riktlinjer) från domarna. Sedan lottar den som har jour ut dem på andra på avdelningen. Det är så mycket som är nytt hela tiden, så ingen dag är den andra lik.

När jag lämnat domstolen bakom mig och åkte hemåt i går, möttes jag av det här på himlen. Min bror gissade på Viggen i pudelkostym, vad tycker ni?


Balans mellan domstolsarbete och vardag
Tillbaka på snabbvisit på Johannesbergs slott. Det såg så mysigt ut med de tre spa-gästerna som gick och småpratade, nöjda och avslappnade efter spabad och bastu. Jag fotade dem också.
Kontrasten mellan rättssalen och miljön hemma är stor, och båda fyller sin funktion i mitt liv. Så tacksam för båda. På domstolen handlar det om paragrafer, argument och bevisning. Det är förhandlingar, föredragningar, domar som skrivs. Och allt påverkar andra människors liv och deras framtid. Det är mentalt påfrestande och ofta måste man fatta svåra beslut. Men arbetet känns också väldigt meningsfullt och givande, och den känslan överväger. Blir man inte berörd av de frågor vi hanterar på domstolen, tror jag inte att man är på rätt plats, faktiskt. De mål vi hanterar är inte övningsfrågor i en skolbok. De beslut vi fattar kan i praktiken vara skillnaden mellan liv och död i vissa fall.
När jag sedan kommer hem möts jag av något helt annat. Krukor med växter som fortfarande blommar och tomater som mognat och är redo att plocka och äta direkt från plantan. Här hemma är det händerna i jorden, ofta tunga saker som ska bäras och gummistövlar och oömma kläder. Skilda världar, men de passar perfekt ihop för att behålla balansen i livet.





Hemma bland blommor och djur
Visst är det fint med de höstlika ängarna. Varje år samma sak, så vackert men också lite vemodigt när kylan och mörkret tar över mer av den vakna tiden. Jag har redan börjat höra och se gässen som samlar ihop sig för att äta upp sig och flyga vidare mot varmare breddgrader.
Här hemma har växterna klarat sig förvånansvärt bra på egen hand den här sommaren, trots att jag sällan vattnat och inte gödslat en enda gång.



Vinbär, vind och vardagstempo
Förutom att arbeta i helgen måste jag plocka av vinbären och samla ihop grenar och kvistar som blåst ned på gräsmattan, så gräset går att klippa. Matlådor ska lagas till mig och tjejerna inför arbetsveckan.
Snigeln får bli en symbol för motsatsen till mitt liv just nu, och påminna mig om att inte alltid rusa fram, utan se till att ta det lugnt ibland också. Som vanligt handlar det om att hitta balansen.
Hur har ni det nu under sensommaren, lyckas ni hålla kvar känslan från sommaren lite till?
♥















