Vår mysiga familjejul 2020

Någon gång i oktober insåg vi att julen inte skulle firas med hela släkten som vanligt. Några skulle fira med släkt i Värmland, andra skulle fira jul i Sälen, några skulle fira med andra i släkten och några skulle fira på behörigt avstånd från andra på grund av pandemin. Vi hade alltså lång tid på oss att vänja oss vid tanken på en jul med bara oss i familjen, och att planera för en mysig jul med nya traditioner.

Mycket blev ändå som vanligt, eftersom vi gillar våra traditioner :) Jag bakade lussekatter med pärlsocker strösslat på, precis som vanligt. Faktiskt två gånger, eftersom de första tog slut väldigt snabbt.

Jag beställde hem amaryllislökar precis som inför varje jul, planterade dem och dekorerade med mossa som jag hämtat i skogen. Vi ställde ut krukorna i alla rum, och redan i slutet av november blommade det. Det har dessutom vuxit upp nya stänglar, så det blommar fortfarande.

Inför första advent ställde jag fram ljusstaken som Jackie gjorde när hon var sex år. Det är tradition hos oss. Jag skar apelsin och äpple i smala skivor och torkade på låg värme i ugnen, och dekorerade krukor. Gardinerna i köket byttes mot helvita och dukarna och kökshanddukarna byttes mot litet mer juliga.

Jag bakade som vanligt, och provade några nya muffins med papparkakssmak, tomteskumfrosting…

… och ett dekorerat focacciabröd.

Den här fruktgranen var också en ny idé för i år. En sådan borde passa bra till uppestittarkvällen med ost och kex. Vi hann äta upp den innan dess ;) De senaste två åren har vi spelat Bingolotto, så även i år. Det är jättemysigt att klä granen och vara samlade allihop under flera timmar, men att spela Bingolotto samtidigt är väl inte riktigt min grej. Jag känner inte någon spänning alls vid spel där det bara handlar om tur.

Till skillnad från alla tidigare år, åkte mina föräldrar själva till skogen och hämtade granris till årets julbock. Vi fikade utomhus på säkert avstånd från varandra. Julbocken fick en ljusslinga för första gången i år, men jag skippade att slå in tomma paket och ställa på släden. Jag gjorde inte heller något äppeltorn.

En annan skillnad mot tidigare år, var att jag blev klar med julbocken i god tid innan jul. Förra året klädde jag den med granris på julaftonens morgon innan alla gäster skulle komma.

Min adventskalender blev en novellkalender från Novellix. Tjejerna hade kalendrar med hud- och hårvårdsprodukter.

Precis som vanligt började jag planera och köpa julklappar redan i oktober, både till familjen och till dem vi inte skulle fira jul med i år. Jag vill inte att någon skall känna att vi bara ger julklappar när vi ses, därför att vi ses, utan att vi ger därför att vi vill ge till just dem. Att visa att man bryr sig om sina närmaste är särskilt viktigt ett sådant här år.

I år skrev vi rim på många av paketen, det har jag saknat. När vi är många finns det varken tid eller fokus för att läsa rim och gissa vad det är i paketen. Det här är några av de julklappar vi gav i år, och rimmen till dem:

1. Extra stort,
men hellre det.
Då går det som smort,
och du går inte bet.
Det går snabbt att få på,
utan att klia,
när du till skogen skall gå,
om det vågar vi sia!

2. Sov så gott hela natten,
tryggt och skönt med eller utan katten.
Hemligheten är att det är tungt,
då sover man bevisligen lugnt.

3. Är detta så klokt att ge?
Det är det vi får se!
Ned med din fot,
och låt maskinen råda bot,
på trötthet och skav,
utan några krav.
Och tycker ni inte att den är bra,
vet jag en som vill ha..!

4. En utmaning som heter duga,
det kan vi lova utan att ljuga.
Foga samman en i taget,
det fixar ni lätt, ni är ju bästa laget!

5. Som vi har kämpat
för att få hem dessa par
Och nu har vi hämtat,
ett par till er var
Hoppas de passar
till era tassar – God Jul!

6. Hit och dit,
ned och upp.
Med list och flit,
du ger aldrig upp!
Orden flyter lätt,
till slut blir det säkert rätt!

7. Mjukt och skönt på kroppen,
det blir väl toppen?
När du bland snö och is
i världens klimatkris,
lyckas hålla dig varm
med mer än din vanliga charm!

8. Bäst i test och bra för håret,
kanske hinner ni i tid det kommande året!
Några drag så är det klart,
morgonrutinen går med en väldig fart!

Julstrumpor i två fönster, och pepparkakor med våra namn, precis som varje jul. Det här fotot tog jag i dag. Ni ser att det fortfarande blommar, och fler blommor är på väg. Det var inte planerat att bli så, men passande att de röda amaryllisarna slog ut först och de vita litet senare, lagom tills julen är över och nyåret är på ingång. I dag har jag plockat undan julsakerna, men pepparkakorna får hänga kvar ett tag till.

Pepparkakshus som vanligt, men i år gjorde Bella, Jackie och Milo varsitt och Patrik och jag ett tillsammans. Det kan hända att det blev litet för mycket julmys för mig, så vårt hus blev mer likt ett hemsökt hus där någon brutit sig in. Det står till vänster och syns inte på den här bilden. Ungdomarnas hus blev i alla fall jättefina :)

De här bilderna är från förra året. I år dukade jag inte med enris som jag brukar göra, och jag gjorde inga scrappade julklappsetiketter.

Så här såg det ut i år. Det blev ändå ganska juligt på salsbordet med julblommor och andra dekorationer.

Jag lagade det mesta av det vi brukar ha på julbordet, och som vanligt för mycket av allt, så vi åt rester hela julhelgen. Vi skippade sådant som vi i vår familj inte tycker om, som prinskorv. Och så lade jag till fler grönsaksrätter, förutom kokt potatis även potatissallad, pilgrimsmusslor, inkokt lax med gräddfilssås istället för gravad lax som vi inte tycker om. Jag gjorde några ägg- och räksnittar med pepparrot och stenbitsrom, litet roligare än de vanliga ägghalvorna.

På kvällen började snön falla i stora flingor, så det blev helt vitt. Vi tog en promenad genom byn, där vägföreningen låtit ställa ut marschaller längs hela vägen. Väldigt mysig avrundning på julaftonen att följa ljusen och känna snöflingorna mot ansiktet.

På juldagen såg jag alla avsnitten i den nya serien om Familjen Bridgerton (totalt åtta timmar). Många bokbloggare har läst böckerna och de flesta har gillat dem. Jag var skeptisk i början, men fortsatte titta och efter två avsnitt var jag omvänd. Så vackert och romantiskt och nytänkande.

Jag fick ett padelracket i julklapp, och på juldagen åkte vi allihop och spelade. Det var inte lika ansträngande som att spela badminton tyckte jag, och inte lika krävande som att rida. Men roligt att alla kan vara med. Ungefär som att bowla; man kan spela snällt och försiktigt så att alla har roligt, eller satsa seriösare om man är flera likvärdiga spelare. Det blir säkert mycket mer ansträngande när man blir duktigare och lyckas hålla bollen igång länge.

Shelly med sin scarf. Precis som varje jul.

Det blev inte helt som vanligt i år, men mycket var likt. Det blev mindre av stoj, stim, skratt och prat, så som det blir när man är närmare tjugo personer, men mer av lugn och mys. Jag tror att det spelade roll att vi var förberedda på en jul på egen hand, och planerade för det.

Hoppas att ni också fick en fin och fridfull jul ♥

Pepparkaksmuffins med skumtomtefrosting

Omväxling förnöjer, och till varje jul brukar jag prova att baka något jag inte bakat tidigare. I går bakade jag pepparkaksmuffins och spritsade med skumtomtefrosting. Väldigt gott, de här blir nog ett nytt stående inslag på julens fikabord.

Till 12 normalstora muffins behöver du
75 gram smör
2 små ägg
135 gram socker (1,5 dl)
125 gram mjöl (2 dl)
2 tsk kanel
2 tsk ingefära
0,5 tsk mald kryddnejlika
0,5 tsk bikarbonat
75 gram filmjölk eller gräddfil
90 gram lingonsylt

Till skumtomtefrostingen behövs
4,5 dl vispgrädde
120 gram skumtomtar klippta i små bitar

Börja med skumtomtefrostingen
1. Klipp skumtomtarna i mindre bitar och lägg dem tillsammans med grädde i en kastrull och värm försiktigt tills alla skumtomtar har smält. Det ska bara värmas, inte stormkoka.

2. Häll över i en bunke och lägg plastfolie tätt intill vätskan så att det inte kan bildas någon kondens. Eller gör som jag; häll i en glasburk med tättslutande lock.

3. Ställ in bunken i kylen i minst 6 timmar, gärna över natten. Min stod i kylen under två dygn i väntan på att användas.

Sedan gör du så här
1. Sätt muffinsformar i en muffinsplåt och sätt ugnen på 175 grader om du har vanlig ugn. Ungefär 160 grader om du har varmluftsugn.

2. Smält smöret och ställ det åt sidan att svalna litet.

3. Blanda samman mjöl, kanel, ingefära, kryddnejlika och bikarbonat i en bunke och ställ åt sidan.

4. Vispa ägg och socker riktigt vitt och poröst, minst 3-4 minuter.

5. Rör ned de torra ingredienserna i äggblandningen. Blanda sedan ned filmjölk, lingonsylt och det smälta smöret, vänd försiktigt.

6. Häll smeten i formarna och grädda i 10-12 minuter för normalstora muffins. Känn med en sticka. Låt dem svalna helt.

7. Nu är det dags att ta fram skumtomtegrädden ur kylen. Konsistensen blir ganska fast på grund av gelatinet i skumtomtarna, men när du börjar vispa med elvisp får du en fluffig och fin frosting.

8. Fyll en spritspåse, spritsa och dekorera.

I bakgrunden på bilderna är ett par kladdkakemuffins som jag också gjorde i går, spritsade och dekorerade som små tomteluvor. Och så mina absoluta favoritkakor av choklad med kolafyllning och havssalt.

De första decemberveckorna

Man hade kunnat tro att tiden skulle gå långsamt dessa tider, då så mycket av det vanliga livet är satt på vänt, men trots att jag tycker att jag är närvarande och engagerad i allt som händer under en dag, och att jag inte stressar, rusar dagarna fram. Varje kväll när jag går och lägger mig känns det som jag nyss gjorde samma sak. Litet oväntat att känna så. Hur upplever ni det, känner ni någon skillnad mellan förra året och det här året i hur snabbt dagarna går?

Ridning är bra på många sätt, inte minst för endorfinerna! Men jag behöver styrketräna också. Sedan de skärpta rekommendationerna har jag inte gjort det, och när jag inte tränar får jag alltid tillbaka snedhet och smärta i höften. Jag läste någonstans att vi är 80 % av befolkningen som har ett vridet bäcken, och det enda man kan göra åt det är att träna sig så rak som möjligt. Det blir inte lika effektivt som på gymmet, men det är sant som det sägs, att bättre med den träning som blir av än ingen alls.

Jag var ute i god tid med att köpa amaryllislökar, dels till oss, dels till mamma pappa, som inte bör vistas på handelsträdgårdar det här året. Så mysigt på Wallby Trädgård med halmbalar, en stor mistel och kransar av gran och en vid entrén. Och som ni ser, knappt några andra där.

Alla våra amaryllisar blommar för fullt nu. Det kommer fler stänglar och fler blommor, så det blir blommor även till jul ♥ ♥

De traditionsenliga pepparkaksgrisarna som jag bakar varje år och spritsar med våra namn hänger i fönstret och doftar gott.

Vi äter fortfarande lunch då och då på Johannesbergs slott. Det är så mysigt där och de lagar så god mat. Tråkigt att det i princip är tomt, jag tycker synd om företagarna det här året. Ofta är vi de enda gästerna när vi äter lunch på slottet. Men ur smittorisksynpunkt är det förstås bra. Den här dagen kom Gunilla och Uffe från Västerås och åt lunch med oss. Mysigt och trevligt att kunna sitta och prata med varandra, sådant man tog för givet tidigare. På ett tomt slott är det enkelt att hålla avstånd och ändå sitta inomhus och slippa frysa.

Först upptäckte vi att en liten sköldpaddsfärgad katt fötts i vårt stall under våren, och senare föddes fem till… Bella har lyckats fånga in tre av dem och fått dem tama genom att ha dem i sitt rum, det är de här två kolsvarta; Arwen och Ginny, och så C-grid som har flyttat till våra grannar. De två svartvita har Bella precis lyckats locka in i en transportbur, så de skall flytta hem till sina nya familjer i kväll.

Det här är Chili, som föddes tidigare i våras. Hon var med mig hela tiden när jag klädde julbocken, på lagom avstånd.

När jag var yngre tvättade jag alltid bilen själv. Sedan blev jag bekväm och började köra in den i biltvätt. Med äldre barn, och inga hästar eller höns, så frigjordes enormt mycket tid. Så nu har jag beställt hem produkter för biltvätt.

Den här hösten/vintern behöver bilen tvättas ofta. Det är bekvämt med plusgrader, men jag ser ändå fram emot julafton då det förväntas snöa hela dagen! Några minusgrader, snö och sol är vad jag och många med mig vill ha nu!

Här är några som tycker att det är perfekt med en grön vinter, särskilt när de kommer åt mina jordgubbsplantor…

Fikapaus med hembakad pepparkaka. Det här var första advent. På söndag är det fjärde advent. Hösten bara försvann.

Flera luncher på Johannesbergs slott. Så fint juldekorerat och pyntat.

Videomöte med Johanna, som jag lärt känna genom bokbloggandet. Jag kände mig faktiskt litet nervös innan vi skulle träffas för första gången via zoom. Att träffas i verkligheten och äta eller fika tillsammans med nya människor gör mig inte nervös, men att umgås genom en skärm kan ju bli väldigt stelt om det inte klickar. Men det gjorde det! Det var inte tyst en sekund. Utom i början, när jag inte fick igång ljudet på datorn :)) Men det löste sig snabbt. Så trevligt att äntligen ses och prata efter flera års kontakt på sociala medier!

Fyra pepparkakshus står nu klara på skänken i vardagsrummet, eller i salen, som man sade då huset byggdes.

Jag kom med i LB Förlags julkalender :)

Litteraturlistan betas av. Just nu läser jag Global Legal History. Ju mer man läser, desto intressantare blir det och ju mer vill man lära sig.

I måndags ställde vi in granen så att grenarna skulle få tid att falla ut innan ljusen skall sättas i. I år har jag gett upp om ljus som sitter ihop med sladdar, och köpt trådlösa julgransljus. Slut på hoptrasslade sladdar! På den vänstra bilden ser ni hur det ser ut när jag varje morgon tittar på årets Julkalender på SvT och på den högra ser ni min arbetsplats.

Både Bella och Jackie har distansundervisning nu. På Jackies idrott har klassen fått i uppdrag att gå ett visst antal kilometer/en viss tid, och genom GPS-markeringarna skapa olika figurer. I går skulle klassen skapa en gran och i dag en tomte. Jag, Shelly och Doris har gått med. För att få till grenarna på granen var vi tvungna att hoppa över diken och ut på en plöjd åker… Jackie i pyjamasbyxor med kakmonstret… :))

Nu skall jag ta mig i kragen och gå ut i gästhuset/hemmagymmet och cykla. Tänkte kombinera det med att se någon bra film eller serie, har ni något förslag på film/serie jag inte bör missa?

Hoppas att ni mår bra!

De senaste tre veckorna

Shelly och jag har varit i skogen och hämtat mossa. Jag kallar det mossa, egentligen är det ju lav, men ni vet vad jag menar.

Först plockade jag ganska slät mossa, sedan hittade jag den här toppiga mossan och litet grön mossa. Jättefint i krukor med amaryllisar och hyacinter.

Bella har fyllt sexton år. Vi ville inte samla hela släkten hemma hos oss som vi brukar göra, utan bokade bord på Bro Hof där vi kunde träffas och hålla något slags avstånd till varandra. Sista helgen i oktober, innan smittspridningen eskalerade.

Innan restriktionerna skärptes åt vi ganska ofta lunch på Johannesbergs golfrestaurang och när golfbanan och restaurangen stängde för säsongen fortsatte personalen att servera väldigt god lunch på slottet. Patrik och jag åt bland annat boeuf bourguignon.

Vad jag saknar de goda luncherna med alltid lika god råkostsallad i fransk stil med vinägrettdressing. Erica valde något mexikanskt och jag pannbiffar med löksås.

Våra grannar tog initiativ till after work på slottet på fredagarna. Det kändes som att ha hela slottet för sig själva eftersom det oftast var bara vi där. Enkelt att hålla avstånd, mysig miljö och trevliga samtal. Bella tog en bild på mig innan vi skulle åka, sedan skildes vi åt när Patrik och jag åkte till slottet och Bella åkte ut med Mary-Linn i hennes Dodge Ram/A-traktor. Efter några tillfällen tog det sociala slut i och med smittspridningen i vår del av landet.

Istället kan man roa sig med att röja bland alla scrapsaker jag har kvar sedan jag drev scrapbookingföretag. Så mycket nostalgi..! Det här var några av de serier jag tyckte mest om under de här åren.

Jag har börjat rensa och ge bort/slänga andra saker också i skåp och garderober. När man börjar riva ut allting blir det först fullständigt kaos. Bella skulle ta hem sin pojkvän för första gången just den dagen jag hade storstädning, och hon frågade litet fint om jag trodde att jag skulle hinna städa upp i köket innan han kom. Det hann jag.

På måndagarna rider jag lektion i en jättetrevlig grupp med Isa, som nog är den bästa ridinstruktör jag ridit för. Hon missar ingenting och jag åker hem efter varje ridpass och känner att jag har lärt mig något nytt. Här red jag privat för att träna mer på vissa moment. Det finns nästan ingenstans jag hellre vill vara än på hästryggen.

Att analysera, utreda och skriva är också väldigt roligt. Här sitter Shelly och jag med en av böckerna jag läser för att bli en bättre forskare.

Hösten har varit otroligt fin i år. Just i dag regnar det och blåser i sidled, och eventuellt kommer säsongens första snö i kväll, men så här fint har det varit, det får man vara glad över.

Far i vår familj firades hemma med pilgrimsmusslor på wokad grönsaksbädd med vitlöks-, citron- och persiljesmör och frasiga parmesanpinnar. Till varmrätt potatisgratäng i portionsformarna vi i princip aldrig använder annars och helstekt karré.

Våra pappor firades utomhus med blommor som vi köpte på en julig handelsträdgård.

Och apropå jul. Jag har alltid sett mig som en riktig julnörd, men efter att ha gått med i en Facebookgrupp med julälskare får jag se mig slagen med hästlängder! Jag har insett att jag inte alls är särskilt förtjust i tomtar och köpt julpynt. Jag gillar att baka och laga mat och dekorera med naturliga material som granris, äpplen, mossa (lav, var det ja), kottar och gammaldags grått porslin. Och framförallt att umgås. Och så gillar jag att slå in julklappar, lacka dem och skriva rim. Men i Facebookgruppen som jag nämnde verkar det centrala vara att köpa julsaker. Jag är julnörd på ett annat sätt.

I år blir julen väldigt annorlunda, jag tror att jag skall skriva ett inlägg om hur jag skall försöka skapa julstämning fram till jul. Jag har redan börjat fundera på vilken mat vi vill ha på julbordet och nästan samtliga julklappar är beställda och redan inslagna. I helgen hoppas jag att det blir litet kallare så att vi kan åka fyrhjuling upp till skogen och hämta granris till julbocken, och jag har beställt matkassar som jag skall hämta på ICA i morgon med kryddor till egen pepparkaksdeg och lussekatter. Jag vill vara förberedd om jag blir sjuk innan jul. Med ungdomar i coronasmittade skolor och med pojkvänner går det inte att vara helt isolerade.

Det har varit utvecklingssamtal med båda tjejernas lärare och här väntade jag på att ett videomöte skulle börja om min forskning.

Jag hade läst och skrivit PM om de här böckerna.

Avslutar med en bild på vår lilla glada hund!

Hoppas att ni har lyckats hålla er undan från ni vet vad, och att ni mår bra ♥

Vardagar med guldkant

Ljuset och färgerna har varit helt magiska de senaste veckorna, så härligt att vara ute och se hur fin naturen är. Jag plockade in dill och nyponkvistar och satte i en vas. Det är fint med blommor, men det finns mycket annat i naturen som också är fint att dekorera med.

Tror ni att vändningen mot mörkare tider kom i helgen, när det plötsligt kom snö, och sedan gick temperaturen ned till – 4 grader och efter det kom regnet? Nästan alla löv rasade från en av lönnarna.

Innan dess var det så här fint. Nästan sensommarvärme så att man kunde sitta utomhus och äta lunch.

Men här var det inomhus. Viltfärsbiff på golfrestaurangen, och veckan därpå (i dag faktiskt)…

… ungefär samma sak, men nu på slottet som fortsätter med luncherna när 18-hålsbanan och golfrestaurangen har stängt för säsongen. 135 kronor för så här god och fint serverad mat med kaffe och kakor om man ville. Det blev en jättetrevlig långlunch med en vän som jag känt sedan min arabhäst- och distansrittstid.

I mitt Instagramflöde kom det upp bilder på en ny, spännande bok från LB Förlag. Och litet kul är det allt, att få se sin egen text om författarens förra bok på omslaget :) Den boken var för övrigt helt fantastisk, jag rekommenderar alla att läsa den. Jag hoppas att förlaget kommer att skicka uppföljaren till mig.

Jag har skördat paprika, chili, morötter och de sista tomaterna. Jag insåg att tomaterna inte skulle hinna mogna innan det blev minusgrader på nätterna, så bara att plocka av allt som fanns kvar. Från Facebookvänner fick jag tips om vad man kan göra med omogna tomater, dels recept med gröna tomater, dels hur man kan få dem att mogna långsamt inomhus.

Jag har lagt allihop på brickor nu. I morgon skall jag rensa bort alla kvistar och låta vissa ligga svalt och mogna i lugn takt, och laga några spännande saker av resten. Kanske borde jag testa att steka gröna tomater, som i filmen?

Men detta… Vad tror ni att det är? Det är inte ett rakat krusbär. Det är en pytteliten melon som inte hann mogna innan säsongen var slut.

Att odla är verkligen inte enkelt. Jag skall sammanfatta mina erfarenheter från mitt första år som pallkrageodlare i ett eget inlägg snart. Men ni som tittar in här har ju sett att vissa saker har vuxit väldigt bra, medan andra (som melonen) inte kom igång alls.

Vi får väl se om jag kommer att odla något nästa år, eller om jag enbart skall ägna mig åt arbete. Det är inte så tråkigt det heller.

Efter en vecka av massiv trötthet hade jag börjat få energin tillbaka i helgen och arbetade ganska intensivt. Bella kom in i mitt arbetsrum och bara tittade på mig. Där satt jag, klockan 14, fortfarande i pyjamas och morgonrock med oborstat hår och läsglasögon på näsan, helt inne i en text jag skrev. Jag frågade om jag såg ut som en galen professor. Hon svarade inte. Jag tolkar det som ett ja.

En morgon skjutsade jag Jackie till skolan. Två regnbågar bildade två c över varandra och över husen. Jag tänkte att jag kunde fota när jag lämnat av Jackie, men ni vet hur det är – just do it! När jag hade vänt var det solsken och regnbågarna borta, det tog högst tio minuter mellan det här tillfället när jag fotade genom bilrutan till dess att tillfället var borta.

De senaste dagarnas skärmbilder från mobiltelefonen. Mitt foto till vänster, som jag lade upp i gruppen Rimbo i vårt hjärta. Monikas bok- och filmsmak stämmer med min, så när hon lade upp ett tips om serien Yellowstone (som jag tänkt se, men inte kommit till skott), insåg jag att jag också måste se den. Nästa bild visar vad jag lyssnar på i bilen nu. Peppande låttexter och mycket power. Bilden längst till höger fick mig sugen på att baka igen! Jag brukar baka spindeltårtor till Bellas födelsedag, men titta vad fina små praliner man kan göra. Och smart att ställa dem på ett galler och hälla choklad över, mycket enklare än alla tekniker jag provat.

Jag har vaknat och gått upp vid fem flera morgnar i rad nu för att arbeta med avhandlingen. Så kul och jag tänker som klarast tidigt på morgonen. Men det innebär att jag är trött nu, så jag säger god natt med en bild på Fame som om möjligt är ännu tröttare än jag.

Hur är det med julstämningen så här en vecka innan julafton?

Inte mycket till julstämning i den här bilden, rakt ur min verklighet just nu ;) Men litet julstämning skymtar faktiskt i bakgrunden, under den rödvita handduken står nämligen en stor kastrull med min hemgjorda pepparkaksdag, som vi skall baka ut i kväll. Och jag har köpt två askar med delar till pepparkakshus som Bella och Jackie skall få sätta ihop och dekorera.

Om boktravarna. Själva forskningen är egentligen klar, det jag gör nu är att formulera den teoretiska ramen för avhandlingen och då behöver jag läsa på om demokrati, välfärdsstatens uppkomst och utveckling, rättskultur och en hel del annat. Havregrynsgröt med äggsmörgås och kaffe fungerar perfekt tillsammans med läsning!

I går morse fräschade jag upp kunskaperna om hur det gick till när Per Albin införde folkhemsbegreppet. En del saker har ingen direkt betydelse för avhandlingen, men det är bra att läsa på om samhällsutvecklingen för att bättre förstå varför en viss händelse inträffade.

På dagarna sitter jag ofta i husets gamla sal. Om någon undrar om jag själv ser vad jag skrivit, så är svaret: inte alltid ;) När jag får idéer måste de snabbt ned på papper innan de försvinner, och då blir det sådana här hieroglyfer.

Men jag jobbar inte bara. Jag tycker själv att jag hinner med alldeles för litet. Jag skulle behöva stänga in mig i en liten stuga och bara arbeta, sova och äta tills boken är klar. Men det vill jag ju inte, då skulle jag missa exempelvis det här…

I år fick jag uppleva två luciatåg. Ett med Jackie och Bella i deras skola, och ett med det här gänget. Det var Max första luciatåg, och dessutom i samma kyrka som Bella och Jackie gick luciatåg när de var små. Så himla mysigt ♥

Mockning när Leiftra varit inne på natten, vilket inte händer så ofta, bara när det regnar väldigt mycket, annars vill hon och kompisarna helst vara ute med himlen som tak.

Vi har delat upp fodringarna mellan oss tre som har hästar i stallet. När jag skall fodra passar jag på att väga upp hö och fylla höpåsarna till frukost, lunch och middag och hinken med mineraler, nyponpulver och magnesium.

Halv tre slutar Bella och Jackie skolan, och under ett par dagar när vi körde hemåt var det så här magiskt. Vi var tvungna att stanna och fota. Tyvärr suddigt, men ni anar kanske hur stämningsfullt det var. Och kallt. Byggnaderna i bakgrunden är Johannesbergs slott som döljs litet av dimman.

Dansterminen avslutades med två julshower. Genrep innan, så jag hade tre timmar att fylla med något vettigt. Jag åt och läste och åt. Det är så fint att se dansarna på scenen och se hur mycket de har utvecklats under de här fem åren.

November och december har hittills varit otroligt hektiska. Förutom att arbeta har jag:

* … varit på sjukhuset för att ta bort en benbit som fastnade i halsen
* … hjälpt tjejerna en hel del med att plugga till prov
* … försökt hinna rida men knappt hunnit se min lilla häst mer än när jag utfodrar, det måste bli ändring på det!
* … tränat när tjejerna har dansat
* … haft hosta i flera veckor, så ibland har jag bara väntat i bilen när tjejerna dansat (sex timmar per vecka plus tiden det tar att skjutsa, men shit happens, nya tag efter nyår!)
* … firat Bellas femtonde födelsedag och jag lagade Delizie del Piemonte till hela släkten
* … varit på väldigt bra utvecklingssamtal i skolan med både Bella och Jackie
* … firat flera av tjejernas kusiners födelsedagar
* … varit väldigt orolig. Min pappa fick en hjärtinfarkt, så det har varit mycket oro och allt annat som följer med en sådan allvarlig händelse. Han klarade sig, och skall göra en till operation nu i veckan för att rensa en till åder
* … ätit lunch med Mona som jag lärt känna genom våra bloggar
* … varit på möte med min handledare och biträdande handledare på universitetet
* … hämtat granris till julbocken tillsammans med min mamma
* … ätit lunch med min barndomsvän Ullis

Och när man sedan börjar andas ut och ser sig omkring, så upptäcker man att man fullkomligen vadar i hundhår… Bara att ta lilla hunden under armen och gå ut och borsta henne. Det blev en till hund :)

Inte så mycket till julstämning än, men var så säkra, det kommer det att bli även i år! Vi blir tjugo personer här på julafton, så jag skall sätta igång med förberedelserna.

Jag har en del annat att göra, men så snart jag hinner kommer det inlägg med bilder från vårt julpyssel, kanske en Christmas Home Tour, recensioner av minst två böcker som jag läst men inte hunnit skriva om, mitt år i text och bilder – en sammanfattning av året som gått, en sammanfattning av bokåret 2019 (lär bli kort ;)), bilderna som blev topp nio på mitt Instagramkonto, mina mest lästa inlägg i bloggen i år. Bland annat.

Men nu åter till min rättshistoriska värld en stund till.

 

Styla om en pumpa till en guldfärgad bordsdekoration

I går gick jag upp tidigt för att hinna scrappa ett födelsedagskort till Bella utan att hon skulle se det i förväg. Det gav mersmak, så jag fortsatte med att styla om en pumpa. På fotot här ovanför är jag nästan klar.

Jag använde saker jag har kvar sedan jag hade scrapbookingbutik. Gluedots, som är limkuddar som gör att dekorationerna både fäster och kommer upp en bit från underlaget och ger 3D-effekt, akrylfärg i guldmetall, pappersblommor, blad och pärlor.

Färgerna är otroligt dryga och täcker bra med bara ett lager och torkar dessutom väldigt snabbt. Det behövdes ingen torktid efter att jag målat pumpan tills jag kunde börja dekorera.

Bara att kladda på färg och lassa på med dekorationer i en färgskala som man gillar.

Det tog inte mer än fyrtio minuter att styla den här pumpan. Men jag tänkte inte så mycket utan lassade bara på det jag tyckte blev fint tillsammans, och som skapade litet liv och höjd bland dekorationerna. Väldigt kul var det!

Hoppas ni har en fin alla helgons dag

 

Frukostpicknick i det gröna

Så här brukar det inte se ut när vi har picknick, det lovar jag. Men vissa morgnar under sommaren har jag gjort frukost till Bella och Jackie, eftersom jag tycker att de borde äta mer allsidigt än bara rostat bröd. Den här morgonen hade jag gjort wraps med philadelphiaost, kokt skinka, ost och egenodlad sallad och hällt upp juice.

I de här konservburkarna har jag varvat kvarg med passionsfruktssmak (med mycket protein och inget tillsatt socker), granola, mango och passionsfrukt.

Att få tonårsdöttrarna att äta kvarg genom att servera den litet finare och med goda tillbehör var inte en så dum idé. Proteinet i kvargen mättar, så jag brukar inte se eller höra dem komma in i köket varannan timme och titta i skåpen efter något att äta när jag förberett deras frukost så här. Man kan skämma bort sina barn på olika sätt, det här sättet tycker jag är helt ok.

Tre fantastiska dagar på Lollapalooza i Stockholm

Harmonisk, obekymrad och nöjd. Så har jag känt mig under hela helgen när vi varit på musikfestivalen Lollapalooza på Gärdet i Stockholm. Så välordnat av arrangörerna och av artisterna och av alla som deltog på olika sätt på festivalen, så oväntat god mat, så rent och snyggt, så fint uppträdande av festivaldeltagarna och helt magisk stämning!

Sol och Jackie vid entrén in till festivalområdet

Vi gav Bella och Jackie biljetter i julklapp, och köpte till oss också eftersom vi tyckte att de fortfarande är för unga för att vara på en musikfestival själva. Men jag får nog tänka om. Dels var det här en festival där alla i familjen kunde njuta av sina favoritartister, det fanns något för alla, dels var det nolltolerans på alkohol och droger inne på festivalområdet, så tjejerna hade nog klarat sig utmärkt på egen hand. Jag såg bara tre personer som leddes ut, och de uppträdde inte ens störigt eller våldsamt. Det var stenhård bevakning även under konserterna och väldigt många vakter och festivalpersonal på området. En stor eloge till arrangörerna som verkligen kan känna att de lyckats.

70 artister uppträdde på de fyra scenerna under tre dagar. Jag fastnade helt för Laleh, hennes uppträdande var oförglömligt. Här finns festivalens samtliga artister.

Jag hade väntat mig korv med bröd i en kiosk, eller i alla fall något enklare att äta. Men här fanns ju riktigt genomtänkt och god mat! Vid lunchtid var det ganska lugnt som ni kan se på bilderna. Vi åt högrevsburgare med guacamole och picklad rödlök, och poké bowl med svart ris, edamamebönor, shiitakesvamp och en hel del mer.

Överallt fanns Fogarollibilar med baristas som serverade otroligt gott kaffe. Deras cappucchino var ren njutning att sitta i gräset och dricka, och ibland köpte jag till biscotti, de italienska kakorna.

Gyldene Freden från Stockholm var där med ett stort tält där de förmodligen hade skapat den finaste inredningen och vackraste dukningen någonsin på en musikfestival. Och maten sedan. Så god! De serverade smårätter av sina klassiska rätter, svensk husmanskost.

Vi åt isterband, blodpudding, råraka och strömming.

Och tro det eller ej, men jag drack öl. Inte min grej riktigt. Öl och vin kunde man köpa och dricka inom områden som hade artonårsgräns, och det fanns 30 ölsorter att välja på.

Ser ni så fint dukat! Jag ville hem och plocka in vilda blommor från åkerkanterna och sätta i vaser överallt hemma.

Här hamnade jag av en slump när jag skulle vänta på tjejerna som lyssnade på Mares vid en annan scen. Och då kände jag ju igen låten, och artisten. Måste lyssna mer på honom också. Det var en av alla positiva upplevelser, att sitta i gräset och spontanlyssna och upptäcka att man gillar det man hör och vill höra mer.

Här finns en spellista på Spotify med alla artisterna som uppträdde på Lollapalooza i Stockholm.

Jag hade inte trott att jag skulle svepas med så helt och hållet av musiken och stämningen, men det gjorde jag. Bara en orutinerad festivalbesökare tar med sig en bok att läsa… Den följde inte med dag två och tre.

Ibland var det ingen folkstorm till artisterna, men så snart de började spela fylldes det upp. Här sitter Jackie, Sol och Bella och väntar på Mares. Sedan kom Hov1 på scenen bredvid, och då blev det betydligt större tryck. Jag har aldrig upplevt tjejer som gråter för att de är så starstruck, men nu har jag upplevt det också. Jackie fick ögonkontakt med en av killarna i bandet och när han formade händerna som ett hjärta mot henne blev hon så glad att hon grät. Jag tror i alla fall att det var anledningen. Men jag blev också rörd ibland, musiken och stämningen lockar fram och förstärker alla känslor.

En halvtimme innan Bellas favorit, Billie Eilish, kom in på scenen grät redan Bella. Sedan grät hon sig igenom hela konserten. Ett par långa killar stod framför oss och jag knackade den ena killen på armen för att be honom sänka sin arm så att Bella skulle se bättre. Först såg han skitsur ut, men när jag pekade på Bella med tårarna rinnande och förklarade att hon inte såg något, blev han så mild i blicken att jag blev helt rörd. Han erbjöd sig att lyfta upp henne på sina axlar – så fint! Så var stämningen under hela festivalen. Varm och omtänksam.

 

Jag läste att 56.000 personer besökte festivalen. Bella och jag var två av dem.

Det fanns företag på platsen som erbjöd sina medlemmar och andra olika förmåner. Här blev Jackie och Sol glittersminkade. Och hos HM fick de håret flätat.Graffitimålare fanns på plats och  målade på stora containers.

Vi var tveksamma till om vi skulle våga låta tjejerna avsluta dagen i det stora tältet där Alan Walker uppträdde under en timme fram till midnatt när festivalen stängde. Men med tanke på hur hög säkerheten varit överallt och hela tiden på festivalen så beslutade vi oss för att ge det en chans. Och hjälp vilken stämning!

Efter ett tag började jag fundera på om det var det här som var att ha en femtioårskris, men efter en halvtimme började jag ledsna litet på att det inte hände så mycket, och insåg att jag nog är en ganska normal femtioåring i alla fall :))

En av mina favoritlåtar som jag nästan lyssnat sönder, det var så kul att få uppleva den så här!

Så här magiskt såg det ut när festivalen stängde på kvällarna och vi gick till hotellet en natt och till bilen den andra natten. Nästa år tror jag att vi bokar hotell båda nätterna. Så skönt att bara gå några minuter och så är man framme.

Det känns litet tomt och märkligt när festivalen är slut och det är vardag igen. Men jag blev så glad när jag såg att Stockholm får arrangera Lollapalooza nästa år igen! Något att verkligen se fram mot! Jag hade absolut inte räknat med att det här skulle passa mig, men som sagt, stämningen var magisk och allt så välarrangerat med musikälskande, trevliga människor, så nästa års festival är ett måste.

När man fyller 1 år får man äta tårta med händerna

I går fyllde Max ett år. Erica hade bakat en sockerfri tårta speciellt till honom. Så här fin var den. Men jag tror att Max var mer intresserad av ljuset.

Så här fin tårta bjöds vi andra på. Godast var ändå de små bakelserna som hade smak av kanel och kardemumma med grädde och bär som topping. Vårkänsla av solen som lyste in, de öppna dörrarna som gjorde att det fläktade litet och den fina dukningen.

Sedan började demoleringen av tårtan.

Klarar ni av att se sådant här? Många bakar en egen tårta till barnen, för att han/hon skall få äta på eget vis på sin ettårsdag. Förmodligen uppskattar barnen det här kladdet mer än att äta tårtan.

Max kan hantera gaffel, men varför gå omvägar med den när man kan äta direkt med munnen?

Litet prydligare på min tallrik ;)