Robert, Mina skrivna ord, håller i Tisdagstrion där han, och alla andra som vill, tipsar om tre böcker på veckans tema och tar del av andra deltagares tips.
De här veckan är temat: 1700-talet. Böcker utgivna på 1700-talet eller handling från 1700-talet.
Jag har valt tre böcker som skrevs på 1700-talet, och några citat ur böckerna som fångar känslan i böckerna, och som jag tycker gäller fortfarande.
Candide av Voltaire (1759). En satirisk och kritisk roman som skildrar samtida samhällen och filosofiska idéer.
Citat ur boken, då Candide kommit fram till att det enda sättet att finna lycka är genom att arbeta praktiskt och enkelt, inte genom att spekulera i filosofiska teorier:Du har rätt, sade Pangloss, för när människan placerades i Edens trädgård, var det för att arbeta; vilket bevisar att människan inte är född för vila. Vi måste odla vår trädgård, sade Candide.
Gullivers resor av Jonathan Swift (1726). Också en samhällssatir i form av fantasifulla resor till olika länder.
Citat, uttalat i boken om människorna: Jag kan inte annat än dra slutsatsen att majoriteten av era infödda utgör den mest skadliga ras av avskyvärda små kryp som naturen någonsin låtit kräla på jordens yta.
Robinson Crusoe av Daniel Defoe (1719). Berättelsen om en skeppsbruten man på en öde ö.
Citat: Jag lärde mig att se mer på den ljusa sidan av mitt tillstånd och mindre på den mörka, och att tänka på vad jag hade snarare än vad jag saknade; och detta gav mig ibland en sådan hemlig tröst att jag inte kan uttrycka den.
Robert, Mina skrivna ord, håller i Tisdagstrion där han, och alla andra som vill, tipsar om tre böcker på veckans tema och tar del av andra deltagares tips. Denna veckas tema är Pengar. Jag tipsar om tre böcker som skildrar hur pengar påverkar människors liv på olika sätt.
Jag har läst Skuggans lag, av Simon Häggström, Nätverket – Södertäljemaffians uppgång och fall, av Baris Kayhan och Fårbondens dagbok – Ett liv på den engelska landsbygden, av James Rebanks. .
Jag läste Skuggans lag för åtta år sedan, men minns den fortfarande lika tydligt som om det var i går. Det gäller förresten alla de här tre böckerna. Jag läste dem för ganska länge sedan, men innehållet gjorde ett så stort intryck att jag nog kan påstå att jag förändrades under och efter att jag läste dem. Jag rekommenderar er verkligen att läsa alla tre.
Skuggans lag är Simon Häggströms debut som författare och jag är imponerad av hur väl texten är skriven. Det känns många gånger som att jag är med under spaningsuppdragen och upplever allt på plats. Det är en saklig och detaljerad samhällsskildring som också känns väldigt ärlig om vad som händer på samhällets skuggsida. Om framför allt flickor och kvinnor som på grund av psykisk ohälsa, sexuella övergrepp, fattigdom och/eller missbruk har hamnat i en situation där ingen med hög social status och valmöjligheter hade hamnat. Om någon, mot förmodan, skulle tro att prostitution har någon som helst likhet med den romantiska filmen ”Pretty Woman”, då blir det ett brutalt uppvaknande att läsa Simon Häggströms bok. Den verklighet han skildrar är allt annat än romantisk. Den är skitig, våldsam, pervers, destruktiv och djupt tragisk.
Efter nio år som polis inom prostitutionsgruppen har Simon Häggström fått en klar bild av vem det är som köper sex. Männen kan se ut som vilken man som helst på utsidan, det är på insidan skillnaden finns. De har alla någon form av problem med sig själva:
Hos en sexköpare finns nämligen föreställningar och värderingar som en vanlig man inte har. Där finns bland annat behov av makt, önskan om förnedring eller viljan att äga och/eller utnyttja en annan människa. Dessa motiv, ofta kombinerade med sexuella fantasier, skapar en enorm drivkraft som dessa män till varje pris vill förverkliga. () Bara vetskapen om att en människa tvingas sälja sin kropp räcker för att skapa avsmak. Men hos sexköparna saknas den spärren. De är oftast inga per definition onda människor, men de är däremot likgiltiga. () Deras behov av att tillfredsställa sin egen lust väger tyngre än kvinnans välmående. () I dessa mäns ögon blir detta en affärstransaktion som vilken som helst. Hon får pengar. Han får sex.
I boken får vi följa drygt tjugo sexköpsfall. Fallen är skrivna som korta berättelser, där vi som läsare får vara med från spaningstillfället och fram till dess sexköparen grips, tagen på bar gärning. Eller då spanarna får ett larm om ett förmodat sexköp, och det visar sig vara Lovisa, en av de unga kvinnorna som sålde sex första gången som sjuåring, då mamman behövde pengar till mat. Lovisa som fått sitt barn omhändertaget av socialen eftersom hon missbrukar droger. Lovisa, som spanarna nu hittar på en offentlig toalett, död av en överdos med sprutan kvar i armen. .
Det här är en både otroligt intressant och omåttligt spännande skildring av en del av vårt samhälle som är helt okänt för de flesta av oss. Den handlar om hur två barndomsvänner som vuxit upp, umgåtts och begått brott tillsammans, blir ledare för varsitt kriminellt gäng på samma ort, och därmed dödsfiender. Den handlar om en värld med illegala spelklubbar och illegal utlåningsverksamhet, där spelskulderna för många uppgår till miljonbelopp och där hot, utpressning och misshandel är vardag. Den handlar om en mångårig maktkamp där släktband och dolda pakter är livsavgörande. Den handlar också om att leva familjeliv med fru och små barn, om att lämna barn på förskolan och att anordna grillfester. Den handlar om att leva under dödshot och att ständigt tvingas bära skyddsväst.
Ni har säkert, precis som jag, läst om män i tjugoårsåldern som kommit in skottskadade på sjukhus, och avlidit till följd av sina skador. En av dem männen ingick i det så kallade Nätverket i Södertälje. Och ni kanske minns den stora rättegången som inleddes 2011, då 17 män i Nätverket stod åtalade för bland annat mord på två bröder, människorov och utpressning. Domstolen fann det bevisat att det funnits ett hierarkiskt uppbyggt kriminellt nätverk i Södertälje med en tydlig ledare i strukturen, som dömdes till livstids fängelse för bland annat anstiftan till tre mord.
I den här boken berättar den prisbelönte reportern Baris Kayhan hur allt började för de inblandade i Nätverket, och hur det slutade. Kayhan har intervjuat många av nyckelpersonerna i och runt Södertälje, poliser och andra inom rättsväsendet, och han har gått igenom det omfattande förundersökningsmaterialet från rättegången. Resultatet är en berättelse lika spännande som en thriller, men mycket mer chockerande eftersom den är sann.
.
I de två tidigare böckerna skildras världar där fokus är att tjäna pengar på samhällets skuggsida, i skitiga, förnedrande och farliga världar, där människor utnyttjar och utnyttjas. Jag avslutar veckans boktrio med en bok som också handlar om att hitta vägar för överlevnad, Fårbondens dagbok – Ett liv på den engelska landsbygden, om att kämpa i motvind och också utsättas för faror. Dock på helt andra sätt än i de två tidigare skildringarna ur verkligheten.
Författaren växte upp i en familj som levt och arbetat som fårbönder i sex generationer i England. Författaren bryter dock med traditionen, flyttar till staden och utbildar sig och tar examen vid Oxford, ett av Englands mest ansedda universitet. Men han väljer att flytta tillbaka till familjegården och föra traditionen vidare som fårbonde. I dag kombinerar han arbetet som fårbonde med arbete som expertrådgivare till Unescos världsarvscenter i Paris. En av hans fåraherdevänner anser att han är ”litet som James Bond”, som åker till en massa olika platser och ingen vet vad han håller på med vid sidan av jobbet som fårbonde.
Det är sällan man läser en berättelse som känns så genuin och äkta, så jordnära och så långt från ytligheter som man kan komma. Boken fångar mig redan på de första sidorna, där författaren beskriver en händelse i klassrummet då han var i trettonårsåldern. Kontrasten mellan den akademiskt utbildade läraren och eleverna, som inte ser nyttan med akademisk kunskap eftersom de skall bli lantarbetare, snickare, hårfrisörer och liknande, blir så uppenbar på flera olika sätt. Läraren tycker att eleverna måste ”göra något med sina liv”, medan eleverna själva är helt på det klara med vad de vill göra med sina liv, och det är inte att studera utan att arbeta i hantverksyrken.
Boken beskriver också träffsäkert och ögonöppnande de olika synsätt som ofta människor som lever och arbetar på landsbygden, beroende av och i symbios med naturen, och de människor som besöker landsbygden som gäst eller kanske turist, har. ”Jag lyssnade och blev alltmer irriterad när jag insåg att hon (läraren), märkligt nog, kände väl till och påstod sig älska vår hembygd. Men hon talade om den på ett sätt som var fullständigt främmande för min familj och mig.”Som lantbrukare och fårbonde finns det inget romantiskt skimmer över livet på landet, det är inget idealiserat landskap och liv, utan tvärtom en väldigt påtaglig verklighet som man måste ta hänsyn till och ibland också drabbas hårt av.
Författaren beskriver livet som barn på en plats där utbildning inte alls står lika högt i kurs som att bli fårbonde. Han beskriver också hur det är att komma som bondson till ett välrenommerat universitet, utan kunskap om de akademiska, sociala och ofta oskrivna koder som gäller där. Men framförallt skildrar han på ett rakt och okonstlat sätt livet som fårbonde, där liv och död alltid är närvarande.
Det var mina tre tips om litteratur på temat pengar, fler finns hos Robert.
Robert, Mina skrivna ord, håller i Tisdagstrion där han, alla andra som vill, tipsar om tre böcker på veckans tema och tar del av andra deltagares tips. Veckans första tema är Kungar. Jag tipsar om tre böcker i helt olika genres.
Råttkungen, av Pascal Engman, Sveriges författarkung inom genren samhällsaktuella kriminalromaner. I tempodrivna spänningsromaner brukar ofta gestaltningen gå förlorad, men det händer inte hos Pascal Engman, tvärtom. Jag har läst samtliga kriminalromaner i serien om kriminalkommissarie Vanessa Frank och hennes sidekick, den före detta elitsoldaten Nicolas Paredes, och Pascal Engman kan verkligen konsten att gestalta personer och hur de utvecklas under händelsernas gång.
Pascal Engmans uppenbara intresse för olika samhällsproblem avspeglas i hans romaner. Det är sannolikt det intresset i kombination med nyfikenhet som leder honom vidare från fakta och övergripande kunskap, genom flera lager tills du når statistikens kärna, det vill säga både de drabbande och de drabbade människornas verklighet för vilka utanförskap, lojalitet, ambitioner, civilkurage, hat och kärlek präglar deras agerande. Pascal Engmans romaner är inte bara underhållning för stunden, de skildrar de stora problem som präglar samhället i dag samtidigt som de berör och skakar om.
Midnattskronan, av Sarah J Maas. Ja, vem hade trott att jag skulle läsa en fantasyroman för unga vuxna, om en artonårig lönnmördare som har räddats från slavarbete i saltgruvor, bara för att kastas in i ett liv som lönnmördare på uppdrag av den kung som hon hatar. Definitivt inte jag. Men den här boken landade i min brevlåda, blev stående i bokhyllan ganska länge, innan jag plötsligt fick ett infall och började läsa den.
Tur att jag älskar att bli överbevisad och att tvingas tänka om, för det var precis vad som hände. Midnattskronan överträffade mina förväntningar med råge. Personbeskrivningarna är spännande och berättelsen är välskriven rent språkligt, och håller dessutom ihop hela vägen från början till slut. Små ledtrådar om både vad som ligger till grund för det som pågår och för det som komma skall, vävs nästan helt omärkligt in i berättelsen, vilket gör att man som läsare hålls på halster och bara måste läsa en sida till, och en till, och en till.
Husmoderns död och andra texter, av Sara Danius. Hela historien kring Svenska Akademien, Horace Engdahl och Sara Danius får mig fortfarande att bli fruktansvärt arg och besviken.
På Instagram skrev jag: ”Danius får gå och Allén och Engdahl sitter kvar. Jag skulle gärna vilja veta vilka signaler vår svenske kung gav Engdahl & co som fick dem att få vind i seglen?” Ni minns kanske att Sara Danius blev kallad till kungen för att diskutera krisen inom Svenska Akademien, vilket ledde till att Sara Danius, och inte Horace Engdahl, avgick som ledamot i Svenska Akademien.
På Instagram var många lika upprörda som jag, och nära 300 personer gillade mitt inlägg, och svarade på min retoriska fråga med… :
”Nu vänder vi blad” kanske…
En kung som gillar kaffeflickor föredrar bakåtsträvande gubbar i Akademien! Sorgligt!
Tröstefullt har Sara Danius nu gått upp på bokförsäljningslistorna. Men akademien i sin nuvarande form kan jag hjälpa till att lägga ner. Enkelt om inga pengar betalas ut till löner och alla förmåner genast dras in
Sopa rent och gör upp med det sjuka och dammiga gubbväldet
Män håller män bakom ryggen, kungen är tyvärr inget undantag. Det här är skandalöst!
Jag satt vid något tillfälle vid ett forskarbord bredvid Horace Engdahl i gamla Riksarkivet på Kungsholmen, och kände mig litet starstruck. Av den respekt jag kände för honom finns ingenting kvar. Särskilt inte efter att jag, efter att Sara Danius gått bort, läste i en text om henne, att Horace Engdahl besökt henne på sjukhuset där hon låg under sin cancerbehandling, men sedan svek henne totalt.
Det var mina tre tips om litteratur på temat kungar, fler finns hos Robert.
Just nu - Just här 