Favoriter inför Augustprisnomineringarna på måndag

På måndag den 23 oktober avslöjas vilka de 18 nominerade är till Augustprisets tre olika klasser; Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn- och ungdomsbok. Sex böcker nomineras i varje klass. Dessutom avslöjas vilka sex texter som nominerats till Lilla Augustpriset.

I den skönlitterära klassen tror jag att de här två böckerna kommer att nomineras.  Jag känner mig säker på att Johannes Anyurus roman blir både nominerad och Augustprisvinnare i den skönlitterära klassen, trots att jag inte läst alla böcker som anmälts till den skönlitterära klassen. Litet väl kaxigt kanske, men hans bok är något helt unikt och jag kände mig säker på en nominering redan i mars när jag läste den. Jag har skrivit om den här, och här har jag skrivit om Vera.

I barn- och ungdomsboksklassen har jag ingen som helst aning vilka som kan ha en chans till en nominering. Där ryms allt från bilderböcker för de minsta till ungdomsböcker.

Eftersom jag är Augustambassadör för årets svenska fackbok, skall jag ge mig på att helt okvalificerat gissa vilka fackböcker som kan komma att bli nominerade på måndag. Det finns minst två skäl till varför facklitteraturen är så svår att hålla koll på, nämligen att…

  • … det brukar anmälas mellan 140-170 böcker till varje kategori till Augustpriset. Det är ganska många.
  • … facklitteraturen får en väldigt begränsad uppmärksamhet på kultursidorna, så de sidorna är inte särskilt ofta till hjälp när man vill hålla sig à jour med aktuell facklitteratur. Att på egen hand hålla sig uppdaterad om all svenskspråkig facklitteratur inom så varierande områden som kategorin rymmer, inklusive biografier, det är oöverstigligt.

Men, självklart gör jag ett försök, det gör ju nomineringseventet mycket mer spännande 🙂

Vissa menar att de författare vars böcker lyfts fram på kultursidorna har en större chans att nomineras än andra. I så fall skulle två biografier ligga bra till i år. Både Den nya dagen gryr : Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal, författare och professor i litteraturvetenskap, och Kata Dalström : agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk, historiker och docent, har lyfts fram på kultursidor och i förhandssnack inför Augustpriset.

En annan fackbok som låtit höra om sig är Nära fåglar av Roine Magnusson, Mats Ottosson, Åsa Ottosson. Författarna har inte fokuserat på sällsynta fåglar, utan varit mer nyfikna på varför vi berörs så starkt av de allra vardagligaste fågelupplevelser, som talgoxarnas pickande på fönsterrutan när maten är slut i fröautomaten och måsarnas vita tecken på sommarhimlen. Svaret ger de i en längre text som beskrivs som en förening av biologi och poesi, och i ett trettiotal personliga berättelser om varför just dessa trettio fågelarter är särskilt oemotståndliga.  Fotografierna är knivskarpa och personliga, fotograferade i studio.

Under en längre tid har intresset varit stort för allt som handlar om att återerövra gamla, ursprungliga kunskaper. Dokumentärserien Mandelmanns gård har blivit en succé, liksom Det sitter i väggarna med Historikern Christopher O’Regan och byggnadsantikvarien Erika Åberg. Kanske kan just därför en bok om hur man använder vilda växter i matlagning, som till rönnbärsketchup och rödklöversallad, bli aktuell för en nominering i fackboksklassen.

Vilka chanser tror ni att en svensk översikt om antikens kultur- och samhällsliv har på måndag? Författarna är sex stycken framstående experter inom bland annat egyptologi, antikens kultur och samhällsliv. Boken anses ha åtskilligt att ge både den som för första gången vill bekanta sig med antiken och de antika kulturerna, och den som redan är insatt i ämnet och vill bredda och fördjupa sina kunskaper. Författarna har nämligen valt att även ta med nya forskningsperspektiv och se på gamla så kallade sanningar med nya ögon. Det låter onekligen intressant.

Jag skulle gärna läsa den här utförliga beskrivningen av hur klimatet har gynnat och missgynnat människan under 12000 år, och hur människor hanterat eller inte hanterat konsekvenserna av klimatförändringar, vilket ibland lett till civilisationers uppgång och fall över hela jorden. Författaren är forskare i historia och även knuten till Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Förra året belönades han med Cliopriset för sin förmåga att ”förmedla färska vetenskapliga insikter till en bred publik”. Det låter bra tycker jag, en bok om ett viktigt ämne skriven så att en bred massa inklusive jag själv kan ta till oss kunskaperna.

Min förhoppning är att det blir sex stycken böcker som jag tycker är riktigt intressanta som nomineras. Jag skall nämligen läsa allihop, inklusive texterna till Lilla Augustpriset, innan den stora Augustprisgalan den 27 november. Och jag kommer att berätta om dem här i bloggen, så håll utkik framöver 🙂

Vilka favoriter har ni inför måndagens nomineringsevent?

 

Förnyat förtroende som August-ambassadör!

Jag har fått förnyat förtroende som August-ambassadör! Och precis som förra året är jag utvald att bevaka kategorin Årets svenska fackbok litet extra, liksom Lilla Augustpriset. Det var väldigt intressant och spännande förra året, och jag skall göra mitt allra bästa för att förmedla det till er i år igen!
.

  • Jag kommer att tipsa om poddsändningar och andra event kring Augustpriset
  • Det blir diskussioner om vilka böcker som kan tänkas bli nominerade, och jag vill gärna höra vilka ni hoppas på!
  • Jag kommer att diskutera bedömningskriterierna för ”de bästa nyutkomna böckerna”
  • Förhoppningsvis kan ni se fram emot intervjuer med författarna till de nominerade texterna till Lilla Augustpriset
  • Ni kommer självklart att få se de nominerade böckerna och längre fram Augustpristagarna
  • Jag kommer att läsa och recensera de nominerade böckerna till Årets svenska fackbok, och sannolikt några av böckerna i de andra kategorierna
  • Jag kommer förstås att vara på plats vid nomineringseventet och på Augustgalan för att kunna skriva om allt här i bloggen! Kameran tar jag med mig 🙂
  • Kanske kan det även bli vloggpremiär för mig, så håll utkik…

 

Den 23 oktober kommer alla de 18 nominerade böckerna att tillkännages under ett kvällsevent på Scenkonstmuseet i Stockholm, och den 27 november presenteras alla vinnare på den traditionsenliga Augustgalan.

Du kan köpa biljett till rabatterat pris till nomineringseventet genom att välja biljettyp Augustambassadör och ange rabattkoden amb77. Biljetter köps via http://bit.ly/Augustnominering17. Det finns ett begränsat antal rabatterade biljetter, och de är bara tillgängliga fram till den 10 oktober, så det är först till kvarn som gäller. Efter tillkännagivandet av de nominerade böckerna blir det samtal mellan programledaren Daniel Sjölin och de nominerade författarna på scen. Dessutom bjuds på mingel och boksignering. Missa inte det!

 

Ps. Här presenteras samtliga August-ambassadörer för Årets svenska barn- och ungdomsbok, Årets svenska fackbok och Årets svenska skönlitterära bok.

 

Augustpodden – med svenska skribenter om läsning

Har ni lyssnat på de första avsnitten i Augustpodd-serien med journalisten Tara Moshizi? Hon bjuder in kända gäster till studion för att bland annat prata om romankaraktärer de blivit kära i, böcker som fått dem att gråta och författare som format deras uppväxt. Och vilket är egentligen deras bästa läsminne?

Premiäravsnittet gästades av författaren Mats Strandberg, som skrivit den allmänt hyllade Hemmet, där han sätter skräck i ett demensboende.

I det andra avsnittet gästas Tara Moshizi av den kända bloggaren och författaren Sandra Beijer. De pratar om gnistrande förälskelser och blödande hjärtan – samt utser den bästa boken om kärlek. Dessutom får Sandra frågan: Är du en Ester Nilsson eller en Hugo Rask?

I det tredje avsnittet i serien tipsar USA-korren och författaren Carina Bergfeldt om den bästa semesterläsningen, och om pärlorna i sin pockethög. Dessutom avslöjar Carina vilket amerikanskt par som får en halv miljard kronor (!) för att skriva en bok. Kan du gissa vilka de är?

In och lyssna!

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, av Johannes Anyuru

Det här är en roman som inte liknar någon annan jag läst. Jag skulle inte bli förvånad om den finns med bland de Augustprisnominerade i höst.

Det är ingen lättläst bok. Dels varvas skildringar av dåtid, nutid och framtid, dels skiftar berättarperspektiven. Därutöver har berättelsen existentiella och religiösa inslag, eller om det är inslag av science fiction. Det tog tid för mig att få grepp om historien, vad det var som hände, egentligen, och vad det innebar på ett djupare plan.

Boken inleds med att en ung kvinna tillsammans med två unga män kliver in i en bokhandel där en kontroversiell konstnär skall framträda. De tar konstnären och besökarna som gisslan och kvinnan filmar det våld som följer. Mitt under terrorattacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Lyssna på mig. Jag tror inte att vi ska vara här. Det var inte hit vi skulle. Två år senare besöker en författare kvinnan på en rättspsykiatrisk klinik, och hon menar att hon kommer från framtiden.

Skildringarna från framtiden är så realistiskt beskrivna att jag först låter mig svepas med i det vetenskapligt dystopiska perspektivet. Senare låter jag mig övertygas om att det inte alls handlar om science fiction, utan att det som jag först intalades handlade om någon slags tidsresa, istället har en djupt religiös innebörd. Att den unga kvinnan har ett uppdrag som måste utföras för att avvärja den mörka framtid som samhället annars skulle gå till mötes. Kvinnan kommer med hopp, och nattfjärilarna som bara hon kan se ledsagar henne.

Författaren skildrar hur ett delvis segregerat samhälle där personer med invandrarbakgrund har svårigheter att få arbete. En av de unga männen vid attentatet hade en dröm om att få arbeta på Volvo, men den drömmen uppfylldes inte. Han distanserar sig mer och mer från sin familj. Författaren hade kunnat göra det lätt för sig och ange utanförskap som förklaringsmodell till varför någon väljer att ansluta sig till IS, men han beskriver samhällssituationen som mer komplex än så. Den andre mannen vid attentatet har tvärtom klarat sig väldigt bra i livet, med högsta betyg och ljusa framtidsutsikter. Ändå är det han som blir mest radikaliserad och drivande för terrorism. Författaren drar inga enkla slutsatser om varför attentatet sker utan lämnar frågan öppen åt läsaren att själv ta ställning till.

Än mer komplexa är de delar av berättelsen som skildrar den unga kvinnan. Vem hon egentligen är och vad som egentligen är sant i det hon beskriver från den framtid hon säger sig komma ifrån. Har hon fått skador på grund av tortyr som hon eventuellt utsatts för i fångenskap, eller har hon varit utsatt för avancerad teknologisk och medicinsk försöksverksamhet? Och vad är syftet med att hon tar kontakt med den författare som sedan berättar hennes historia, vad är deras relation till varandra? Svaret på vem hon egentligen är får vi i slutet av boken.

Så här beskriver den unga kvinnan den framtid hon levt i, och återvänt från (s. 79 f):

Jag tror inte att tiden är en rak linje. Jag tror inte att den här historien, eller någon historia som en människa kan berätta, har en enda början, utan flera. Och ingenting tar egentligen slut. Det som hade hänt i den värld jag kommer ifrån var att det hade varit kaos i Kaningården, skjutningar och bilbränder och sånt, balagan, och  många av husen var dessutom förstörda av mögel, så till slut tömde politikerna området på folk och byggnaderna stod tomma, och då började ett företag sätta flyktingar i den, och när flyktingarna utvisades blev det en av platserna där sverigefiender hamnade.

Den framtid hon säger sig ha upplevt är en reaktion mot de terrorattentat som radikaliserade muslimska terrorister har utfört. Kopplingen till verkliga händelser som attentatet mot den satiriska tidskriften Charlie Hebdo är uppenbar, liksom frågan om yttrandefrihet och respekt för religiösa symboler med konstnären Lars Vilks som tydligt exempel. I den framtid som boken skildrar har samhällets skräck för terrorattentat utmynnat i ett än mer segregerat samhälle. De invandrare som inte skriver under ett medborgarkontrakt räknas som sverigefiender och hamnar i ett strängt kontrollerat område, kallat Kaningården, vars syfte är tvångsassimilation, till skillnad från integration. Muslimer tvingas att äta griskött och undervisas av så kallade demokratientreprenörer och yttrandefrihetscoacher i jämlikhetsfrågor. De vanliga koranerna är ersatta med nya, svenska, med blågult omslag och ändringar i verserna som handlade om krig och om relationen mellan män och kvinnor.

Det tar tid att läsa den här boken, det är så mycket att ta in och förstå. Inte förrän jag läser bokens sista sidor tror jag mig förstå hur allt hänger ihop. Vem den unga kvinnan är, vad syftet är med hennes berättelse och vilken relation hon har till den författare som hon väljer att berätta sin historia för. Avgörande för att förstå bokens innebörd tror jag är synen på tiden, att den inte utgör en rak linje och att en människas liv inte tar slut i och med att hon dör.

Som jag skrev inledningsvis, har jag svårt att föreställa mig att De kommer att drunkna i sina mödrars tårar inte skulle Augustprisnomineras. För att nomineras skall boken anses tillhöra ”de bästa nyutkomna böckerna, på svenska språket” under perioden oktober 2016 – oktober 2017.  En ganska luddig regel, men om man läser tidigare motiveringar till böcker som nominerats, kan man ändå dra vissa slutsatser om vilka kriterier som jurymedlemmarna brukar utgå ifrån. Böckerna skall vara välskrivna och intressanta och de tar många gånger upp existentiella frågor. Som läsare skall man bli berörd och böckerna bör fylla ett tomrum, det vill säga bidra med något nytt. Anyurus bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar uppfyller med råge alla kriterierna.

Mitt betyg: 5/5
.

Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2017-02-27
Förlag: Norstedts
Formgivning: Miroslav Sokcic
ISBN: 9789113073132
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

Eget tema: eftertanke (349/366)

eftertanke-2-kopia

I går var det Augustgala med prisutdelning i Stockholms Konserthus, vilket innebär att mitt uppdrag som Augustambassadör är slutfört. Det känns litet tomt faktiskt, att inte vara helt uppslukad av Erasmus av Rotterdam, extremism och yttrandefrihetens gränser, snabbt smältande isar på Arktis, ett socialförsäkringssystem som inte fungerar, demens och betydelsen för världen av i dag av 70 år gamla händelser. I dag summerar jag intrycken och känner mig tacksam för förtroendet att bevaka särskilt facklitteraturen och Lilla Augustpriset. Jag har lärt mig väldigt mycket under den här tiden som Augustambassadör, och jag har kommit till många olika insikter som jag är säker på kommer att ha betydelse för min egen utveckling framöver.

365

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 + 1 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma tema.

 

Årets Augustpristagare 2016

augustmedlaj_vinnare_2016

Pristagarna är nu utsedda!

  • Nina Burtons bok Gutenberggalaxens nova är Årets svenska fackbok
  • Lina Wolffs roman De polyglotta älskarna är Årets skönlitterära bok
  • Ann-Helén Laestadius’ bok Tio över ett är Årets svenska barn- och ungdomsbok
  • Lilla Augustpriset fick Sigrid Nikka för sin novell Då rallarrosen blommar

Nu skall jag läsa Tio över ett, som legat här och väntat länge på att bli läst. Om LKAB, gruvan och hela Kiruna som måste flyttas. Om rädslan för att staden skall rasa när marken skakar på natten av sprängningarna.

Det har varit en enormt rolig, intressant och lärorik tid som Augustambassadör. Jag är glad att jag fått möjlighet att läsa så fantastisk litteratur, som jag kanske hade missat annars. Här finns mina recensioner + intervjuer samlade, kanske kan de ge ett och annat julklappstips!

Mina favoriter till Årets svenska fackbok

fackbockerna

Det här är de böcker som har nominerats till Årets svenska fackbok 2016. Jag vet inte hur man skall kunna välja ut en enda bok av så sinsemellan olika genres, men jag har tre favoriter: 1947, Arktis och Skotten i Köpenhamn. Klicka på titlarna så länkas du vidare till mina recensioner av respektive bok.

Galan är i kväll, och direktsänds på Augustprisets hemsida kl. 17.30 – 18.45.

.

Edit: Årets svenska fackbok är Gutenberggalaxens Nova av Nina Burton. Min recension finns här.

 

 

Lästa böcker i oktober

Det känns som jag knappt har läst alls den här månaden, men det är ändå minst två böcker per vecka, och bra böcker dessutom, allihop. Utöver de här böckerna har jag också läst de nominerade bidragen till Lilla Augustpriset och intervjuat författarna.last-i-oktober-2016

kepler

 

Omdömen om böckerna

Den här månaden har jag läst litet färre böcker av lättsam litteratur, och färre barn- och ungdomsböcker. Det har varit en riktigt bra blandning som krävt en hel del tankeverksamhet från mig som läsare, men en bok tillät mig att bara svepas med och inte behöva tänka ett enda dugg. Sex av böckerna är recensionsexemplar, och den här gången passade böckerna mig väldigt bra. Keplers Kaninjägaren recenserar jag i morgon, så betyg för den kommer inte med här, bara att den är läst och att den var läsvärd.

★★★★★

Elisabeth Åsbrink, 1947

Simon Häggström, Skuggans lag: En spanares kamp mot prostitutionen

★★★★

Martin Aagård, Susanna Alakoski, Magnus Bremmer, Judith Kiros, Ola Larsmo, Qaisar Mahmood, Calle Nathanson, Kristina Sandberg, Ebba Witt-Brattström, Bildning: Då – Nu – Sen

Anna Larsdotter, Kvinnor i strid

Christina Lindström, Jack

Jeanette Palmqvist, Det enda som betyder något

Linn Ullmann, De oroliga

★★★

Katarina Wennstam, Flickan och skammen: En bok om samhällets syn på slampor

Rachel Renée Russell, Den otursförföljde Max Crumbly # 1: Skolans hjälte

 

Intervju med Gabriel Zetterström, nominerad till Lilla Augustpriset

Gabriel Zetterström, som har skrivit bidraget Jag är 20 år och har OCD, tycker att det är viktigt att det tabubelagda ämnet psykisk ohälsa tas upp.

– En titel jag funderade på till min text är ”Det snurrar i min skalle”, det tror jag är något många kan känna igen sig i – när hjärnan går på högvarv kring saker som är intressanta, jobbiga, känslosamma. Jag ville se hur det blev när man följde tankegångarna tydligt i en flödesskriven text.

 

Foto: privat
Foto: privat

Juryns motivering: Jag är 20 år och har OCD är en våldsamt underhållande hälsning från en hjärna där tankeverksamheten går på högvarv. Författaren tar oss från det amerikanska presidentvalet till Systembolaget till fotbolls-VM i Brasilien, via olycklig kärlek, Tinder och Margareta Winbergs bortkomna namne. Är tankeströmmen bara ett sätt att stänga ute andra, jobbigare tankar? Kanske, kanske inte. Hur som helst har vi här att göra med en författare som förmår skapa kreativ ordning i galenskapen. 

 

Grattis till den fina nomineringen till Lilla Augustpriset! Hur fick du inspiration till just den här texten?
Jag har alltid varit väldigt fascinerad av psykisk ohälsa och tycker det är viktigt att det tabubelagda ämnet tas upp. Jag har läst en del om folk som berättat om sina erfarenheter, bland annat av just ocd, och blev inspirerad. En titel jag funderade på till min text är ” Det snurrar i min skalle”, det tror jag är något många kan känna igen sig i – när hjärnan går på högvarv kring saker som är intressanta, jobbiga, känslosamma. Jag ville se hur det blev när man följde tankegångarna tydligt i en flödesskriven text.
 .
Om du kunde önska, vad skulle du vilja att vi känner efter att ha läst din text?
Förhoppningen med min text är, lite i enlighet med min motivering, att man ska komma in i en annan persons hjärna och hänga med i tankegångarna. Kanske lämnar man texten med en större förståelse för hur tvångsmässighet och koncentrationssvårigheter kan yttra sig. Koncentrationssvårigheter diskuteras väldigt ofta numera, vilket är jättebra, även om det finns en fara att adhd blir en trend snarare än en diagnos. Men vi diskuterar sällan på vilka sätt det kan snurra i någons huvud, på vilket sätt psykisk ohälsa faktiskt påverkar personen som lider av det.
 .
Varifrån kommer ditt intresse för eget skrivande?
Jag har skrivit sedan jag var liten och alltid haft en väldigt livlig fantasi, hittat på historier som jag har skrivit ner eller berättat, ofta för mina småsyskon. Min mamma är journalist och konstkritiker, hon har inspirerat och uppmuntrat mig otroligt mycket, så jag har skrivandet hemifrån och det har odlats av såväl min familj som svensklärare genom skolåren.
 .
Hur inspirerades du till att skicka in din text till tävlingen om Lilla Augustpriset?
Mamma tipsade mig om tävlingen bara någon vecka före deadline! Det var sista chansen att skicka in eftersom jag är 20, så det var lite nu-eller-aldrig.
 .
Har du några litterära förebilder, som allmänna inspiratörer eller mer konkret vad gäller till exempel berättartekniker, miljöbeskrivningar eller något annat?
Jag har perioder då jag läser böcker, men precis som huvudpersonen i min berättelse kan jag ha svårt att komma in i en bok, svårt att koncentrera mig. Men när jag väl gör det så kan det gå snabbt. Pär Lagerkvist gjorde starkt intryck på mig med Gäst hos verkligheten när jag var 14, precis som Klas Östergrens levande fantasieggande språk i Gentlemen. Jag inspireras även av författare som använder ett enkelt, sjungande språk, som Patrick Modiano. Min svensklärare i gymnasiet påpekade alltid att man i skrivandet inte skulle ”skjuta med hagel”, alltså undvika att sväva iväg för mycket i sina formuleringar.
.
Men sedan läser jag en hel del reportage. Jag skriver fotbollstexter för SvenskaFans och en egen blogg jag har om Afrika, och då tittar jag mycket på fotbollsmagasinet Offside och deras sätt att bygga upp en historia. Jag är också otroligt musikintresserad och tar till mig låttexter lika mycket som böcker, för mig är Håkan Hellström, Joakim Thåström, Veronica Maggio och Erik Lundin poeter i lika hög grad som mer klassiska diktare.
 .
Har du något råd till andra som drömmer om att bli nominerade till Lilla Augustpriset?
Titta inte för mycket på vad andra nominerade har skrivit! Jag känner väl att min text och även flera av de andra bidragen skiljer sig åt på så många olika sätt, det verkar inte finnas någon speciell mall för det perfekta ”Augustprisbidraget”. När jag gick i fyran intervjuade jag KP:s dåvarande chefredaktör Ola Lindholm. Hans råd till mig för att skriva en bra text var att man måste tycka att det man skriver om är roligt. Det är någonting jag omedvetet lever efter – tycker jag inte mitt ämne är intressant, blir det sällan speciellt bra.
 .
Kommer vi att få möjlighet att läsa något mer av dig framöver, och i så fall vad?
Är ni intresserade av fotboll kan ni läsa alla typer av texter, artiklar, längre dokument, på SvenskaFans Chelseasida där jag har en egen spalt. Jag har också en blogg om Afrika, waveyourflag.se. Men jag drömmer om att fortsätta skriva framöver, och jag har massa anteckningar i mobilen på olika projektidéer, så förhoppningsvis kommer folk fortsätta läsa det jag skriver.
 .
Till sist vill jag tacka för en läsupplevelse präglad av humor med en allvarlig underton och för att du tog dig tid att svara på mina frågor.

.

Här kan du läsa de sex texterna och rösta på ditt favoritbidrag fram till och med den 21 november!

 

Intervju med Smilla Luuk, nominerad till Lilla Augustpriset

– Jag vill att läsaren ska åka med i huvudpersonens känslomässiga bergochdalbana med kullar och branter i form av hopp, desperation, frustration, maktlöshet, förtvivlan och ovisshet.

Smilla Luuk, som skrivit bidraget Åttahundratusen trehundrafemtiosex tick och ett knippe röda tulpaner, berättar hur en känsla hon själv upplevt, och skrivit ned som en mobilanteckning, gav inspiration till den här novellen.

Foto: privat
Foto: privat

 

Juryns motivering: En klarröd halsduk och ett dito hjärta. Ett knippe klarröda tulpaner och ett liv som står på hold medan kärleken vägs på distans. Innehållet i novellen Åttahundratusen trehundrafemtiosex klick och ett knippe röda tulpaner är tusen år gammalt, men kärleken är ny. Medan vi njuter av fina metaforer och snygga formuleringar väntar vår huvudperson på beskedet som ska hela eller trasa sönder tillvaron.

 

Grattis till den fina nomineringen till Lilla Augustpriset! Hur fick du inspiration till just den här texten?
Min novell handlar om att desperat vänta på ett besked som för tillfället känns så livsavgörande att man helt skärmar av omvärlden och bara kan tänka på hur domen kommer falla. Jag har själv känt en liknande känsla när jag väntade på ett annat besked, och för att under den tiden få lite distans skrev jag en mobilanteckning om hur jag kände. När jag sedan skulle skriva den här novellen gick jag tillbaka till denna anteckning och byggde min text utifrån känslan av desperation och maktlöshet.

Om du kunde önska, vad skulle du vilja att vi känner efter att ha läst din text?
Jag vill att läsaren under läsningen ska åka med i huvudpersonens känslomässiga bergochdalbana med kullar och branter i form av hopp, desperation, frustration, maktlöshet, förtvivlan och ovisshet.

Varifrån kommer ditt intresse för eget skrivande?
När jag var liten var jag en riktig bokmal. Litterär konsumtion och känslan av att själv vilja uttrycka hur jag tänker och känner är nog det som lagt grogrunden för mitt skriv-intresse.

Hur inspirerades du till att skicka in din text till tävlingen om Lilla Augustpriset?
Min gymnasielärare i kursen Skrivande tipsade mig om tävlingen. Jag hade precis skrivit klart den här novellen och tänkte ”varför inte?”.

Har du några litterära förebilder, som allmänna inspiratörer eller mer konkret vad gäller till exempel berättartekniker, miljöbeskrivningar eller något annat?
Jag inspireras mycket av kortare, slagkraftiga texter så som blogginlägg eller krönikor. Både Sandra Beijer och Flora Wiström (bloggare och författare) tycker jag skriver fint. Annars inspireras jag ofta av starka känslor och skriver utifrån dem.

Har du något råd till andra som drömmer om att bli nominerade till Lilla Augustpriset?
Skriv massa olika saker – korta, långa, genomtänkta, ogenomtänkta, strukturerade och kaosartade – och låt de ligga. Bygg sedan utifrån dessa texter när du väl skriver din novell. När ord och meningar fått ligga och mogna blir de ofta bättre.

Kommer vi att få möjlighet att läsa något mer av dig framöver, och i så fall vad?
Ja! Jag håller just nu på att skriva på en kokbok som kommer ut nästa år, så att facklitterärt kommer ni garanterat att få läsa. Och att någon gång i framtiden få publicera något skönlitterärt vore helt fantastiskt – det är en dröm jag haft väldigt länge.


Till sist vill jag tacka för en vacker läsupplevelse och
för att du tog dig tid att svara på mina frågor.

 

Här kan du läsa de sex texterna och rösta på ditt favoritbidrag fram till och med den 21 november!