Skip to content

Intervju med Henning Bollmark, nominerad till Lilla Augustpriset

27 oktober, 2016

– Det skadar sällan att pröva.

Den levnadsprincipen har tidigare lett till en vinst av nio kilo Nöt-Creme, och nu även en nominering till Lilla Augustpriset. Så, om ni är mellan 16 och 20 år, tveka inte att skicka in era bidrag till nästa års Lilla Augustpris! Det rådet ger Henning Bollmark, som skrivit bidraget Perspektiv – en rymdsaga om Medelhavet.

Foto: privat

Foto: privat

Juryns motivering: Redan i det första stycket ger det högtidliga språket i Perspektiv – en rymdsaga om Medelhavet läsaren en ledtråd om att någonting storslaget ska hända. Och det gör det. En far och två barn på två olika skepp mot framtiden i Mittens Rike. När förutsättningarna plötsligt ändras måste fadern ta ett svårt beslut.

 

 

Grattis till den fina nomineringen till Lilla Augustpriset! Hur fick du inspiration till just den här texten?
Min text skrevs för förhållandevis ganska länge sedan, våren 2015. Vi den tiden var det ju mycket i media om båtflyktingarna på Medelhavet, på ett sätt som egentligen belyste den enorma humanitära katastrof som flyktingkrisen är på ett mycket bättre sätt än dagens fokus på Sveriges interna hantering (och icke-hantering) av de få vars asylrätt vi ännu respekterar. Hursomhelst, den våren gick jag andra terminen av tvåan på gymnasiet och läste en alldeles underbar kurs i skrivande, där kan vi snacka författarplantskola, all cred till dess fantastiska lärare och deltagare. Ett av kursens moment innehöll att skriva en saga, varför jag också gjorde så, en rymdsaga, och med sagogenrens typiskt episka innehåll föll det sig naturligt att skriva om en av de största sakerna som pågår i världen just nu ur det perspektiv som nästan alltid motsvarar sanningen bäst: förstahandskällans. Titeln fick vara en konsekvent följd av dessa textens beståndsdelar; ”Perspektiv – en rymdsaga om Medelhavet”.


Om du kunde önska, vad skulle du vilja att vi känner efter att ha läst din text?
Det direkta svaret på frågan om vad jag vill att läsaren ska känna är ju förstås en sympati och solidaritet med människor på flykt. Jag vill upphöja de rent mänskliga känslogrunderna, familjeband och empati, jag vill att folk ska känna att det är något fruktansvärt och fundamentalt oförlåtligt att systematiskt förneka våra medmänniskor en tillflyktsort från den nöd som annars tar livet av dem. Slå ett slag för humanistisk moral liksom. Det är dock bara hälften av det nödvändiga resonemanget, för vissa kommer att försöka använda ungefär samma moraliska grund för att argumentera för andra alternativ än flyktingmottagande. De kommer mena att flyktingmottagande snarare ökar på mänskligt lidande än minskar det, och hanteras mottagandet fel så finns risken att de faktiskt får rätt. Här erbjuder min text tyvärr inte mycket till motargument, så det får jag göra själv; vårt samhälle har utvecklas något enormt de senaste 25 åren, inte minst genom datorernas storskaliga införande. Produktiviteten har objektivt sett skjutit i höjden. Om vi använde våra nyvunna resurser på ett rationellt sätt så skulle vi ha råd att erbjuda en framtid för såväl de utländska som de inhemska människorna som idag kastats på historiens skräphög. Det skulle jag vilja att folk tänkte på.


Varifrån kommer ditt intresse för eget skrivande?

Skrivandet är för mig ren politik, något som jag håller på med på flera andra sätt också. Att det blivit bland annat just skrivande som mitt engagemang formulerats i är skulle jag tro inte konstigare än att jag vuxit upp i ett medelklass+hem med böcker, datorer och utbildningstradition. Det personliga är statistiskt, liksom.


Hur inspirerades du till att skicka in din text till tävlingen om Lilla Augustpriset?
Jag minns ärligt inte varifrån idén först kom, jag kanske såg någon affisch i skolan. Därifrån var hursomhelst det enda som krävdes inställningen att om det inte kostar mig något så skadar det aldrig att pröva; blire något så blire något och blire inte något så kan man använda den tiden till något annat trevligt. Det är samma princip som vann mig nio kilo Nöt-Creme i en tävling för något år sedan, och precis som det lasset inte kommer ta slut förrän Fimbulvintern fryser bort det i tidens ände så kommer heller inte denna min övertygelse svikta.

 

Har du några litterära förebilder, som allmänna inspiratörer eller mer konkret vad gäller till exempel berättartekniker, miljöbeskrivningar eller något annat?
Jag tillhör en Tolkienfamilj, och det arvet har tyngt mig som marxist i många år. Min stora frälsare inom fantasy blev alltså George R.R. Martin via A Song of Ice and Fire-serien, vars underskönt materialistiska komposition har varit som en sorts läkande motpol till Tolkiens gripande men fruktansvärt frustrerande idealism. Annars har jag svårt att pin-pointa en särskild förebild, det beror så mycket på humör, och om jag upphöjer någon särskild författare just nu vet jag att jag kommer vrida mig i pinsamhetsångest om några år för det, så det får vara bra så.


Har du något råd till andra som drömmer om att bli nominerade till Lilla Augustpriset?

Skicka in era texter, för guds skull!! Skriv dem, och sen skickar ni in dem. Jag kan garantera er, 100%, ni kommer aldrig bli nominerade annars. Om ni önskar ett mer konstruktivt råd än så så kan jag meddela att skrivteknik är en övningssak precis som allt annat (om man inte är någon sorts underbarn förstås, men det ska man inte räkna med, det är sällan praktiskt). Det krävs dock mer än teknik, man kan inte bara formulera ett stort intet, en miljon nollor är fortfarande lika med noll, som Kapten Röd förklarat. Ni måste ha något att säga också, och vad det nu kommer att bli kan jag inte riktigt hitta på åt er, för då skulle det inte vara ni som hade det att säga riktigt. En sak kan jag dock säga, och det är att du alltid kommer vara bättre än alla andra i världen på att vara dig själv. Utnyttja det.


Kommer vi att få möjlighet att läsa något mer av dig framöver, och i så fall vad?

Det är förstås hemskt roligt att skriva och bli läst, men det är mycket annat som också är hemskt och roligt här i världen. Vi får se om det dyker upp några slicka förlagshajar som vet hur man drar en säljpitch på den där galan vi ska till. Annars får ni stalka mig i sociala medier, jag skriver indignerade små texter där om allt som är idiotiskt i vår värld emellanåt, och det är ett ämne som inte lär uttömmas på många år.


Till sist vill jag tacka för en stark läsupplevelse och
för att du tog dig tid att svara på mina frågor.

 

Här kan du läsa de sex texterna och rösta på ditt favoritbidrag fram till och med den 21 november!

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: