Vardagar med guldkant

Ljuset och färgerna har varit helt magiska de senaste veckorna, så härligt att vara ute och se hur fin naturen är. Jag plockade in dill och nyponkvistar och satte i en vas. Det är fint med blommor, men det finns mycket annat i naturen som också är fint att dekorera med.

Tror ni att vändningen mot mörkare tider kom i helgen, när det plötsligt kom snö, och sedan gick temperaturen ned till – 4 grader och efter det kom regnet? Nästan alla löv rasade från en av lönnarna.

Innan dess var det så här fint. Nästan sensommarvärme så att man kunde sitta utomhus och äta lunch.

Men här var det inomhus. Viltfärsbiff på golfrestaurangen, och veckan därpå (i dag faktiskt)…

… ungefär samma sak, men nu på slottet som fortsätter med luncherna när 18-hålsbanan och golfrestaurangen har stängt för säsongen. 135 kronor för så här god och fint serverad mat med kaffe och kakor om man ville. Det blev en jättetrevlig långlunch med en vän som jag känt sedan min arabhäst- och distansrittstid.

I mitt Instagramflöde kom det upp bilder på en ny, spännande bok från LB Förlag. Och litet kul är det allt, att få se sin egen text om författarens förra bok på omslaget :) Den boken var för övrigt helt fantastisk, jag rekommenderar alla att läsa den. Jag hoppas att förlaget kommer att skicka uppföljaren till mig.

Jag har skördat paprika, chili, morötter och de sista tomaterna. Jag insåg att tomaterna inte skulle hinna mogna innan det blev minusgrader på nätterna, så bara att plocka av allt som fanns kvar. Från Facebookvänner fick jag tips om vad man kan göra med omogna tomater, dels recept med gröna tomater, dels hur man kan få dem att mogna långsamt inomhus.

Jag har lagt allihop på brickor nu. I morgon skall jag rensa bort alla kvistar och låta vissa ligga svalt och mogna i lugn takt, och laga några spännande saker av resten. Kanske borde jag testa att steka gröna tomater, som i filmen?

Men detta… Vad tror ni att det är? Det är inte ett rakat krusbär. Det är en pytteliten melon som inte hann mogna innan säsongen var slut.

Att odla är verkligen inte enkelt. Jag skall sammanfatta mina erfarenheter från mitt första år som pallkrageodlare i ett eget inlägg snart. Men ni som tittar in här har ju sett att vissa saker har vuxit väldigt bra, medan andra (som melonen) inte kom igång alls.

Vi får väl se om jag kommer att odla något nästa år, eller om jag enbart skall ägna mig åt arbete. Det är inte så tråkigt det heller.

Efter en vecka av massiv trötthet hade jag börjat få energin tillbaka i helgen och arbetade ganska intensivt. Bella kom in i mitt arbetsrum och bara tittade på mig. Där satt jag, klockan 14, fortfarande i pyjamas och morgonrock med oborstat hår och läsglasögon på näsan, helt inne i en text jag skrev. Jag frågade om jag såg ut som en galen professor. Hon svarade inte. Jag tolkar det som ett ja.

En morgon skjutsade jag Jackie till skolan. Två regnbågar bildade två c över varandra och över husen. Jag tänkte att jag kunde fota när jag lämnat av Jackie, men ni vet hur det är – just do it! När jag hade vänt var det solsken och regnbågarna borta, det tog högst tio minuter mellan det här tillfället när jag fotade genom bilrutan till dess att tillfället var borta.

De senaste dagarnas skärmbilder från mobiltelefonen. Mitt foto till vänster, som jag lade upp i gruppen Rimbo i vårt hjärta. Monikas bok- och filmsmak stämmer med min, så när hon lade upp ett tips om serien Yellowstone (som jag tänkt se, men inte kommit till skott), insåg jag att jag också måste se den. Nästa bild visar vad jag lyssnar på i bilen nu. Peppande låttexter och mycket power. Bilden längst till höger fick mig sugen på att baka igen! Jag brukar baka spindeltårtor till Bellas födelsedag, men titta vad fina små praliner man kan göra. Och smart att ställa dem på ett galler och hälla choklad över, mycket enklare än alla tekniker jag provat.

Jag har vaknat och gått upp vid fem flera morgnar i rad nu för att arbeta med avhandlingen. Så kul och jag tänker som klarast tidigt på morgonen. Men det innebär att jag är trött nu, så jag säger god natt med en bild på Fame som om möjligt är ännu tröttare än jag.

På väg hem

Varje dag kör jag den här vägen minst två gånger, men oftast fyra. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Men ni förstår att jag gillar det, eller hur? För titta vilken vy. Är det verkligen på riktigt? Som så ofta överträffar verkligheten det påhittade.

Mona påpekade på Instagram att det gäller att njuta av de skarpa färgerna nu, de varar inte längre än ett par-tre veckor, sedan blir det novembergrått. Så gå ut och tanka D-vitamin, frisk höstluft och färgexplosioner, så att ni har att ta av när den här underbara perioden passerat!

Nu är det dags att köra den här vägen igen, nu skall Jackie och Milo hämtas i skolan. Hoppas ni har en fin dag!

Odla i pallkrage – rödbetorna skördas

Polkabetorna är så fina att använda i sallader när man ser den polkagrisrandiga insidan. Smaken är inte lika markant som hos de vanligare rödbetorna, men väldigt god på ett annat sätt. Det här är sorten Chioggia, som är en kulturarvssort från 1880-talet.

Man kan ju tro att jag är galen i rödbetor, eller hur? ;) Det är jag faktiskt, det är så roligt att odla dem, för det blir rejäl utdelning, och det är gott att äta dem kokta, ugnsrostade, i sallader, rårivna eller som en röra med bland annat vitlök, citron och spiskummin.

Jag sådde inte lika många gulbetor, nästa år blir det fler. Det är praktiskt med gulbetor, eftersom de inte färgar av sig på den övriga maten, till exempel om man blandar dem i en sallad. Det här är Burpees Golden, en kulturarvssort från före 1828.

Litet mer traditionell rödbeta, men ändå inte. Den här är också en kulturarvssort, från 1880-talet. Crosbys Egyptian. Jag tror att de växte i för mycket skugga bakom ringblommorna, så de har inte vuxit till sig lika bra som de andra, men jag tog upp dem ändå.

Polkabetorna längst ned, gulbetor till höger och de rödare betorna överst.

I kväll skall jag skära dem i tärningar och i skivor, förvälla dem och styckfrysa dem någon timme på en bricka i frysen. Lägger man dem sedan i större förpackningar i frysen går det lätt att ta loss bara så mycket som man behöver, utan att allt har frusit ihop.

Men nu, arbete. Hoppas ni får en fin dag!

Dramatiska septemberkvällar

Förra veckan kunde vi njuta av dramatiska färger och molnformationer varenda kväll. Men om man vill fota måste man vara snabb, på en halvtimme är ögonblicket borta.

I lördags hade jag hämtat upp Jackie och hennes kompis Sol, och svängde in på vår väg. Då såg vi den här himlen över våra grannars hus. Bara att stanna bilen och ta några bilder med mobiltelefonerna. Som om vi var i stormens öga, med ovädret lurande runt hörnet. Sedan kom regnet.

Ingenting kan överträffa naturen när den visar vad den går för.

Odla i pallkrage – någon äter upp min grönkål

CD-skivor för att hålla rådjuren borta från pallkragarna. Men det hjälpte inte det minsta. Jag skall visa en till bild på pallkragen med blommorna, som härstammar från medeltiden, som rådjuren verkar tycka om.

En liten varning. Bilderna i slutet av inlägget är ruggiga. Utom den allra sista, den är gullig.

Jag lägger över en väv på nätterna, men rådjuren hann äta många av blommorna av samma sort som dem längst ned till vänster i pallkragen. Nu kommer det andra sorter som ni ser.

I helgen gick jag ned till pallkragarna för att vattna. Titta vad som hänt. De vita fjärilarna som jag berättade om för en månad sedan, som flög runt grönkålen, var inte bara fina att se på, de är ansvariga för det här.

Jag är inte överraskad, jag har sett de svarta prickarna på bladen. Jag trodde bara inte att det skulle gå så snabbt!

När man tittar närmare på bladen förstår man varför det gått så snabbt att tugga i sig så mycket… Det var många på det här kalaset. Nu är det som återstod av grönkålen bortrensat. Man kan spraya med Turex larvskydd på larver och blad, men jag tappade lusten att äta grönkål en tid framöver, så jag skar bara av kålen och plockade bort den från pallkragen. Vi har infrusen grönkål så det räcker ändå.

Och plötsligt dök den här lilla upp. En liten sköldpaddsfärgad vildkattunge som fötts i våra uthus, och som antagligen spanat på mig hela sommaren utan att våga sig fram. Det gjorde den nu.

Ha en fin kväll!

Odla i pallkrage – 10 veckor efter sådd

Det har varit otroligt roligt att så och pyssla om växterna i pallkragarna. Det är så mycket att lära sig. Trots att jag har föräldrar som varit lantbrukare har jag aldrig tidigare tänkt på alla stadier i odlandet. Som hur det växer och växer, och så plötsligt händer allting!

För bara två veckor sedan såg det ut så här i pallkragarna. Bara någon enstaka sockerärta, nu väller de över. Och inga blommor hade slagit ut i den högra pallkragen, nu slår de ut en efter en. De som har klarat sig, vill säga…

Ser ni vad rådjuren har gjort? De har ryckt upp hela växter, och knipsat av toppen på många av dem.

Nu lägger jag över en väv på nätterna för att skydda blommorna.

Märkligt att rådjuren inte äter av sockerärtorna?

De har tack och lov inte givit sig på ringblommorna, men de har tagit topparna på en av rödbetssorterna, som ni ser på fotot här ovanför.

Till vänster hänger en väst på fågelskrämman som vi trodde skulle kunna hålla rådjuren borta. Den hjälpte inte det minsta.

Massor med chili. Ungefär en livstids konsumtion, om jag jämför med hur ofta jag har köpt färsk chili hittills ;) Men nu  blir det hackad färsk chili istället för köpt, torkat chilipulver eller chiliflakes.

Jag undrar när det är dags att skörda paprikorna, skall de vara gröna, gula eller röda?

Tomatplantorna väller över pallkragarna.

Det tar tid för tomaterna att mogna. De här skall bli helt lila. I morgon skall jag plocka bort mängder med blad från tomatplantorna, så att solljuset får en chans att nå fram till tomaterna.

I morgon kan också vara en bra dag för att plocka av dillen och frysa in den. Och en del av all persilja.

Jag har ätit av den nyzeeländska spenaten i flera veckor, och jag har skördat massor. Den förvällde jag innan jag frös in den. Men ni ser ju hur mycket det är kvar, och det blir bara mer. Är det något jag verkligen kan rekommendera att odla, så är det den här sortens spenat. Tack till Ewa, som drev upp dem och delade med sig av plantorna.

Jag har börjat skörda grönkål och frysa in den. Jag bara hackade den så att den skulle ta mindre plats och vara färdig att använda i smoothies och annat, utan att förvälla den först. Det funkar fint. En del tänker jag låta stå kvar så länge som möjligt, gärna till jul om vi inte hinner äta upp den innan dess. Grönkål klarar kyla, och det skulle vara fint att dekorera med egen grönkål runt julskinkan. Vissa har redan börjat tänka de tankarna, det är ju redan augusti för guds skull, hög tid ;)

Men nu är det dags för kvällens vattning av pallkragarna och krukorna, och lägga på väven på blommorna, och sedan hoppas jag att vi hinner se ett par avsnitt av Netflixserien Breaking Bad. Riktigt välspelad med fantastiska skådespelare. I serien får man följa huvudpersonen Walter Whites resa från kemilärare till metaamfetamintillverkare. Jag har saknat en riktigt välgjord serie att följa, och så chansade vi på den här gamla, som sändes fram till 2013. Ganska bra tajming ändå, eftersom en uppföljare till serien kommer som film i oktober. Tips.

Önskar er en jättefin kväll!

Odla i pallkrage – två månader efter sådd

Här, framför stallet, har jag mina tio pallkragar.

I de tre bakre pallkragarna är grönkålen, persiljan, den nyzeeländska spenaten, dillen och persiljan färdig att ätas. Polkarödbetorna har kommit igång ordentligt sedan jag gallrade i odlingslådan.

Blommorna i pallkragen till höger kommer nog att börja slå ut under veckan. Spännande! Jag har ingen aning om hur de kommer att se ut. I pallkragen bredvid odlingslådan med blommor dök det plötsligt upp mängder med sockerärtor. Jag tittade på dem för några dagar sedan och såg knappt en enda, men i och med värmen så hände det grejer. Det här är den lägre sorten, jag skall strax visa den andra sorten som är högre.

Tre pallkragar närmast stallet och två framför. Ni ser att det finns plats för fler… ;)

Mitt emot har jag två pallkragar med tomater. Det är de som har ställningar för drivhus. Jag har haft plastöverdrag på under svala nätter, men nu får de vara av så att solen får chans att påskynda tomaterna.

I de tre främre pallkragarna har ringblommor, gulbetor, sockerärtor, morötter och vanliga rödbetor kommit igång bra nu.

De röda ringblommorna är på gång. Jag sådde en rad runt hela pallkragen för att de skulle bli ett fint blickfång med rödbetorna innanför.

I en annan pallkrage sådde jag gula ringblommor runt grönsakerna. Ringblommor är ätliga, så tanken var att kunna dekorera sallad med dem. Men mest bara titta på dem och bli glad :)

Sockerärtor. Väldigt goda.

Jag plockar och äter av alla grönsaker, men jag kanske faktiskt skall skörda litet mer ordentligt, och frysa in. I alla fall dill, persilja, nyzeeländsk spenat och en del av all grönkål.

Det växer väldigt tätt nu, så att skörda litet av grönsakerna skulle inte skada.

Tänk att de här två rejäla solrosorna var två små frön från början. Helt otroligt att något så litet kan utvecklas så här. Det är en av de roligaste sakerna med att odla, att se vilken växtkraft det finns.

Tomater av olika slag är på gång, men de är väldigt sena på grund av att juli var så kylig, och jag kom dessutom igång en månad sent. Det här är en lila sort, och fler kommer längre in i tomatbuskaget. Det är massvis med blommor på tomatplantorna, men frågan är om det hinner utvecklas tomater. Blir det en varm sensommar och start på hösten kan det gå, annars är det bara att göra om nästa år och hoppas på bättre utdelning.

Ärligt talat kan jag inte se skillnad på chili och paprika på det här stadiet, men jag är nästan helt säker på att det här är chili. Plantan svämmar över av chilifrukter.

Det här tror jag är paprika. Det kan också vara en annan slags chili. Jag har fem olika plantor med chili och/eller paprika, vad det är får visa sig när de utvecklas mer.

Det var rundturen bland pallkragarna, två månader efter sådd. Jag gissar att allt hade kunnat utvecklas mer om det varit varmare, men det är inte bara människor som tyckt att juli varit för kall, även växterna har påverkats. Men nu är värmen här och den skall stanna ett par veckor, det blir en fin avrundning på sommaren!

Odla i pallkrage – en månad efter sådd

En månad har gått sedan jag sådde och planterade i pallkragarna. I den vänstra av pallkragarna på bilden skall det väl snart slå ut blommor. Jag beställde sorter som härstammar från medeltiden, det skall bli spännande att se hur de kommer att se ut!

Till höger har jag planterat den kål och nyzeeländska spenat som jag fick som små plantor av Ewa.

Så här såg de ut när jag fick dem, och titta vilken växtkraft!

Jag skall börja skörda litet mer ordentligt nu, och använda grönkålen i smoothies och den nyzeeländska spenaten i sallader.

Shelly är med när jag vattnar och tittar till växterna.

Dagens pallkrageprojekt är att gallra hos rödbetorna.

Här är min andra rad med pallkragar. Sockerärtor i mitten och rödbetor med ringblommor i den högra och litet av varje i den vänstra.

Ringblommor i kanten på pallkragen, morötter och rödbetor. Här måste jag också gallra. Jag trodde inte att alla fröerna skulle gro, men jag tror faktiskt att de gjort det. Efter den här säsongen kan jag verkligen uppriktigt rekommendera Impectas fröer.

Här är några av mina paprika- och chiliplantor, som jag aldrig trodde skulle ta sig eftersom jag planterade ut dem så sent. Längst till höger står en kruka med tre melonplantor. Dem måste jag plantera om så att de får mer plats.

Här stod paprika-, chili- och tomatplantorna i sina krukor länge och väl innan jag hann plantera ut dem. Jag tyckte att de hade den ljusaste platsen i huset, men nu ser man ju hur mörkt det blir inomhus. Inte så konstigt om alla plantorna blev höga och gängliga när de försökte söka sig till ljuset. Man lär sig hela tiden.

De flesta plantorna blommar fortfarande, men en del chili är på väg.

Massor med dill och persilja.

Pappa byggde ett växthus av spillbitar från ett gammalt växthus som blåst sönder. Det är litet mörkt här inne eftersom vi placerat det i skydd av syrenhäcken och ett träd, så att det inte blåser sönder i höst och vinter. Jag funderar på att ha pallkragar längs ena sidan, och så grönsaker som man skörda under vintern. Kul projekt att se om det fungerar!

Min zucchini med gula frukter.

De första lila tomaterna är snart mogna och färdiga att provsmakas.

Det är mängder med blommor på tomatplantorna, så det kommer att bli många tomater. Men jag tror att jag planterade för många plantor i samma pallkrage. Jag måste nog plocka bort en hel del blad från plantorna om solen skall kunna nå fram till tomaterna.

Helt orutinerad som jag är, hade jag jag aldrig kunnat föreställa mig att de här små plantorna skulle växa och bli till den här…

… djungeln..!

Jag som hade bestämt mig för att fokusera på arbete och ridning i år, och inte så ett enda frö. Så vällde coronapandemin in över världen och ingenting blev sig likt. Nu är mina odlingar ett av ljusen i mörkret.

Det är så häftigt att se hur det växer, det är faktiskt det bästa med att odla. Näst bäst är att få äta det jag odlat. På tredje plats hoppas jag kunna säga att det är fint, men då måste blommorna sätta fart nu, och slå ut.