Recension: Mitt hjärta är ditt, av Anna Jansson

Jag har ganska nyligen upptäckt Anna Janssons romaner om kriminalinspektör Maria Wern och hennes kollegor på länskrim, Gotland. Det här är den tjugonde boken i serien, men jag har bara läst de tre senaste, så jag har många mysrysiga timmar kvar att njuta av Anna Janssons mord- och relationshistorier i Gotlandsmiljö.

Mitt hjärta är ditt handlar precis som de tidigare delarna om ett aktuellt samhällsfenomen. Den här gången står genteknik och organdonation i fokus. Och precis som tidigare är det brottsutredningen och relationerna som är det centrala. Det här är ingen hårdkokt kriminalroman. Brotten som begås är hemska, men brottens råhet är ingenting som författaren excellerar i.

Huvudpersonerna i Anna Janssons kriminalromaner är ganska vanliga människor med vanliga problem, på både det privata planet och i arbetslivet. Maria Wern oroar sig för sin gamle pappa samtidigt som hon retar sig på sin bonussons nonchalans och slarviga uppträdande. Marias kollega, Per Arvidsson, är hårt pressad och sliten. Hans dotter lider av allvarligt hjärtfel och behöver genomgå en hjärttransplantation. Det måste bara dyka upp en donator i tid. På länskrim arbetar de med att utreda ett försvinnande och två mord. Ledtrådarna finns där, och jag misstänkte än den ena än den andra, men jag var aldrig på helt rätt spår. Det är så en smart skriven intrig skall fungera. Som läsare vill jag bli ledd på villovägar, för att i slutet överraskas och samtidigt inse hur självklart alla trådar har suttit ihop ända från början.

Boken är snabbläst med bra driv och det är enkelt att hänga med i turerna, vilket gjorde läsningen väldigt avkopplande om än rejält spännande, särskilt mot slutet. Precis en sådan historia som jag vill återvända till med jämna mellanrum för andrum och avkoppling.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 362
Utgivningsdatum: 2019-03-06
Serie: Maria Wern (del 20)
Förlag: Norstedts
Formgivning: Helena Hammarström
ISBN: 9789113091921
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Recension: En bur av guld, av Camilla Läckberg

När en bästsäljande författare väljer att frångå ett vinnande koncept för att ge sig ut på oprövade stigar blir man ju nyfiken, så självklart måste jag läsa Camilla Läckbergs nya roman, En bur av guld. Den har utlovats vara något helt annat än de kriminalromaner hon skrivit i Fjällbackaserien, och efter att ha läst den håller jag med.

Baksidestexten på boken: ”På ytan verkar Faye ha allt. En perfekt make. En vacker dotter. En lyxig lägenhet i den finaste delen av Stockholm. Men mörka minnen från uppväxten i Fjällbacka jagar henne och hon känner sig alltmer som en fånge i en gyllene bur. En gång var hon en stark kvinna med ambitioner, men för Jacks skull har hon gett upp allt. När han sviker henne raseras hela Fayes värld. Plötsligt har hon ingenting alls. Först står hon handfallen, men sedan bestämmer hon sig för att ge igen och börjar planera en gruvlig hämnd.”

Under tiden jag läste En bur av guld fick jag gång på gång samma känsla som när jag som ungdom läste Chansen och Lucky av Jackie Collins. En bur av guld handlar på samma sätt som Jackie Collins böcker om en stark, vacker och maktlysten kvinna som inte låter sig bli behandlad hur som helst. Hon använder sig av de medel som krävs för att få upprättelse och hämnas på dem som gjort henne illa, och på dem som står i vägen för att lyckas med det. Det är spänning, dramatik, svek och intriger, flärd och betydligt mer detaljerade sexscener än det brukar vara i Camilla Läckbergs romaner. Men det handlar också om starka familjeband, kärlek mellan mödrar och döttrar och om systerskap.

Historien innehåller både mord och lösa trådar som nystas upp efterhand som berättelsen framskrider, men jag vet inte om jag skulle kalla romanen för deckare. Fokus är inte på det brottsutredande arbetet, utan på sveket och hämnden, så kanske tillhör En bur av guld den växande genren psykologisk spänningsroman, om man nu måste genrebestämma den.

Det spelar ingen roll att jag ganska snabbt förstår vad som hänt i det förflutna och vad som kommer att hända, intrigen är likväl spännande. Jag fängslas av hur Faye med sin skarpa hjärna och sin skönhet som vapen tar revansch på dem som svikit henne, och det är sporrande att läsa om systerskapet mellan Faye och de kvinnor som finns vid hennes sida. Det jag kan invända mot är att upplösningen klaras av litet väl snabbt, och att en händelse i början av boken känns onödig och ger mig en bild av Faye som jag tror att berättelsen tjänat på att vara utan.

När jag letade fram de två böcker jag har kvar av Jackie Collins, såg jag att de gavs ut på samma förlag som Camilla Läckbergs nya roman. Bokförlaget Forum ser ut att ha fått en yngre, svensk efterträdare till brittiska Jackie Collins. Och ni som följer Camilla Läckberg i sociala medier har säkert sett hennes otroligt snygga och smarta marknadsföring av boken, där hon själv spelar en stor roll som stilikon i snygga outfits. Jag är imponerad av hur proffsig hon är, både som författare och i arbetet med att nå ut till sina läsare. Camilla Läckberg vet vad underhållning är.

Betyg: 3/5

Antal sidor: 371
Utgivningsdatum: 2018-04-11
Förlag: Bokförlaget Forum
Serie: Fayes hämnd
ISBN: 9789137152684
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Recension: Gamer, av Effie Karabuda

Den här boken var precis vad jag behövde läsa för att få en inblick i den betydande del av tillvaron som handlar om spel. Jag är själv inte intresserad av att spela, men jag ville försöka förstå vad det är som har gjort att spelvärlden blivit så enormt omfattande, och hur den egentligen fungerar.

Gamer tar upp allt jag funderat på och litet till. Dessutom är det väldigt snyggt och överskådligt presenterat. Jag gillar författarens inställning till det hon skriver om. Hon försöker inte försvara sitt och andras spelintresse, utan som hon själv uttrycker det: ”Det råder ju inget snack om saken att spel är rätt så mycket mäktigare än att gå ut och sparka boll på en lerig gräsmatta eller släpa sig iväg till något stelt släktkalas för att det är bra att socialisera.”

En sådan här bok måste såklart innehålla en historisk tillbakablick för att man skall förstå hur snabbt utvecklingen gått, och hur mycket som har hänt sedan det första datorspelet år 1912, en schackdator. Vi som är vuxna minns Pac-Man från 1980 och året därpå gav sig snickaren (numera rörmokare) Mario ut för att rädda Pauline som blivit tillfångatagen av apan Donkey Kong. I början av 1990-talet kom skjutar- och fightingspel som Mortal Kombat och Doom, och debatten om spelvåld startade. Under 2000-talet hände otroligt mycket av det vi tar för givet i dag. The Sims kom till PC, Nintendo skapade interaktiva Wii-kontroller med rörelsesensorer så att vi kan sporta, köra bil och spela instrument. Alla teknikföretag satsar numera på virtual reality  för att skapa så verklighetstrogna spel som möjligt. Och ju mer speltekniken anpassas för hemmiljö, desto mindre blir intresset för offentliga arkadhallar.

Efter den historiska genomgången, som gav mig personligen många aha-upplevelser, följer ett kapitel med tio punkter som svarar på om du är en gamer eller inte. Några av dem känner jag igen från tiden då mina barn var som mest uppslukade av att inreda hem och skaffa spännande arbeten, skydda sin vargflock från faror, lösa gåtor och öppna portar till nya världar och skjuta fiender tillsammans med andra online. ”Jag är snart klar” har jag ju hört ett antal gånger, och vinnarinstinkterna har höjt stämningen rejält när de tävlat i Mario Kart eller Just Dance. Mest förvånande för mig är att man kan vara intresserad av att titta på andra på Youtube när de spelar. Å andra sidan är det väl jämförbart med att titta på andra när de sportar och man själv sitter i tevesoffan. Ingen större skillnad.

Några av de mest älskade spelen presenteras med snygga uppslag i boken. The Legend of Zelda, Fortnite, Star Stable, Pokémon Go, FIFA, Call of Duty, Tomb Raider,Grand Theft Auto, Counter-Strike, Dota, World of Warcraft. Om jag skulle få lust att spela skulle jag nog välja Assassin’s Creed, där historia blandas med science fiction.

Kapitlen om hur det är att arbeta på till exempel det mytomspunna Stockholmskontoret Dice, där Battlefield-spelen utvecklas, är fascinerande. Allt började med att fem killar i ett student rum i början av 1990-talet släppte några små Amiga-spel. Nu har företaget 700 anställda. Genom intervjuer med en teknisk designer, en producent och en animatör får vi svar på det mesta om hur det är att arbeta som de gör, och hur man själv kan få ett motsvarande arbete.
När jag för tre år sedan följde med Jackie och Bella till gamingcentret Inferno Online i Stockholm, där Star Stable-gänget hade anordnat en träff för sina spelare, ringlade sig kön ända från Odenplan ned till Sveavägen. Utvecklarna hade räknat med att 300 spelare skulle dyka upp. Det kom 3000. Vi var där i god tid som tur var, så vi kom in. Där och då insåg jag litet av tjusningen med spel. Att spela och umgås online med likasinnade skapar en speciell gemenskap. Många bilder från den dagen finns här.

Känner ni till E-sport? Jag hade ingen aning om vad det innebar innan jag läste Gamer. E-sport är en förkortning av elektronisk sport och är ett samlingsnamn för alla tävlingar som utförs i en virtuell miljö. Det kan alltså handla om TV-spel, datorspel, Virtual Reality (VR), Augmented Reality (AR) eller mobilspel.

Gamer berättar hur dataspel blivit världens snabbast växande sport med miljontals kronor i prissummor. Prispotten i VM för enbart Counter-Strike: Global Offensive (CS:GO) är 8,7 miljoner kronor. Det anordnas stora turneringar med insatta kommentatorer, lyxiga arenor och proffsiga intervjuer. Global data visar att 191 miljoner människor spelar eller följer e-sport mer än fyra dagar i veckan.

En början på spelkarriären kanske kan vara att delta i världens största LAN-party, Dreamhack i Jönköping. Det är en träff dit människor kommer med sina datorer och kopplar ihop sig, ofta för att spela datorspel. Vad du skall tänka på inför ditt första Dreamhack får du veta i den här boken.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 175
Utgivningsdatum: 2018-09-03
Förlag: Bonnier Carlsen
Omslagsformgivning: Markus Karlsson Frost
Foto: Pontus Johansson
ISBN: 9789178031023
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Recension: Innan ni tog oss, av Lisa Wingate

Ett ungt par, Briny och Queeny, bor med sina fem barn i en husbåt på Mississippifloden. De har det inte så gott ställt ekonomiskt, men de är desto rikare på glädje och kärlek. Queeny är i slutet av ytterligare en graviditet, men när det en stormig natt är dags för henne att föda uppstår komplikationer, och hon och Briny tvingas ge sig iväg till ett sjukhus för att få hjälp. Tolvåriga flickan Rill, som är den äldsta i syskonskaran, lovar att ta hand om de andra barnen tills föräldrarna kommer tillbaka.

Den här berättelsen baseras på verkliga händelser i USA från perioden 1930-1950. En inflytelserik kvinna, Georgia Tann, drev med hjälp av högt uppsatta vänner, både socialt och politiskt, en organisation som dels tog hand om föräldralösa barn, dels kidnappade barn och adopterade bort dem till välbärgade familjer som hade råd att betala stora avgifter för adoptionerna och transporteringen av barnen över delstatsgränserna. Det är vad som händer Rill och hennes syskon i den här berättelsen.

Parallellt och i nutid får vi följa den unga åklagaren Avery Stafford, som återvänt hem till sin politiskt inflytelserika släkt i South Carolina för att vara ett stöd för sin far, senator Wells Stafford, som går igenom en påfrestande behandling för allvarlig sjukdom. Det är underförstått hos alla att Avery är tänkt att gå i sin fars fotspår. Under ett officiellt besök på ett vårdhem visar sig det trollsländearmband som Avery fått av sin farmor dra till sig oväntat intresse från en gammal och delvis dement kvinna på vårdhemmet. När Avery tar kontakt med den gamla kvinnan och börjar intressera sig för vad hon berättar, kommer hemligheter fram i ljuset som leder till förändringar på många olika sätt i både Averys, den övriga familjens och andras liv.

Det här är en fängslande och väldigt fint berättad historia som, trots att den baseras på fruktansvärda händelser, ändå har en varm ton och ger en stor läsglädje. Det är en konst att hitta den rätta nivån med tanke på ämnet. Att det blir så bra tror jag delvis beror på att historien berättas omväxlande i dåtid och nutid, delvis på att författaren har en så mjuk och lugn berättarröst.

Berättelsen om hur Rill och hennes småsyskon rövas bort och kommer till ett barnhem, hur de behandlas och hur de försöker hålla ihop och inte skiljas åt, är den mest gripande. Kapitlen som skildrar Averys sökande i nutid efter förklaringar till den gamla damens intresse för hennes armband, Averys efterforskningar genom brev och fotografier och hur hon långsamt inser hur allt hänger ihop, är spännande på ett eftertänksamt vis. Kombinationen dåtid och nutid blir väldigt lyckad och trots ämnet skulle jag klassificera Innan ni tog oss som en feelgoodroman.

Betyg: 4/5

Antal sidor: 436
Utgivningsdatum: 2018-09-07
Förlag: Lavender LIT
Originaltitel: Before we were yours
Översättare: Cecilia Falk
Formgivning: Sanna Sporrong Form
ISBN: 9789187879449
Finns att beställa hos bland andra Bokus, Adlibris

Recension: Skamlös av Amina Bile, Sofia Nesrine Srour, Nancy Herz

Skamlös är en bok som riktar sig till gruppen unga vuxna. Författarna är själva unga vuxna som i den här boken berättar om sina egna och andras upplevelser av att vara utsatta för negativ social kontroll ur ett hedersperspektiv. Hur de på olika sätt har utsatts för ojämlik behandling och förtryck på grund av religion och kultur. Hur de förtryckts på grund av att visst beteende anses skamligt när flickor och kvinnor men inte när pojkar och män gör det. Hur de varit tvingade att följa vissa regler för att skydda sin egen och familjens heder.

De tre författarna vill visa att social kontroll inte bara handlar om grova övergrepp som tvångsäktenskap och könsstympning, utan även om mildare former som genomsyrar hela livet för många flickor och kvinnor.

I den här boken diskuterar de hur det är att få höra att de skall vara tysta och inte ta så mycket plats, att inte få umgås med vem de vill, att höra att förälskelse är en synd, att bli skambelagd både om du har på dig hijab och om du tar av den, att bli kallad svartskalle, skamlös och trolös, att få höra att rasism och social kontroll är ett icke-problem, att bära hela familjens heder på sina axlar, att bli tillsagd att inte le så mycket, att bli utsatt för övergrepp och få höra att du skall tåla det och att det är ditt eget fel, att inte få använda det största bönerummet som är reserverat för män utan det minsta som är för kvinnor, att inte få träna i samma lokal som män eftersom de inte kan kontrollera sina lustar.

De personliga berättelserna och diskussionerna i boken gör det lättare att sätta sig in i de olika förtryckande situationer som beskrivs. Som när en flicka tvingades vara med i simundervisningen iklädd skjorta och leggings. Det är inte svårt att föreställa sig hur jobbigt det hade varit att sticka ut så i förhållande till resten av klassen, för att inte tala om hur mycket svårare det hade varit att lära sig simma. Eller när en våldtagen flicka berättade om övergreppet för sin mamma, och det första mamman sade var: ”Vad har han gjort med dig? Jag måste få veta hur pass vanhedrad familjen har blivit.” Vissa saker har jag inte reflekterat över tidigare, som att muslimska tjejer inte bör lägga upp selfies där ansiktet syns i sociala medier, eftersom du då blir synlig och det anses skamligt.

Skamlös är något av det viktigaste, klokaste och mest nyanserade jag läst om kvinnoförtryck ur ett hedersperspektiv. Att ha överseende med sådant förtryck på grund av respekt och/eller tolerans för religion och kultur är att svika de utsatta kvinnorna. Visste ni att man i Sverige under slutet av 1990-talet dömde invandrade män som misshandlat sina fruar till mildare straff därför att man ansåg att de här männen misshandlat i kulturens namn och det var en förmildrande omständighet? Jag har själv varit inbjuden till ett seminarium med forskare från hela Norden, som på allvar diskuterade just den här frågan. Sedan dess har vi kommit en lång väg, men det finns fortfarande mycket att göra. Inte minst att se verkligheten som den är, utan rädsla för att öka rasismen i samhället och utan rädsla för att anses motarbeta andra kulturer och religioner.

Författarna till Skamlös beskriver det så bra, när de lyfter fram att de inte uppmanar till att bryta sig loss från familjen, utan att det handlar om att vi  måste hitta en lösning.

”Vi pratar inte om de här grejerna för att kritisera eller hänga ut vår egen kultur. Vi gör bara upp med något vi upplever som en kulturlöshet i den kulturen. Vi pratar om det för att vi inte tycker att vi skall behöva välja antingen eller. Jag tror att vi kan vara både och. För mig är det viktigt att kunna prata öppet om de här sakerna, och samtidigt vara stolt över min flerkulturella bakgrund och kulturen som mina föräldrar kommer ifrån. Jag fattar inte varför vissa tycker att det är en motsättning.”

Jag rekommenderar den här boken till både ungdomar och vuxna. Dels är jag övertygad om att den kan vara ett stöd för flickor och kvinnor som utsätts för samma saker som de tre författarna till boken beskriver, dels är det viktigt att alla andra också känner till de här problemen för att kunna komma till rätta med dem. Och använd den i undervisningen på högstadiet och gymnasiet, där skulle den fungera som ett utmärkt diskussionsunderlag.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 159
Utgivningsdatum: 2018-08-08
Förlag: Bonnier Carlsen
Originaltitel: Skamløs
Översättare: Sofia Nordin
Omslagsformgivning: Mimmi Christensen
Foto: Maria Gossé
Illustrationer: Esra Röise
ISBN: 9789178030736
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Recension: Skärmhjärnan av Anders Hansen

Anders Hansens förra bok, Hjärnstark, blev en storsäljare när den kom ut för några år sedan och det är väl ingen vild gissning att hans nya populärvetenskapliga bok, Skärmhjärnan, också kommer att bli en försäljningssuccé. Den här gången beskriver han hur vår hjärna är konstruerad för ett jägar-samlarsamhälle och därför hamnar i osynk med dagens digitala värld med en helt annan form av stress och ett mer stillasittande liv med mindre sömn.

Det som gör boken Skärmhjärnan så värd att läsa, är att den inte bara är högaktuell och enormt intressant, utan också väldigt välskriven. Anders Hansen har en förmåga att kunna beskriva avancerade och komplexa forskningsresultat på ett relevant och enkelt sätt. Förutom att han själv är överläkare i psykiatri vittnar källförteckningen om att han är påläst i det ämne han skriver om. Han beskriver på ett lättfattligt sätt inte bara att dagens samhälle kan leda till att vi upplever stress, ångest och depression, utan förklarar också varför. Han berättar om hur mobilen blivit vår nya drog och hur den kan påverka vår psykiska hälsa och vår sömn.

Jag har trott att det är pengar, mat, bekräftelse, sex och nya upplevelser som sätter igång vårt belöningssystem i hjärnan, men enligt Anders Hansen är det förväntan om detta som sätter igång det. Han beskriver hur vi klickar runt i digitala medier och hur vi verkar gilla nästa sida betydligt mer än den vi just är inne på. Belöningssystemet går igång av att vi förväntar oss något intressant och spännande på nästa sida. Det skulle i så fall förklara varför man så lätt glömmer tid och rum och fastnar mycket längre tid på sociala medier än man tänkt.

För mig var det en ögonöppnare att läsa att den främre delen av vår hjärna inte är tillräckligt utvecklad förrän i 25-30-årsåldern. Och det är just den delen som reglerar vårt risktagande och vårt belöningssystem. Det innebär att barn och ungdomar har mycket svårare än vi vuxna att styra mobiltelefonanvändandet, eftersom deras hjärna ännu inte är fullt utvecklad för att kunna avstå från sådant som får dem att må bra för stunden, som att hela tiden använda mobiltelefonen. Vi har väl alla upplevt hur våra egna och/eller andras barn reagerat förvånansvärt kraftfullt när mobiltelefonen tagits ifrån dem, eller när begränsning av skärmanvändandet kommit på tal. Orsaken är den ännu outvecklade frontalloben bakom pannan, den som bromsar impulser.

Ni vet hur det ofta är med forskning; vissa resultat pekar åt ett håll och andra åt ett helt annat. Så är det också med forskning om hur vi påverkas av det digitala samhället. Anders Hansen påpekar att man skall vara medveten om att det är just så, och att vissa faktiskt mår bättre och upplever ett ökat stöd genom till exempel sociala medier, men att det finns andra grupper som tycks påverkas väldigt negativt. Särskilt passiva användare som bara tittar på andras bilder och läser andras inlägg, och aldrig lägger upp något själv och inte heller deltar i diskussioner, verkar må sämre än de som är mer aktiva.

Sammantaget ger Skärmhjärnan ett bra underlag för beslut om hur man bör förhålla sig till sitt eget skärmanvändande och hur man som förälder bör förhålla sig till barnens och ungdomarnas användning av mobiler och surfplattor. Anders Hansen rekommenderar exempelvis att barn behöver röra på sig minst en timme varje dag, sova mellan nio och elva timmar och använda mobiltelefonen max två timmar per dag, och i boken motiverar han väldigt väl varför.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 208
Utgivningsdatum: 2019-03-01
Förlag: Bonnier Fakta
Omslagsformgivning: Lisa Zachrisson
ISBN:9789174247961
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Recension: Stormvarning av Maria Adolfsson

För ett år sedan kom första delen om kriminalinspektör Karen Eiken Hornby, som återvänder till Doggerland efter att ha upplevt en stor personlig tragedi. Romanen hade titeln Felsteg. Jag blev väldigt nyfiken på den redan innan den kom ut. Inte minst därför att förlagets beskrivning av handlingen talade för att det inte var en kriminalroman i den hårdkokta genren, utan mer fokuserad på personer och miljö, vilket jag oftast föredrar. Jag hann dock inte läsa den innan andra delen i serien; Stormvarning, kom ut i början av det här året.

De flesta romaner som ingår i en serie kan läsas fristående, så jag litade på att det skulle gå bra även den här gången. Och det gjorde det. Jag fick snabbt en klar bild av Karen, som är huvudkaraktären i boken, och även av hennes kollegor och vänner. Mordhistorien är spännande och jag gillar det långsamma tempot, där jag som läsare åtminstone har en rimlig chans att följa med i alla turer i mordutredningen. Intervjuer av misstänkta, teknisk bevisning och analyser varvas och vävs samman med karaktärernas privatliv där personligheter och relationer får betydelse för utredningsarbetet. Det ger historien trovärdighet och gör den intressant på många fler sätt än i enbart jakten på gärningsmannen.

Historien utspelar sig på en ögrupp i Nordsjön kallad Doggerland, som en gång utgjorde förbindelse mellan Storbritannien och Danmark, men som försvann någon gång för 6-7000 år sedan. Innan dess fanns öarna Heimö, Noorö och Frisel. Kulturen och miljöerna präglas av en blandning mellan det skandinaviska och det brittiska, och jag får en liknande känsla när jag läser Stormvarning som när jag har läst Peter Mays böcker som utspelar sig på öar i den nordvästra delen av Skottland. Miljöbeskrivningarna bidrar tveklöst till stämningen i boken, och om Doggerland fortfarande fanns kvar skulle jag vilja resa dit direkt för att själv få höra ljudet från havet och uppleva det blåsiga, karga och klippiga landskapet på nordligaste Noorö och de frodiga våtmarkerna och det rika fågellivet på den sydligaste ön Frisel.

Jag ser fram mot att fortsätta att följa Karen, för fler böcker blir det säkert. Författaren, Maria Adolfsson, har berättat att hon redan när första boken skrevs hade motivet klart för ytterligare två böcker i serien, så det bör minst bli en trilogi.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 422
Utgivningsdatum: 2019-01-28
Serie: Doggerland (# 2)
Förlag: Wahlström & Widstrand
Omslagsformgivning: Miroslav Sokcic
ISBN: 9789146235125
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Recension: Drömmen runt hörnet av Lucy Dillon

Lucy Dillons romaner utspelar sig alltid i den fiktiva, idylliska småstaden Longhampton. Den här gången är det Lorna som återvänder hem för att börja om och för att förverkliga en dröm. Hon skall driva ett eget galleri och sälja tavlor och annan konst av lokala konstnärer. Hon bär på en hel del obearbetade händelser i det förflutna, inte minst i förhållande till sina föräldrar som båda gick bort alldeles för tidigt, och tänker att hon äntligen skall få utrymme för både egna tankar och sina tavlor i lägenheten ovanpå galleriet.

Det utrymme som Lorna planerat för sig själv fylls dock snabbt upp av en ung, förtvivlad släkting som flyr hemmet, bästa väninnan som hamnat i trubbel samt en erkänd, kärv och till åren kommen konstnär och två hundar. De fyra kvinnorna står alla inför förändringar i livet. Lucy Dillon skildrar deras olika sätt att hantera det och vänskapen som växer fram mellan dem med både värme och trovärdighet. De får kämpa för sin lycka, men som alltid i Lucy Dillons romaner ordnar det sig till sist. Och såklart rymmer berättelsen också en hel del kärlek och förvecklingar av olika slag.

Den svenska titeln på Lucy Dillons åttonde och senaste roman, ”Drömmen runt hörnet”, ger enligt min mening en för enkel och lättsam bild av bokens innehåll. Originaltiteln, ”Where the light gets in”, gissar jag är inspirerad av Leonard Cohens låt ”Anthem”, och speglar djupet och allvaret i berättelsen mycket bättre. Det som gör att jag inte kan motstå Lucy Dillons böcker är just att hon skildrar så inkännande det som Leonard Cohen beskrev som ”There is a crack in everything, that’s how the light gets in”. Det är genom sprickorna som ljuset tar sig in. Vi har alla upplevt att vara sorgsna och trasiga, vi har alla våra sprickor och det är det som gör oss mänskliga. Att läsa Lucy Dillons böcker innebär stor igenkänning.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 428
Utgivningsdatum: 2019-01-31
Förlag: Forum
Originaltitel: Where the light gets in
Översättare: Ann Björkhem
Formgivning: Anna Henriksson
ISBN: 9789137153681
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Recension: I mörkret, av Cara Hunter

Det här är det andra fallet för kriminalkommissarie Adam Fawley. Jag har inte läst den första boken i serien, Hemmets trygga vrå, men jag upplever inte att det är nödvändigt. Jag fick snabbt en tydlig bild av både Adam Fawley och hans kollegor och fallen har ingenting med varandra att göra, så den här romanen lever upp till att kunna läsas fristående trots att den ingår i en serie.

Prologen skapar omedelbart ett intresse för historien och nyfikenheten håller i sig till slutet. En ung kvinna och ett litet barn hittas av en slump inlåsta i en källare, svårt medtagna och traumatiserade. Den alzheimersjuke gamle mannen som äger och bor i huset tycks inte veta vilka de är. Ganska snart gör man en koppling mellan kvinnan och barnet som hittats inlåsta, och en ung kvinna som försvann för ett par år sedan.

Historien svänger hela tiden åt olika håll allteftersom nya misstankar uppkommer och upptäckter görs. Vi får följa med i den vindlande utredningen, dras med på nya spår, hamna i återvändsgränder och följa nya ledtrådar som dyker upp. Jag gillar det här långsamma berättandet som mer liknar en pusseldeckare än en actionfylld Keplerroman.

Kriminalhistorien är spännande och jag lyckas inte komma underfund med hur allt hänger ihop förrän alldeles i slutet, och då är det för att författaren tycker att det är dags att avslöja det. Historien är som sagt spännande, men jag blir faktiskt mer nyfiken på de olika karaktärerna på polisstationen. Handlingarna avslöjar en hel del om deras personligheter och bilderna jag får av dem är lika tydliga som om jag såg dem framför mig. Det är inga stereotypa personbeskrivningar, tvärtom är de ganska komplexa, och alla har både sympatiska och mer otrevliga drag.

Jag ser fram emot att läsa nästa del i serien om kriminalkommisarie Adam Fawley, jag vill fortsätta att följa honom, den nyligen befordrade kriminalinspektören Gareth Quinn och kriminalassistenten Erica Somer.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 367
Utgivningsdatum: 2019-01-23
Serie: Adam Fawley (# 2)
Originalets titel: In the dark
Översättare: Jan Risheden
Formgivning: Lars Sundh
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
ISBN: 9789177990550
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Recension: Kickstarta med Ulrikas matlådor, av Ulrika Davidsson

Ni känner säkert till kostrådgivaren Ulrika Davidsson. Hon är en väldigt populär hälsoprofil som givit ut många kokböcker och som ofta syns i tidningar och matlagningsprogram.

Jag har flera av hennes kokböcker och tycker om dem allihop. Maträtterna är väldigt lättlagade och goda och de återkommer ofta hemma hos oss. I hennes senaste kokbok handlar det om att göra matlådor. Så rätt i tiden, att ta tillvara på till exempel matrester från middagen. Du har full koll på vad du äter, du sparar mycket pengar och du blir klimatsmartare genom att du inte slänger mat.

Egentligen är det ju väldigt enkelt att lägga matlådor. Man tar vad man har helt enkelt. Och ändå kan det vara så svårt att ta sig i kragen och verkligen göra det. Ulrika Davidsson ger många tips på hur du kommer igång med matlådor, ett är att laga flera matlådor samtidigt.

Boken innehåller recept på frukostar, kalla matlådor, varma matlådor, äggrätter och mellanmål. Jag blir sugen på att laga varenda maträtt i den här boken. Maträtten på mitt foto här ovanför är en italiensk kycklingröra med sallad, tomater, paprika och fetaost. Så gott med soltorkade tomater och pesto i kycklingröran och doften är ljuvlig. Jag har även lagat omelettwrap med lax och färskost, tomatsoppa med fetaost, grönkålssoppa med halloumi och sötpotatissoppa. Allt har varit väldigt gott och hamnar på min lista över lättlagade favoritrecept.

Jag kan förstå att många lockas av titeln att kickstarta, vilket syftar på att komma i bättre form och att kanske gå ned i vikt. Jag tycker att den här receptboken passar för alla, även för den som inte vill kickstarta utan bara äta hälsosamt och gott. Mängden i recepten passar mig perfekt, men tränar man eller förbrukar mer energi på andra sätt är det ju enkelt att öka portionerna.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 131
Utgivningsdatum: 2018-12-27
Form/foto: Ristilä, Kai (form) / Pousette, Ulrika (foto)
Förlag: Bonnier Fakta
ISBN: 9789174249446
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris