Kulturkollos ”Just nu i januari 2025”

Det är första lördagen i månaden och dags för Kulturkollos ”Just nu”, som handlar om vår kulturella aktivitet.

Just nu läser jag… Moa Herngrens roman Syskonfejden, som jag fick i julklapp. Jag har inte kommit så långt än, men som alltid i sina relationsromaner sätter Moa Herngren direkt fingret på det som ofta är typiskt i vissa relationer, den här gången mellan syskon.

Syskonens far har gått bort och det väcker existentiella funderingar och funderingar kring uppväxten, samtidigt som det skapas en ny dynamik mellan syskonen. Det är min sammanfattning utifrån bara några kapitel. Min analys och min upplevelse av romanen som helhet kommer, förhoppningsvis, snart här i bloggen.

Just nu lyssnar jag på … varierande musik som kan passa för att peppa mig att träna. Jag har påbörjat en spellista för just träning. Man får göra vad man kan, och musik brukar ge en bra effekt för att komma igång. Om inte annat, så blir träningen ett sätt för mig att faktiskt lyssna på musik, för det gör jag sällan annars, jag tycker om tystnad.

Just nu tittar jag på … Prison Break. När Michael Scofields bror blir dömd för mord på felaktiga grunder bestämmer han sig för att befria sin bror från det ökända Fox River-fängelset. Jackie föreslog den här serien och nu har vi sett den första säsongen.

Alla skådespelarna är fantastiskt bra, särskilt Robert Knepper som spelar T-bag. Hans karaktär är så subtilt obehaglig och skrämmande. Peter Stormare som John Abruzzi är också extra bra, med en kombination av varma och totalt iskalla egenskaper. Vi har sett första säsongen, och den har varit totalt beroendeframkallande. Visst, det är kan vara litet kul med intelligenta huvudpersoner, som framstår som superhjältar, men det bästa med den här serien, så här långt, är skådespelarna som lyckas skildra trovärdiga karaktärer med både onda och goda sidor.

Just nu njuter jag av … att vara inomhus och sitta och arbeta i husets varmaste rum, där jag eldar i kaminen. Det är fint med snö och praktiskt med litet kyla, så man slipper leriga hästhagar, men när det blir – 15 grader kallt är det för kallt. Då kommer oron för frusna vattenrör och dyrare el.

Just nu längtar jag efter … att lämna in mitt avhandlingsmanus för genomläsning. Inte för att bli av med det, för just nu är jag inne i ett flow och högst uppe i den bergochdalbana det ofta innebär att vara en skrivande person, men för att få respons på den teori och metod jag arbetat med den senaste tiden.

Böcker om trassliga kärleksrelationer: tips och recensioner

I dag ger jag tips på böcker om trassliga, förbjudna och omöjliga kärleksrelationer.


Böcker om längtan efter någon man inte kan få:

Romanen Törnfåglarna, som var lika bra som teveserie, och som jag nu känner att jag vill se igen, fyrtio (!) år senare. Ett väldigt starkt minne från teveserien har inte med Meggie och fader Ralph att göra, utan med Meggies lillebror Stewie. Minns ni hur ett vildsvin rusade fram och spetsade honom med sina betar så att Stewie dog? Det var fruktansvärt. Berättelsen är egentligen en enda lång sorgesång, ingenting är en dans på rosor.

Jag föll helt och hållet för Världen utan dig. Det är varmt och vackert, sorgligt men inte sentimentalt. Vem kan inte känna igen sig i den där himlastormande, förbehållslösa och okomplicerade förälskelsen, där Lucy och Gabe befinner sig i början av berättelsen. När man känner sig fullkomligt förstådd och sedd. Innan verkligheten kommer närmare och förälskelsen inte längre är lika enkel och kravlös, och innan man inser att man vill välja olika vägar i livet, som inte stämmer överens med varandra. När man tvingas välja mellan att följa sina personliga drömmar och att anpassa sig till någon annan för förälskelsens skull.

Den ensidiga och omöjliga kärlekshistorien mellan Tomas och Livli i romanen Snöstorm gjorde ett djupt intryck på mig. Båda med mörka och såriga uppväxtförhållanden som präglats av svek på värsta tänkbara sätt från dem som stått dem allra närmast. Hos varandra hittar de sin själsfrände. Snöstorm är en vardagsnära och realistisk roman om hur livet sällan blir som vi föreställde oss att det skulle bli.


Doktor Glas har valt att leva ensam. De kvinnor han blir förälskad i är redan förälskade i någon annan, och de kvinnor som visar intresse för honom är han ointresserad av. Jag upplever honom som en romantiker som drömmer om kärleken, och hellre lever olyckligt kär i någon han inte kan få, än lever i ett vardagsförhållande där kärleken inte alltid är perfekt och rosenskimrande. När Helga står framför honom blir han häftigt förälskad och lovar att hjälpa henne att bli kvitt sin makes krav på äktenskapligt samliv.

Efter att ha läst Doktor Glas läste jag på om författaren, Hjalmar Söderberg. Det gav onekligen ytterligare en dimension till läsningen. Jag upplevde Doktor Glas som melankolisk, men i själva verket kanske han var känslokall, på samma sätt som hans skapare måste ha varit. Hjalmar Söderberg ville avsluta sitt tioåriga äktenskap i samband med en långvarig otrohet med Maria von Platen (förebilden till Helga i romanen), och lät tillsammans med sin förläggare och läkarvänner spärra in hustrun på mentalsjukhus. Några klara tecken på sinnessjukdom har man dock inte kunnat finna varken i journaler eller i andra dokument. Detta kan man läsa om i boken ”Märta och Hjalmar Söderberg: en äktenskapskatastrof” av Johan Cullberg och Björn Sahlin (2014).

Otrohetshistorier med de klassiska ingredienserna, men också oväntade vändningar:

a) Bikupan: älskaren säger att han är redo att separera för att börja ett nytt liv med sin älskarinna, men fortsätter att leva sitt liv som vanligt med sin fru med semestrar och planer för framtiden. Otrohetsförhållandet pågår år efter år, men så plötsligt inträffar en allvarlig olycka.

b) Hem till mig: om en notoriskt otrogen man som aldrig är nöjd någon längre stund, och ständigt söker kickarna från otrohetshistorier. Att längta, drömma och idealisera är Oves sätt att undkomma känslan av en konstant tomhet. När han får vad han vill ha blir han uttråkad och söker efter någon ny att längta till, att drömma om. Varje gång han kommer hem till sin fru fylls han av en leda och ledsamhet som gör ont, i nästa stund får han dåligt samvete för att han sviker. Man undrar hela tiden hur det skall sluta.

c) rädslan för att sätta allt på spel, att förlora något av det de har. Rädslan för ett uppbrott, men samtidigt dragkraften till att önska sig något mer.

d) man tror att de otrogna skall vara osympatiska och otrevliga människor, men som vanligt är ingenting enbart svart eller vitt, vilket gör de här berättelserna så fängslande och fascinerande. Ove i Hem till mig uppträder, och är kanske innerst inne också, kärleksfull och uppmärksam, både på jobbet, i familjen och med sin älskarinna, men hans manipulativa personlighet gör honom till en otroligt obehaglig karaktär.

Trassliga eller rent omöjliga kärleksrelationer:

Sigrid Undsets roman (trilogi) om Kristin Lavransdotter har varit med i min blogg många gånger. Den är en av de allra bästa böcker jag läst. Kristin Lavransdotter har verkligen ingen tur med män. Berättelsen utspelar sig under 1300-talet och Kristin är bortlovad till stormanssonen Simon Darre, men förälskar sig i barndomsvännen Arne Gyrdsson, som blir dödad. Senare förälskar sig Kristin i riddaren Erlend Nikulausson, som redan har en kvinna. Den tilltänkte Simon Darre avpolletteras och Kristin får sin Erlend. Erlend är dock varken trogen eller stabil, och livet för Kristin blir inte lätt.

Det finns en filmatisering från 1990-talet av Kristin Lavransdotter, men den tycker jag inte att du skall se. Den motsvarar absolut inte boken, eller böckerna, det är ju tre stycken i en.

… fler böcker (och filmer) om svåra kärleksrelationer. Det finns oändligt många.

Den svavelgula himlen har jag inte läst än, men den står här och väntar. Vad jag har förstått innehåller den en ensidig kärlekshistoria. Stämmer det, ni som läst? Den finns som film också, på bland annat Viaplay och SF Anytime.

I augusti kommer Upplösningstillstånd: rapport från en skilsmässa. Den beskrivs som ”en uppriktig, smärtsam och galghumoristisk berättelse om sorgen när ens tillvaro rasar och den enda man vill prata med är den sista som kan hjälpa en. Om känslan att bli bortvald. Men också om den gryende insikten att det nya kanske faktiskt kan bli något bra.”

Fortsätt väldigt gärna med att ge tips i kommentarerna, eller länka till egna blogg- eller Instagraminlägg, så fortsätter vi att dela med oss av bok- och filmtips till varandra!

Tisdagstrion: De sju dödssynderna

Någon/flera av de sju dödssynderna i handling, titel eller på omslag. De sju dödssynderna är: högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja.

Min starkaste association till de sju dödssynderna är filmen Seven från 1990-talet med bland andra Brad Pitt, Morgan Freeman, Gwyneth Paltrow och Kevin Spacey. Väldigt obehaglig film om två mordutredare som kämpar mot klockan för att stoppa en seriemördare där motivet är de sju dödssynderna.

Men här handlar det om böcker, och jag har valt att tipsa om en bok per dödssynd.

Högmod
Här väljer jag Doktor Glas. Högmod betyder ”stark belåtenhet med sig själv och förakt mot andra”, vilket stämmer bra på Doktor Glas. Som läkare arbetar han för att göra gott, men under ytan bubblar vreden. En vrede som kanske bottnar i att alltid känna sig utanför gemenskapen, trots att han har ett rikt socialt liv. Hjalmar Söderberg skildrar Doktor Glas som en lätt överlägsen person, som betraktar sin omgivning med en klar och skarp blick, som snabbt ser människors tillkortakommanden och livets alla futtigheter. Han är inte lycklig, men inte heller olycklig. Han längtar efter en gnista som skall få honom att känna. Han fattar ett ödesdigert beslut som indikerar att han anser sig stå över andra människor och därför har rätt att följa sin övertygelse.

Girighet
Ian McEwan har skrivit en smart, mörk och rolig thriller om mord och girighet berättad ur ett oväntat perspektiv, i romanen Nötskal.

Vällust
Vällust som dödssynd handlar om att sträva efter den totala njutningen utan tanke på andra. Man låter sig inte stoppas av moralisk tveksamhet, utan lever sitt liv i synd och lust. Här passar romanen Hem till mig. Huvudpersonen, Ove, är notoriskt otrogen. Det som gör den här berättelsen så fängslande är hur Ove ständigt planerar och arrangerar för att kunna göra otrohetshistorierna möjliga, men inte någon gång själv inser hur självupptagen han är.

Avund
I romanen Vuxna människor blir avundsjukan mellan ett syskonpar väldigt påtaglig. Avundsjukan och känslan av orättvisa blir allra tydligast när det gäller sommarhuset som de delar. Under vistelsen i sommarhuset är nästan allting som sker en slags maktkamp mellan syskonen, där Ida anser att hon alltid drar det kortaste strået. Och när det gäller relationen till mamman så har hon nog rätt, Marthe är favoriten.

Frosseri
Frosseri definieras som att man överkonsumerar något, till den punkt där den som frossar inte förmår konsumera allt utan stora delar går till spillo. Tjockdrottningen handlar om Annie Ek som väger över 200 kilo och tillbringar sina dagar med att äta och drömma sig bort i andras liv på Facebook och Instagram. Tjockdrottningen är en lättläst roman som engagerar. Moa Herngren skildrar skarpsinnigt en del av vår samtid, visserligen på ett ganska humoristiskt och lättsamt sätt, men med en mörk underton.

Vrede
All denna vrede, av Cara Hunter. En väldigt välskriven och spännande serie som jag måste läsa ikapp mig på.

Lättja
Bed & Breakfast för lata brudpar av Frida Gråsjö. En väldigt charmig och varm bok. Dock är det väl ingen i boken som är särskilt lättjefull, utan snarare tvärtom, men här får boktiteln styra.

Fler boktips får du av Helena med Ugglan & Boken, som håller i utmaningen, och av alla andra som tipsat i kommentarerna hos henne.