Etikett: Modernista förlag

Recension av Flykten – Jane Harper fortsätter att överraska i tredje delen om Aaron Falk

Publicerat den av JustnujustharLämna en kommentar

Med Flykten återvänder Jane Harper med en tredje bok om Aaron Falk. De tre böckerna i serien skiljer sig ganska mycket åt i både ton och fokus.

Från Australiens karga inland, via vildmark till bördigt vindistrikt

I Hetta var kriminalgåtan spännande, men det som gjorde att jag fastnade var de otroligt vältecknade person- och miljöbeskrivningarna. Jag var praktiskt taget i Australien, och upplevde den snustorra marken och den brännande solen i ett uttorkat landskap.

I Falska vänner fick kriminalgåtan större fokus, medan person- och miljöbeskrivningarna tonades ned, vilket drog ned läsupplevelsen för mig.

Med Flykten tar författaren ännu ett nytt grepp. Det här är en stillsammare berättelse än de tidigare två. Här får relationer och inre konflikter ta större plats än brottsutredningen, och – litet överraskande – även större plats än miljöbeskrivningarna.

Om Hettas främsta fokus var miljön, och Falska vänners fokus var själva brottet, så är Flykten en berättelse som främst lyfter fram människorna.

Psykologisk vardagsrealism när en mamma försvinner

Aaron Falk har rest från Melbourne till en litet vindistrikt i Sydaustralien, där tiden tycks stå still och han ges tid och möjlighet att komma ned i varv, lyssna till sina känslor och bearbeta sitt förflutna.

Kriminalgåtan finns där, och visst förvillas man och leds på fel spår, men kriminalutredningen fungerar främst som en ram för berättelsen snarare än dess drivkraft.

Handlingen kretsar kring ett mystiskt försvinnande. En kvinna i vänkretsen tycks ha lämnat sin bebis i barnvagnen under en festival och försvunnit spårlöst. Ett år senare samlas hennes familj och vänner för att fira det dop som sköts upp på grund av försvinnandet.

Aaron Falk är där privat, som nära vän till familjen och blivande gudfar, och inte i sin yrkesroll som federal ekobrottsutredare. Men snart börjar han ana att allt inte är som det verkar. I skuggan av det olösta försvinnandet uppdagas sprickor i den till synes sammansvetsade gemenskapen.

En stillsam final – eller början på något nytt?

Det här är en bok för den som uppskattar långsamt berättande och djup karaktärsutveckling, inte minst hos en av modern kriminallitteraturs mest lågmälda och samtidigt väldigt sympatiska och trovärdiga huvudpersoner.

Vissa tycks tro att det här är den avslutande delen i serien om Aaron Falk, men jag har förstått att Jane Harper föll det vackra landskapet och den lugna livsstilen när hon var där för att göra research, och att det var fantastiskt att mentalt kunna återvända dit när hon skrev Flykten.

Jag både hoppas och tror att vi kommer att få möta Aaron Falk igen.

Betyg: 4/5
Antal sidor: 379
Serie: Aaron Falk, # 3
Utgivningsdatum: 2025-04-25
Förlag: Modernista
Översättare: Maria Lundgren
Originaltitel: Exiles
Formgivning: Rachel Vale
ISBN: 9789181082692
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

Spännande bokpost – tredje delen i Jane Harpers serie om Aaron Falk

Publicerat den av JustnujustharLämna en kommentar

Jane Harper levererar spänning i Australiens hetta, regn och mörker – nu är tredje delen om Aaron Falk här!

När jag läste första delen, Hetta, drabbades jag av den täta, karga stämningen i det torkdrabbade australienska inlandet. Intrigen nystades upp med en nästan hypnotisk långsamhet, och berättelsen grep tag i mig både genom det psykologiska djupet och de ödesmättade miljöskildringarna. Aaron Falk klev rakt in i mitt läsarhjärta; lågmäld, sammansatt och med ett förflutet som skaver.

Uppföljaren, Falska vänner, tog mig med ut i en annan typ av australiensk vildmark; regnig, tätbevuxen och full av olösta spänningar mellan fem kvinnor på en teambuildingvandring. Tempot var återigen metodiskt, men fokus låg den här gången mer på själva kriminalgåtan än på de djupa personporträtt jag fastnade för i den första boken. Trots att den inte riktigt nådde upp till Hettas nivå, var det en spännande läsning med flera lager av svek, misstänksamhet och maktspel.

Och i dag fick jag hem Flykten, den tredje boken i serien om Aaron Falk! Förväntningarna är höga. Jag ser fram emot att återigen få kliva in i Harpers värld där naturen spelar en lika stor roll som människorna, och där tystnaden ofta döljer mer än vad orden avslöjar.

På recensionsdagen, den 19 maj, återkommer jag med mina reflektioner om boken ☀️ 📚

Recension: Som en riktig man, av Lena Liljendahl

Publicerat den av JustnujustharLämna en kommentar

Som en riktig man är en lågmält berättad vardagsnära historia som stil- och innehållsmässigt får mig att tänka på Agnes Lidbecks roman, Finna sig, om en kvinnas vardag under småbarnsåren. Precis som Lidbecks roman handlar Som en riktig man om hur huvudpersonen försöker leva upp till omgivningens förväntningar, och längtar efter att bli sedd och älskad, med skillnaden att det nu är småbarnslivet ur en mans perspektiv som skildras. Och med en rejäl twist.

Johan och Sara väntar barn och Johan oroar sig för att hamna i den klassiska mansfällan. Börja arbeta deltid, ta alla vab-dagar, halka efter lönemässigt, stå för den mesta markservicen, förfalla kroppsligt och att Sara skall ledsna på honom. När Elsa har fötts tar Johan huvudansvaret, i praktiken hela ansvaret, för både Elsa, familjen och att bjuda in till och arrangera middagar, kalas, julaftnar och midsommarfester. Han lever så som han drömt om hela sitt liv. Men stressen och ångesten ökar successivt i takt med för litet sömn, för stort ansvar och för litet känslomässig närhet med Sara.

Efter drygt ett år skolas Elsa in på förskolan och Johan går ned i arbetstid för att kunna fortsätta att ha huvudansvaret för barn, familj och hem. Men deltid innebär inte att arbetsuppgiften blir färre, snarare att de nu måste bli klara på kortare tid. Samtidigt arbetar Sara ännu mer än tidigare och Johan tvingas försöka klara pusslet med barn och arbete ensam. Det blir sakta värre.

Som en riktig man är en oerhört träffsäker samtidsskildring med en ögonöppnande twist. Att växla de traditionella könsrollerna under småbarnsåren är ett smart drag och blev en lätt chockartad upplevelse, eftersom snedfördelningen blev så mycket tydligare. Som när författaren skildrar hur kvinnor visserligen också gärna arrangerar exempelvis resor. Men vid närmare eftertanke är det då oftast lyxigare resor, bara för dem själva som par. Men så fort det finns en social aspekt med, som att bjuda in till middagar, kalas, julaftnar, midsommarfester, är det oftast männen som är projektledare.

”Ni män kan väl snacka ihop er och ordna något som funkar för alla”, hette det ofta. ”Ni är bättre på det, och ni brukar ju få till det till slut, hehe.” Ibland kunde Sara till och med lämna över telefonen till Johan mitt i ett samtal efter att hon sagt: ”Oj, du jag har inte koll på det. Men prata med Johan, han vet nog.”

Trots att jag tycker att jag är väl medveten om den klassiska könsuppdelningen mellan män och kvinnor, blev jag väldigt berörd när det skildras på det här sättet. Det säger en hel del om hur strukturer och beteenden blir normaliserade och accepterade utan vidare reflektion i ett samhälle.

Som sagt, en fascinerade bok. Den skulle kunna vara ett inlägg i jämlikhetsdebatten, samtidigt som den är en insiktsfull och fängslande skildring av hur livet kastas omkull och våra invanda roller förändras när vi blir föräldrar.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 197
Utgivningsdatum: 2022-06-02
Förlag: Modernista
Formgivning: Lars Sundh
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

♥