Book tag – nyfiken på…

1. Nämn en bokgenre som du skulle vilja ge chansen i år och läsa mer från
a) Deckare, b) Facklitteratur, c) Romance, d) Skönlitteratur, e) Biografi, f) Fantasy, g) Science fiction, h) Ungdomsbok, i) Klassiker, j) Noveller, k) Annan


2. Nämn någon eller några böcker som du ser mest fram mot att läsa under året


3. Sverige är känt som världens främsta deckarland. Vi både skriver och läser mängder med deckare. Tror du att intresset för deckare kommer att hålla i sig? Har ditt eget intresse för deckare ökat eller minskat det senaste året?
Jag läste i princip aldrig deckare innan år 2016, då jag började bokblogga. Sedan dess har jag dragits in i krimvärlden och gillar det! Jag tror dock att intresset för deckare generellt sett kommer att avta. Det mesta som haft ett uppsving får en tillbakagång förr eller senare.


4. Nämn en eller flera karaktärer från böcker som du skulle vilja träffa och prata med

Jag skulle vilja prata med Ennis Del Mar i Brokeback Mountain och med prästen Ralph de Bricassart i Törnfåglarna och försöka få dem att förstå vad de går miste om när de väljer bort den de älskar.

5. Ge exempel på böcker med snygga omslag


6. Beskriv dig själv som bokläsare
Minutiös. Ja, allvarligt talat är jag nog ofta det när jag läser. Jag läser noggrant och lägger märke till handlingen, men lika mycket till språket och om jag tycker att allt hänger ihop med en logisk röd tråd genom hela historien, tempo, rytm och så vidare. Numera har jag svårt att bortse från hantverket och bara glida genom berättelsen. Det är fortfarande ganska avkopplande att läsa skönlitteratur, men jag tänker väldigt mycket under tiden, och tycker att det snarare är väldigt intressant att läsa, snarare än avkopplande. Det kanske är en naturlig utveckling när läsningen delvis är ett arbete? Det blir svårt att helt släppa tankarna på hantverket och bara låta berättelsen flöda fritt.


7. Den tredje och fristående delen i en serie ges ut. Du blir väldigt sugen på att läsa den, men har inte läst de två första delarna
a) Du hoppar rakt in i serien och läser den nyutkomna boken
b) Läser de första delarna i raskt takt för att snabbt komma till den tredje delen
c) Tror att du kommer att läsa delarna i ordning, men det slutar med att du inte läser någon del alls


8. Nämn en eller flera böcker som du läste som barn och/eller ungdom, och som hade stor betydelse för dig

  • Några av de första böcker jag läste var tecknade serieböcker av olika slag. Min storebror lånade böcker från bokbussen, och jag lånade hans böcker och läste efter honom. Bland annat läste och älskade jag böckerna om Buddy Longway och hans familj, som utspelar sig vid foten av Klippiga bergen och på den amerikanska prärien under andra hälften av 1800-talet. ”De lever i laglöst land och i de stora indiankrigens tid, vilket innebär att våldet och faran aldrig är långt borta. Men historien om Buddy, Chinook och deras barn handlar ändå mest av allt om samhörighet, kärlek och att försöka leva i harmoni med omvärlden.”
  • Jag slukade Kulla-Gulla och älskade underdoghistorien då det till sist visade sig att det lönade sig att vara omtänksam och godhjärtad. Och så var det ju så romantiskt och spännande med kärlekshistorien och med Kulla-Gullas ursprung.
  • Som barn läste jag Enid Blytons Äventyrsserie om Jack, Lucy-Ann, Philip, Dinah och Jacks kakadua Kiki, och älskade de böckerna. Jag lekte ofta att jag var på rymmen och var med om liknande äventyr som barnen i Enid Blytons böcker. Dock utan den klassiska och otroligt mysiga picknickkorgen som de ofta hade med sig. Jag skulle gärna uppleva de här platserna även nu i vuxen ålder, särskilt ön med Lunnefåglar.
  • I julklapp året då jag fyllde 15 fick jag Jackie Collins Chansen i julklapp. Motsvarigheten till dagens romance. Jag slukade den och många andra böcker och filmer i samma stil under några år.
  • På högstadiet läste jag trilogin om Kristin Lavransdotter och den gjorde verkligen stort intryck på mig. Tänk vilken författare hon var, Sigrid Undset. Som ett exempel kan jag berätta om när vi åkte på MC-semester i Norge och jag plötsligt kände otroligt starkt att landskapet kändes precis som  Gudbrandsdalen ur boken om Kristin Lavransdotter. Jag lutade mig fram och sade det till Patrik, alldeles hänförd. Efter ett par hundra meter kom det en skylt. ”Gudbrandsdalen”. Då har man lyckats som författare. Jag vill alltid tillbaka till Norge, det vackraste land jag upplevt.
  • Även Johnny var en ung soldat läste jag på högstadiet. Kanske den hemskaste bok jag läst, så fruktansvärd och så gripande. Det gjorde ont på riktigt att läsa den, men jag är glad att jag gjorde det. ”Under första världskriget vaknar den unge soldaten Joe Bonham upp i en sjukhussäng efter att ha råkat ut för en granat. Han inser successivt att han förlorat sina armar, sina ben och sitt ansikte, men att hans hjärna fungerar utmärkt, vilket gör honom till en fånge i sin egen kropp. Joe försöker begå självmord genom kvävning, men han får ett trakeotomi-rör inopererat som han varken kan ta bort eller kontrollera. Han lyckas kommunicera med doktorerna genom att slå sitt huvud mot kudden som morsekod. Till en början vill Joe dö, men senare önskar han att han ska bli lagd i en glaslåda och visas upp runt om i landet, för att visa andra krigets sanna fasor. Inga av hans önskemål uppfylls.”

9. Använder du böcker för att medvetet påverka hur du mår och/eller tänker? Väljer du en viss bok om du är lycklig, om du har sorg, om du har problem?
Om jag står vid ett vägskäl i livet, och behöver ett bollplank för att kunna fatta ett beslut, fungerar det ofta att läsa böcker som är inne på samma tema. Är jag väldigt uppåt har jag inga problem att läsa dystopier och andra tunga och mörka historier, men är jag trött, stressad och ur fas, då läser jag hellre böcker som kan lyfta mig. Så ja, jag anpassar ibland läsningen efter humör och stämning.


10. Nämn en film eller teveserie du såg innan du läste boken den baserades på, och gillade båda versionerna
Den senaste var första delen i serien om Familjen Bridgerton. Första avsnittet var sådär. Det var fantastiska miljöer, kläder och människor, men ingenting som fick mig fängslad. Men jag tittade vidare, och sedan var jag fast. Jag plöjde hela serien med åtta timslånga avsnitt i en följd på juldagen. Nu lyssnar jag på andra boken när jag cyklar. Jag tror att jag fastnat mer för boken på grund av teveserien. Boken är perfekt att lyssna på när jag tränar, eftersom det inte gör något om jag inte hör varje mening eller tappar fokus och tänker på annat ibland, man missar ingenting viktigt. Ibland är det precis sådana böcker man behöver.


11. Berätta om senaste gången du fick en aha-upplevelse när du läste en bok
När jag läste facklitteratur inom mitt avhandlingsämne. Men jag fick också en slags aha-upplevelse när jag läste novellen Brokeback Mountain och insåg att filmatiseringen på drygt två timmar följer den korta novellen väldigt nära. Det var nästan som att återse filmen igen.


12. Nämn en eller flera böcker som fått dig så intresserad (nyfiken, besatt, upprörd, lycklig) att du googlat, läst på ännu mer, rest till samma plats för att få veta mer

En bok som jag aldrig kommer att glömma är Bea Uusmas skildring av hur hon forskade kring Andrées polarexpedition, och kom fram till vad de tre äventyrarna sannolikt dog av – Expeditionen: Min kärlekshistoria. Hon är helt besatt av Andrées misslyckade luftballongsfärd som slutade med döden ute på Vitön, och jag kände hur jag blev detsamma under tiden jag läste. Hennes kärlekshistoria blev även min när jag läste. Om ni inte läst, gör det!


13. Vad är viktigt för din bokläsning?
a) Handlingen
b) Budskapet
c) Språket
d) Att hålla sig uppdaterad om snackisarna
e) Stämningen
f) Att det är en bok av en ny, intressant författare
g) Att det är en bok av en favoritförfattare
h) Att det är ett snyggt omslag
i) Annat


14. Nämn en författare vars böcker du inte vill missa, och alltid läser när de kommer ut, men som du egentligen bara tycker är medelbra

Lucy Dillon, Candice Fox, Agnes Lidbeck.


15. Nämn en bok som är förknippad med en speciell händelse, bra eller dålig

När jag var barn och mina föräldrar åkte för att storhandla brukade jag följa med bara för att se om det kommit någon ny Kitty-bok. Att få med sig en sådan bok hem var ren lycka! Men den mest speciella bokrelaterade händelse jag varit med om, är den jag berättade om tidigare, om boken Kristin Lavransdotter, när jag insåg att jag kände igen miljön från boken när vi var på semester.

Svara gärna på min book tag om bokläsning du också, antingen i din egen blogg eller i kommentarsfältet till det här inlägget.

Då ger jag upp

Mias Helgfråga handlar den här veckan om när det är dags att ge upp en bok.

Jag ger nästan aldrig upp. Av Fredrik Backmans böcker lärde jag mig att läsa åtminstone 70 sidor, det var vad som krävdes innan jag kom in i böckerna om Björnstad, som sedan visade sig vara något av det bästa jag läste de åren. De hade en lång startsträcka, men sedan var jag fast. Samma sak med hans bok Folk med ångest. Mitt första intryck var att stilen liknande buskis, vilket innebär skämskudde för mig. Men samma sak med den, efter ungefär 70 sidor vände det.

Jag kan å andra sidan lägga böcker ifrån mig och läsa något annat, men då återkommer jag till böckerna och ger dem en ny chans längre fram. Men det finns undantag, och här kommer ett exempel på det.

Jag hade läst den första boken i serien och gillat den, så jag hade tackat ja till att läsa uppföljaren. Jag kom inte så långt i boken innan den visade sig handla om minst ett torterat spädbarn. Och om ni inte vet vad titeln, en judasvagga, är (vilket jag inte gjorde), så står det så här på Wikipedia:

Redskapet utgörs av en pyramidformad kon med tre eller fyra sidor, på en benställning ovanför vilken offret för tortyren spänns upp. Offret placeras sedan på redskapet med spetsen i anus eller vagina, och sänks sakta ner över redskapet, varvid konen tränger längre och längre in i offret.

Nej, jag kunde bara inte läsa den.

Mia undrar också om vi brukar gå på bokreleaser, digitalt och/eller irl. Jag bor förhållandevis nära Stockholm, där många förlag finns och många bokreleaser sker, men jag har bara varit på digitala boksläpp. Det är nog främst en prioriteringsfråga, allt tar ju tid, och jag är mest intresserad av att läsa böckerna.

Boktips beroende på sinnesstämning

Den här veckan är det ett av mina förslag som utgör helgfråga hos Mia: Vilken bok skulle du rekommendera en lycklig person att läsa? Vilken bok skulle du rekommendera till någon som verkar sorgsen?

För tre år sedan fick jag andra delen i serien om Glastronen skickad till mig. Jag blev väldigt skeptisk och frågande till varför jag skulle läsa en bok i fantasygenren och dessutom för young adults, som målgruppen kallas, och ställde boken i bokhyllan.

Men ett halvår senare hade jag legat helt utslagen av influensa, och ännu värre, varit tvungen att låta avsluta livet för min fina, fina Alice. Jag behövde en bok som skulle ge mig en känsla av energi och styrka, och ögonen föll på Midnattsskronan där den stod i bokhyllan. Det tog inte mer än någon sida i boken förrän jag hade glömt tid och rum och försvunnit helt in i berättelsen på samma sätt som jag ofta gjorde som tonåring.

Mina fördomar mot omslaget och mot fantasty blev helt omkullkastade, och under tiden jag läste kände jag mig ganska oövervinnerlig, vilket var precis vad jag behövde just då. Så, mitt tips för sorgsna dagar – serien om Glastronen.

Mitt tips för bra dagar – de där böckerna som är väldigt välskrivna, intressanta och minnesvärda, men som kräver att man har litet extra energi på lager, eftersom karaktärerna i boken kommer att göra dig både frustrerad och irriterad och suga ur dig en hel del energi.

Hem till mig är en sådan bok. Det är en lågmält berättad historia om en notoriskt otrogen man, och man kan ju undra hur intressant en sådan bok egentligen kan vara, eller hur? Men det är den. Jag läste boken nästan maniskt på väldigt kort tid. Det som gör den så speciell, och inte alls trivial, är att den berättas ur den otrogne mannens synvinkel. Och det är inte själva otrohetshistorierna i sig som är intressanta, utan hur mannen, Ove, planerar och arrangerar för att kunna göra otrohetshistorierna möjliga, och hela tiden utan att själv inse hur självupptagen han är. Som läsare gör man det inte heller, till att börja med. Det är en riktig bladvändare.

Redan under de första sidorna i boken väcks frågor som följer med genom hela berättelsen. Hur fungerar han? Hur kan han vara så hängiven en person, och sedan så enkelt bara växla över känslorna till någon annan på ingen tid alls? Vad är det för fel på honom?

Mot slutet av boken har det vuxit fram en bild av honom som gör att jag anar vad det är som driver honom, som får honom att längta till något annat än det han har. Det som får honom att inte känna en konstant tomhet tycks vara att längta, drömma och idealisera. När han får vad han vill ha blir han uttråkad och söker efter någon ny att längta till, att drömma om. Varje gång han kommer hem fylls han av en leda och ledsamhet som gör ont, i nästa stund får han dåligt samvete för att han sviker. Han är livrädd för att sätta allt på spel, han vill absolut inte förlora något av det han har, han vill absolut inte vara med om ännu ett uppbrott, men han kan ändå inte låta bli att bedra och önska sig något mer. Han är som en strategisk kameleont, som hela tiden känner efter hur han bör vara i olika situationer, men när det blir problem eller kraschar är han inte beredd att kämpa för det han har, utan glider vidare.

Ove är en sammansatt, men framförallt en ganska tragisk och självgod person. Jag önskar hela tiden att han skall komma till sans och förnuft, och inte äventyra allt fint han har i sitt liv, men han tycks inte ha några spärrar. När han närmar sig sextio och inte längre är den Clark Gable han en gång var, och de unga kvinnorna inte längre faller som tidigare för hans charm, och alternativet är en måttfull och i Oves ögon ospännande kvinna från en datingsida, då kommer ångern och känslan av total tomhet.

Som jag skrev, här krävs en del extra energi på lager, alltså ett tips för glada dagar!

Mias bonusfråga: Har ni något tips för att motverka trötthet?

För mig är tillräckligt med sömn det enda som verkligen hjälper. Och rutiner. Jag har samma rutiner vardag som helg; jag går upp vid 6-6.30 varje dag och går och lägger mig vid 22. Träning är också bra, då blir jag fysiskt trött och sover mycket bättre, vilket gör mig piggare.

Men ibland räcker inte det, då märker jag att jag dricker mer kaffe än vanligt, vilket egentligen bara gör mig tröttare, och jag har testat att äta ginseng för att få mer energi, och det tycker jag faktiskt fungerar.