Lazarus, av Lars Kepler

En av årets mest efterlängtade romaner finns i handeln från och med i dag  – Lazarus av Lars Kepler. Jag har läst hela serien om kriminalkommisarie Joona Linna och Saga Bauer från Säpo. Vad är det då som jag uppenbarligen inte kan få nog av, kan man undra.

Framför allt är det hantverket som imponerar. Keplers böcker är klassiskt hårdkokta kriminalromaner med skickligt uppbyggda intriger, ett skyhögt tempo och spänning så stor att jag inte kan göra annat än att svepas med och efteråt känna mig alldeles utmattad och omtumlad. Det går inte att motstå. Kepler använder i princip samma berättarteknik som i tidigare böcker i serien, med korta kapitel och ett rappt språk. I den här boken har dock tekniken använts litet för snävt för min smak, särskilt när stycken består av en enda mening och ofta av bara några få ord. Det gör det svårare att få ett flyt i läsningen.

I den tredje boken i serien, Eldvittnet, dök seriemördaren Jurek Walter upp i epilogen och vi fick en vink om vad vi kunde förvänta oss i nästa bok, Sandmannen. Den blev den dittills mörkaste och grymmaste i serien. Men det var ändå ingenting i jämförelse med Keplers nya kriminalroman. Bitvis är den så hemsk och så klaustrofobiskt skrämmande att jag varit tvungen att ta pauser för att minska spänningen i kroppen och kunna djupandas.

Flera mordfall uppdagas, och de visar sig ha direkta kopplingar till Joona Linna. Är det möjligt att Jurek Walter fortfarande lever, eller är det Joona Linnas förflutna och inre demoner som får honom att överreagera? Den här gången är det Joona och Saga som står i centrum för handlingen. Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril, alias Lars Kepler, berättade vid den författarträff jag nyligen var inbjuden till att de i samtliga sina kriminalromaner, men särskilt i den här senaste, varit intresserade av att se hur långt man kan knuffa sina huvudpersoner närmare kanten, och hur de kommer att agera. I Lazarus är det precis vad som sker.

Både Joona Linna och Saga Bauer ställs här inför omänskliga psykiska påfrestningar, och för första gången sedan jag började läsa Kepler-serien lider jag och våndas på riktigt med huvudpersonerna. Boken igenom undrar jag hur länge Joona och Saga skall kunna hålla ihop i de extrema situationer som de utsätts för. Det psykologiska djupet som jag tidigare saknat i personbeskrivningarna finns här. Författarna gestaltar extremt skickligt hur brottsling och hjälte många gånger i själva verket är som två sidor av samma mynt, som Yin och Yang, med förståelse för varandras själar och psyke. Det som skiljer är att de agerar utifrån helt olika motiv. Det enda sättet de kan komma åt varandra på, är genom att veta hur den andre tänker. Och det är just det mentala spelet som gör den här boken så intensiv och infernaliskt spännande.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 543
Serie: Joona Linna (del 7)
Utgivningsdatum: 2018-10-19
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Form: Hummingbirds
ISBN: 9789100142698
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Doktor Bagges anagram, av Ida Jessen

Äntligen har andra delen givits ut om Doktor Bagge och hans fru Lilly Bagge. Båda böckerna skildrar delvis samma tid. Det är tidigt 1900-tal och Lilly slutar sin anställning som lärarinna för att gifta sig med Doktor Bagge. Under tjugo år lever de som äkta makar, tills den dag då Doktor Bagge skriver in sig på sjukhuset efter en tids sjukdom och kort därefter går bort.

Då den första delen framförallt är framåtblickande utifrån Lilly Bagges perspektiv, mot den nya tid som hon står inför då Doktor Bagge gått bort, är den här andra delen mer bakåtblickande och skildrar livet så som Doktor Bagge upplever det och hur det har format honom.

I den första boken blev det snart uppenbart att äktenskapet snarare var lämpligt än lyckligt, och att det saknade förtrolighet och verklig närhet. Den känslan förstärks i den här andra boken. Under parets tjugo år tillsammans vänjer sig Lilly vid att styras av sin make, så till den grad att hon när han är borta tappar fotfästet och börjar fundera på vem hon egentligen är och vad hon vill. ”Vad ska jag göra när han inte finns här längre? Vem ska påminna mig om vad jag ska tycka? Vem ska hålla mig på plats?”

Jag njöt av att läsa om hur Lilly försiktigt men beslutsamt återgår till att vara den levnadsglada och spontana kvinna hon en gång var, då hjärtat sprang före henne. Det var en ljuvlig berättelse, full av hopp. I den här andra delen får vi följa Doktor Bagge och hans tankar om livet, relationer och äktenskapet. Jag var så nyfiken på att få veta mer om denne strame, korrekte och direkt okänslige och elake person. Om han verkligen var sådan mot alla, eller om det bara var mot sin fru. Jag ville veta om det någonstans inom honom fanns verkliga känslor för Lilly, om han alltid var så otillgänglig eller om han kanske hade känslor för någon annan. Och jag tycker att jag får svar på mina frågor. Hur barndomen och arbetet formar honom, och hur han trycker ned sin fru därför att han själv är svag i de delar av livet som inte gäller hans yrkesroll.

Ida Jessen har en förmåga att beskriva det som sker med små nyanser som inte säger så mycket, men som mellan raderna säger allt. Båda böckerna är litterära juveler i litet format. Läs och njut.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 170
Utgivningsdatum: 2018-09-14
Förlag: Historiska Media
Originaltitel: Doktor Bagges anagrammer
Serie: Bagge (del 2)
Översättare: Ninni Holmqvist
ISBN: 9789175455792
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Sju dagar med familjen, av Francesca Hornak

Sju dagar med familjen är en feelgoodroman som utspelar sig vid jul. Den innehåller allt det där mysiga som jag önskar mig av en sådan bok; ett gammalt charmigt herresäte på den engelska landsbygden, varmt te i stora koppar vid en eld, snö och snöyra, god mat med vänner och familj som förbereder och smyger ned julklappar i julstrumporna på juldagens morgon.

Men det är inte bara julklapparna som hålls hemliga i familjen Birch. Alla bär de på hemligheter och outtalade önskningar som de av olika skäl inte vill avslöja för resten av familjen, men som förstås kommer upp till ytan just under juldagarna.

Familjen skall för första gången på flera år fira jul tillsammans alla fyra; Andrew, Emma och deras två döttrar, Olivia och Phoebe. Olivia kommer äntligen hem från Liberia, där hon arbetar som smittskyddsläkare. Under sju dagar måste hon och familjen sitta i karantän i familjens gamla herresäte, eftersom det finns en liten risk att Olivia skulle ha kunnat smittas av någon av sina patienter som haft det oerhört farliga Haagviruset, ett virus som jag uppfattar har likheter med ebolaviruset.

Jag gillar hur det som händer under de sju dagarna berättas omväxlande av de olika familjemedlemmarna. Det ger ett större djup och trovärdighet åt berättelsen med flera olika perspektiv. Även de personer som jag först tycker är själviska och oempatiska känner jag efterhand ändå sympati för, och de personer som jag till att börja med känner mest för visar sig, förstås, också ha mindre trevliga sidor. Precis som i verkliga livet med andra ord.

Jag läser gärna så kallade feelgoodböcker som har litet svärta och djup i botten, där personerna i boken går igenom svårigheter och kommer ut på andra sidan litet klokare och med nya insikter om både sig själva och andra. Det brukar vara en skön avkoppling och underhållning för stunden. Men det är inte så ofta som jag efteråt fortsätter att fundera på handlingen och budskapet i sådana böcker.

Det gör jag nu, för Sju dagar med familjen är inte bara en varm, charmig och julig berättelse, utan också en väldigt insiktsfull roman om en familj och deras olika relationer till varandra och till andra. Jag känner igen både mig själv och många av mina släktingar och vänner i bokens olika karaktärer. Deras värderingar och hur de förhåller sig till varandra, dels på grund av det som är uppenbart för alla, dels på grund av dolda önskningar och motiv. Jag tyckte väldigt mycket om den här boken och rekommenderar den varmt.

Betyg: 5/5

Antal sidor: 408
Utgivningsdatum: 2018-10-09
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Översättare: Birgitta W Augustsson
Originaltitel: Seven days of us
Form:  Jojo Form
ISBN: 9789100174552
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Makten, av Naomi Alderman

För ett par veckor sedan tipsade jag om den här boken i en webbcommunity där vi presenterar smakbitar ur bra böcker. Jag hade läst nästan etthundra sidor och berättelsen hade fångat mig helt och hållet, jag ville helst inte göra någonting annat än att fortsätta läsa för att få veta hur det skulle gå.

För er som kanske inte känner till den här boken kan jag berätta att den tillsammans med bland andra Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò var nominerad till Baileys Women’s Prize for Fiction förra året. Vann priset gjorde Makten. Det i sig borde ju ge en fingervisning om hur speciell den är, kan man tycka.

Ramberättelsen är en brevväxling mellan två personer tusentals år i framtiden, där en av dem har skrivit ett manus om hur det tros ha gått till, det som i deras tid är helt naturligt och självklart, nämligen att kvinnor är det starkare könet. Tonåriga flickor antas plötsligt ha utvecklat en kraft som ledde till att makten i samhället försköts från att tidigare ha varit förbehållen män till att hamna hos kvinnor. Manuset är historien som berättas i boken.

Det finns ett uttryck som stämmer så väl in på vad jag kände under första halvan av boken, nämligen ”karma is a bitch”. En genant insikt, men det var så det var. Med den nya kraften behöver inte tonårsflickor vara rädda för att vistas utomhus sent på kvällarna, det är inte de som riskerar att bli våldtagna. De kvinnor som blivit tvingade till prostitution vänder sig mot sina angripare. Kvinnor som sedan länge varit förtryckta i Saudiarabien och Indien startar en revolution. Hela världsbilden blir omvänd, det som tidigare varit typiskt mansdominerade områden i samhället blir nu kvinnornas sfärer.

Jag kände mig både omtumlad och faktiskt ganska hämndlysten när flickor och kvinnor inte längre var det så kallade svagare könet, och männen fick smaka på sin egen medicin. Men självklart visar det sig inte vara så enkelt som att allt vore bättre om rollerna i samhället var ombytta och kvinnorna hade makten. Makt förändrar många människor, oavsett könstillhörighet.

Det är väldigt spännande att följa de olika personerna och de vägar deras nya kraft leder in dem på, och hur omgivningen reagerar och agerar. Vi får följa dels några tonårsflickor och en vuxen kvinna, dels en ung man som reser runt med sin kamera för att dokumentera det som sker runt om i världen när konsekvenserna av kraften börjar visa sig.

Historien är tankeväckande och det blir aldrig klichéartat. Många händelser som i vårt samhälle vanligtvis inte får mig att reagera särskilt kraftigt, får mig att bli illa berörd när rollerna är omvända i boken. Det säger en hel del om hur strukturer och beteenden snabbt blir normaliserade och därför accepteras i ett samhälle. Jag tyckte mycket om temat för boken, frågeställningarna den väcker och de första tvåhundra sidorna som skildrar hur allt började. Jag är mer tveksam till den andra halvan av boken som visserligen fortsätter att väcka tankar, men som inte riktigt griper tag och berör.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 393
Utgivningsdatum: 2018-06-11
Förlag: Modernista
Originaltitel: The Power
Översättare: Helena Ridelberg
Formgivning: Marsh Davies
ISBN: 9789177813200
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

 

Eldslandet, av Pascal Engman

Pascal Engman debuterade som författare förra året med spänningsromanen Patrioterna, som är en av de fem nominerade till priset Årets deckardebut på Sveriges största deckarfestival, Crimetime Göteborg, i slutet av veckan. Min favorit till priset, för övrigt. Jag undrar vad han själv skulle tycka om jämförelsen att han skriver initierat och samhällsanknutet som Börjlinds och tempodrivet som Kepler. En väldigt lyckad kombination enligt mig.

Eldslandet följer samma berättartekniska modell som Patrioterna med flera parallella spår som efterhand vävs allt tätare ihop. Huvudpersonen, poliskommissarie Vanessa Frank, är känd för att vara besvärlig, obekväm och för att ta till okonventionella metoder, men inom Nova, polisens specialgrupp med inriktning på att utreda grov och organiserad brottslighet, där Vanessa Frank är anställd, har man överseende med detta. När hon kör bil onykter och stoppas av kollegorna har hon dock nått en gräns då hon tvingas ta en ofrivillig timeout medan de beslutar om hon skall få behålla jobbet eller inte.

Under tiden får hon ett tips från en av sina informatörer som hon inte kan låta bero, och börjar med efterforskningar på egen hand. Det visar sig stämma att välbeställda finansmän kidnappas i utpressningssyfte och den gemensamma nämnaren mellan fallen tycks vara en exklusiv klockbutik.

Samtidigt i Stockholm försvinner spårlöst gatubarn och ensamkommande ungdomar från HVB-hem. En av dem är fjortonåriga Natasja, som Vanessa Frank har en speciell relation till såsom hennes kontaktperson. Försvinnandena visar sig ha ett samband med Villa Baviera, ett isolerat landområde i södra Chile där det pågår en världsomfattande illegal organhandel.

Precis som Patrioterna är Eldslandet otroligt välskriven och spännande. Tempot är högt och jag är helt fast i berättelsen efter bara några sidor, det händer inte ofta. I tempodrivna spänningsromaner brukar ofta gestaltningen gå förlorad, men det händer inte här, tvärtom. Författaren kan konsten att gestalta personer och skeenden utan att använda sig av beskrivande adjektiv. Han vågar lita på att läsarna skall förstå av sammanhanget. Pascal Engman håller ihop de parallella historierna under resans gång, och allt vävs smidigt ihop till en andlöst spännande upplösning. Jag ser fram emot att läsa mer av Pascal Engman och om Vanessa Frank, som utlovas dyka upp i fler delar framöver.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 517
Utgivningsdatum: 2018-09-03
Förlag: Piratförlaget
Form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design
ISBN: 9789164205872
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Mareld, av Camilla och Viveca Sten

Mareld är den avslutande delen i rysartrilogin om Havsfolket. Böckerna riktar sig till slukaråldern, men kan absolut läsas och uppskattas även av vuxna. Övernaturligheter hämtade från nordisk folktro möter skärgårdsskrock och det är både väldigt skrämmande, spännande och vackert beskrivet. Kärleken till havet och skärgården lyser igenom berättelsen. Det är rent magiskt.

Den första delen var framförallt väldigt mystisk med en krypande spänning. I andra delen trappades det skrämmande upp och blev mer konkret. I den här tredje och avslutande delen skall alla trådar dras ihop, och redan i första kapitlet blir det betydligt mörkare och rysligare än i någon av de tidigare böckerna när en Waxholmsbåt oförklarligt fryser fast i isen under en av sina turer och alla ombord försvinner.

Citatet är från sidan 15:

Flippa ser att gestalten närmar sig båten. Det är en man, det är hon nästan säker på. Ansiktet är dolt och rörelserna ansträngda och liksom släpande. Han är mycket mager. Filippa känner en rysning gå nedför ryggraden.
”Titta!” ropar tjejen i den rosa jackan. ”Hur kan vi få ombord honom?”
”Det borde finnas en stege”, säger en kvinna med rött hår. ”Kanske på andra sidan?”
Mamma, vill Filippa säga, men rösten fastnar i halsen. Hon kan inte skaka av sig känslan av att något är fel. På inga villkor borde de fälla ned stegen.

Jag som inte brukar fastna för böcker inom fantasygenren tycker väldigt mycket om den här serien om Havsfolket. Första delen är så otroligt vackert skriven med fokus på hur tolvåriga Tuva successivt kommer underfund med vem hon egentligen är, och vilka krafter hon har inom sig. Spänningen kryper under skinnet och man anar mer än man förstår. I den andra delen är Tuva ett år äldre. Hon har det fortfarande inte lätt i skolan, där hon alltid känt sig annorlunda och där klasskamraterna antingen retat eller helt ignorerat henne. Förutom Rasmus, som alltid står vid hennes sida och har blivit hennes bästa vän. Tills han en dag lämnar skärgården med sin familj och flyttar in till Stockholm, och Tuva känner sig både övergiven och ensam med allt fruktansvärt och farligt som händer i skärgården. I den här avslutande delen i trilogin är det betydligt mer skrämmande än i de tidigare delarna. Tuva inser vad det innebär att pakten är bruten, och att det kommer att få fruktansvärda konsekvenser.

Ett bra grepp i dagens läge, då situationen är katastrofal för vår planet, är att författarna väver in i berättelsen hur miljöförstöringen påverkar havet. Den yngre generationen är dels mer mottaglig för förändringar i levnadssätt, dels är det framförallt de som är unga nu som kommer att drabbas av konsekvenserna om miljöförstöringen fortsätter. Kopplingen mellan miljöförstöringen och det som sker i berättelsen faller sig inte helt naturlig, men den fungerar.

En eloge till formgivaren av omslagen, titta så snygga de är.

Läs gärna vad jag skrivit om Djupgraven, som är den första delen i serien om Havsfolket, och om Sjörök, som är den andra delen i serien.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 424
Serie: Havsfolket (del 3)
Utgivningsdatum: 2018-09-06
Förlag: Bonnier Carlsen
Omslagsformgivning: Eric Thunfors
ISBN: 9789178031269
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Harpsund tur och retur, av Per Schlingmann

Precis som så många andra var jag väldigt aktiv inför valet och läste på, gjorde olika valtester och lyssnade på valdebatter. Dels är jag ganska intresserad av politik och tycker att det är viktigt att vara engagerad när det gäller landets framtid, dels är det spännande att syna partierna och partiledarna även ur andra perspektiv.

Ett av dessa andra perspektiv som är intressant på sitt sätt, är spelet bakom de politiska kulisserna. Hur det går till i maktens korridorer och med vilka medel man dels försöker ta sig fram av personliga skäl, dels agerar för att nå ut till och locka väljare. Det är det som Per Schlingmanns nya roman handlar om. Och som tidigare partisekreterare och statssekreterare är han antagligen rätt person att skriva en bok om det politiska spelet bakom kulisserna.

När den sittande statsministern tvingas avisera sin avgång då hennes sambo blir allvarligt sjuk, börjar spelet om vem som skall bli hennes efterträdare. Den självklare kandidaten tycks vara riksdagsmannen David Ehrling som under flera år förberett sig och planerat för att bli nästa statsminister. Men helt oväntat bestämmer sig tre kvinnor för att gå samman och bli hans utmanare, på sitt eget sätt och med sina egna metoder.

Det är ganska intressant och spännande, och jag vet inte om det är ett medvetet drag från författaren, men det är faktiskt ganska rolig läsning dessutom. Det är mängder med märkesdropping på både kläder och drycker. Är man fjärde generationens arvtagare till ett stort familjeföretag heter man såklart Pocke, och jag log åt beskrivningen av hur det går till att fika hos överklassen:

”De slår sig ner och häller upp kaffe ur den nötta silverkannan. Bredvid står ett fat med eleganta småkakor, Caina kan inte minnas att det någonsin rörts. Ändå finns fatet alltid där. Det är väl så med aristokratins traditioner.”

Ramen för berättelsen är det politiska spelet bakom kulisserna, men det centrala är  relationerna mellan olika människor och mänskligt agerande, och framförallt kvinnokraft. De kvinnliga karaktärerna har starka personligheter i berättelsen, det är dock något man snarare förstår än känner. Och trots att historien rymmer både allvarlig sjukdom, hot mot landsbygden och ett mord är det lättsamt berättat. Om jag skulle försöka mig på att genrebedöma den här boken skulle jag kalla den en politisk feelgoodroman.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 273
Utgivningsdatum: 2018-08-16
Förlag: Piratförlaget
Formgivning: Eric Thunfors
ISBN: 9789164205803
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Vad som helst är möjligt, av Elizabeth Strout


För drygt ett år sedan läste jag Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout. Jag visste inte alls vad jag kunde vänta mig, men jag älskade boken direkt. Berättelsen handlar om hur kärlek kan vara bristfällig, men ändå finnas där i någon form. Den handlar också om hur man som vuxen inte kan skapa sig en lycklig barndom, men man kan försonas med den och förlåta.

Vad som helst är möjligt är precis som författarens tidigare bok, en roman som berör på djupet. Delvis på grund av berättelserna, men framförallt genom det sätt som Elizabeth Strout beskriver ganska vanliga människors liv, där det döljs så mycket mer under ytan.

Lucy Barton återkommer i en av de löst sammanhängande berättelserna i romanen. Hon var den mentalt starkaste av syskonen, som hade kraft att ta sig ur den destruktiva situationen i barndomshemmet och skapa sig ett bättre liv i New York. Efter sjutton år återvänder hon hem som en välkänd och framgångsrik författare för att träffa sina syskon. När de träffas väcks minnen till liv från den barndom de delade, men upplevde och hanterade på helt olika sätt. Samtidigt som de står varandra så nära och känner varandra så väl, blir det uppenbart att de är främlingar för varandra.

Författaren har valt att skildra människor som är trasiga på olika sätt. Antingen på grund av sin bakgrund eller genom samhällets eller sina egna krav på hur man borde leva. Här finns förutom Lucy Barton även Linda, som lever ett välbärgat liv med en på olika sätt vidrig man i deras konstfullt inredda hem, här finns Charlie som blir kär i en prostituerad och lämnas av sin hustru när det uppdagas, här finns familjefadern som under hela livet bär på en hemlighet som uppenbaras först efter hans död. Alla berättelserna i romanen utspelar sig i den lilla småstaden Amgash i Illinois.

Med få och subtila meningar lyckas författaren fånga de olika människornas verkliga och innersta känslor, bakom den fasad som de försöker upprätthålla. Genom nedtonade men träffsäkra skildringar av dessa ganska vanliga människor, dels genom deras handlingar, dels genom dialoger, tecknas deras verkliga karaktärer och insikter om livet. Jag tänker när jag läser att så här är det att vara människa. Det är alltid gripande, men aldrig sentimentalt. Något av det allra bästa jag läst.

Betyg: 5/5

Antal sidor: 246
Utgivningsdatum: 2018-08-22
Förlag: Forum
Originaltitel: Anything is possible
Översättare: Kristofer Leandoer
Formgivning: Sara R. Acedo
ISBN: 9789137151137
Finns att beställa hos bland andra Bokus, Adlibris och Hedengrens Bokhandel

 

Harris Tweed, av Peter May


Som jag hade sett fram emot den här nya spänningsromanen av Peter May, och så besviken jag blev. Jag hade väntat mig något i stil med Lewis-trilogin, men den här romanen är annorlunda på flera sätt.

Det börjar ganska bra. Niamh och Ruairidh MacFarlane är ett par sedan mer än tio år tillbaka. De har trotsat släkten i sitt val av varandra, och i tillbakablickar får vi veta hur de har tagit sig igenom många andra motgångar på sin väg mot ett gott liv som framgångsrika egenföretagare. Nu är de på affärsresa i Paris, där de skall marknadsföra sina exklusiva, handvävda tyger.

I Paris får Niamh ett anonymt tips om att Ruairidh har en otrohetsaffär med en annan kvinna, och när hon i förtvivlan försöker söka upp dem blir hon vittne till hur bilen de färdas i sprängs och båda omkommer.

Jag hade fått intrycket att det här var en thriller med fokus på mordet, men mordutredningen utgör en förvånansvärt liten del av handlingen. Framför allt är Harris Tweed en relationsroman, och som sådan är den inte särskilt intressant, tyvärr. Den saknar tillräckligt djup för att vara just en sådan roman. Den är dessutom väldigt spretig med lösa trådar som inte leder någonstans. Visst blir det litet spännande mot slutet, men större delen av boken är faktiskt en ganska tung transportsträcka mot en upplösning som dels klaras av för snabbt, dels är för enkel.

Mitt betyg: 2/5

Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2018-07-27
Förlag: Modernista
Originaltitel: I’ll Keep You Safe
Översättning: Jessica Hallén
Omslagsformgivning: Lars Sundh
ISBN: 9789177813507
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

Böcker som utspelar sig i New York – fem favoriter

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: New York.

Jag har valt fem böcker som jag har läst det senaste året och som helt eller delvis utspelar sig i New York. Det är fem böcker som jag kan rekommendera alla att läsa. Jag berättar litet om varje bok, och vill ni läsa mer om vad jag tyckte om dem klickar ni bara på titlarna så länkas ni vidare till mina recensioner.


♥ Lucy och Gabe möts för första gången den 11 september 2001 i New York. Världen utan dig är en kärlekshistoria som lyfter fram både styrkor och svagheter hos personerna i berättelsen, ingenting är enbart svart eller vitt. Inga val är självklara. Boken väcker många existentiella tankar. Det är sorgligt, men inte sentimentalt. Framförallt är det en väldigt varm och vacker berättelse.

♥ Jag har läst flera böcker under hösten som utspelar sig under eller precis efter krigstid. Avgrunden är den ojämförligt mest omfattande och mastiga. Den täcker in både slutet av första världskriget med finska inbördeskriget, via 1920-talets fredstid när Europa blomstrar och vidare in i 1930- och 1940-talen med tilltagande antisemitism och nazism och andra världskriget. Den liknar ingen annan bok jag läst. Boken handlar om de danska tvillingarna Kaj och Ib Gottlieb som 1918 reser till Finland för att strida som frivilliga i inbördeskriget, och deltar i stormningen av Tammerfors. Vi får sedan följa dem i deras fortsatta liv efter kriget, då den ene brodern bland annat reser till New York och gör karriär som magiker.

Mitt namn är Lucy Barton är en mörk, men samtidigt livsbejakande, lyhörd och förlåtande berättelse om att växa upp under eländiga förhållanden, om att ha kraft att bryta sig loss och skapa sig en bättre framtid, men också om att inte ha den styrkan. Mest handlar det kanske om att kunna förlåta och att försonas med sitt förflutna. Lucy Barton är inlagd på sjukhus i New York för en, som hon trodde, enkel blindtarmsoperation. Oförklarliga komplikationer tillstöter och hon tvingas stanna en längre tid på sjukhuset för att tillfriskna. När Lucys mamma, som hon bara haft sporadisk kontakt med sedan hon lämnade barndomshemmet, plötsligt dyker upp på sjukhuset för att sitta vid sin dotters sida, startar det en försoningsprocess hos dem båda två.

♥ I Hem ljugna hem har New York-paret Sam och Merry flyttat med sin lille son Conor till en ärvd stuga på landsbygden i Sigtuna. De har lagt sina tidigare karriärer bakom sig och planerar nu att leva det perfekta livet i den idyll som de gemensamt har skapat. Men läs det här citatet, så får ni snabbt en helt annan bild av vad som komma skall:

”Du är som gjord för det här”, säger Sam ofta till sin fru när han ser hur lycklig hon är som mamma och hemmafru. ”Jag torkade spegeln och öppnade fönstren för att vädra ut stanken av vinäger. I köket flyttade jag undan diskmaskinen och torkade bort smutsen som hade samlats längs väggen. Jag skurade ugnen ren från fett och olja och klättrade upp på stegen för att göra rent ovanpå kylskåpet. Ibland brukar jag skriva någonting med fingret i dammet. HJÄLP skrev jag i morse, utan någon särskild anledning.”

Små stora saker baseras löst på en verklig händelse. Det är en historia om hur Ruth, erfaren barnmorska på en förlossningsavdelning i New York, blir åtalad för mord på en nyfödd bebis. Ruth är afroamerikan och föräldrarna till bebisen, Brit och Turk, är hängivna vit makt-anhängare. En vit kvinna, Kennedy, åtar sig uppgiften som Ruths försvarsadvokat. Det är en stark berättelse om dels öppen rasism, dels smygrasism. Sådan smygrasism som pågår utan att vi tänker på det, eller kanske är övertygade om att vi inte särbehandlar olika människor på grund av hudfärg eller vad det nu kan vara, men faktiskt gör det.

Klicka gärna in hos Johannas Deckarhörna och tipsa om fem böcker på veckans tema. Och titta gärna runt hos alla andra som är med, du kommer att få många bra tips.

I vår reseblogg visar jag bilder och berättar om hur det var när vi reste utomlands första gången med barnen, som då var fyra och sex år, till New York.