Recension: Som en riktig man, av Lena Liljendahl

Som en riktig man är en lågmält berättad vardagsnära historia som stil- och innehållsmässigt får mig att tänka på Agnes Lidbecks roman, Finna sig, om en kvinnas vardag under småbarnsåren. Precis som Lidbecks roman handlar Som en riktig man om hur huvudpersonen försöker leva upp till omgivningens förväntningar, och längtar efter att bli sedd och älskad, med skillnaden att det nu är småbarnslivet ur en mans perspektiv som skildras. Och med en rejäl twist.

Johan och Sara väntar barn och Johan oroar sig för att hamna i den klassiska mansfällan. Börja arbeta deltid, ta alla vab-dagar, halka efter lönemässigt, stå för den mesta markservicen, förfalla kroppsligt och att Sara skall ledsna på honom. När Elsa har fötts tar Johan huvudansvaret, i praktiken hela ansvaret, för både Elsa, familjen och att bjuda in till och arrangera middagar, kalas, julaftnar och midsommarfester. Han lever så som han drömt om hela sitt liv. Men stressen och ångesten ökar successivt i takt med för litet sömn, för stort ansvar och för litet känslomässig närhet med Sara.

Efter drygt ett år skolas Elsa in på förskolan och Johan går ned i arbetstid för att kunna fortsätta att ha huvudansvaret för barn, familj och hem. Men deltid innebär inte att arbetsuppgiften blir färre, snarare att de nu måste bli klara på kortare tid. Samtidigt arbetar Sara ännu mer än tidigare och Johan tvingas försöka klara pusslet med barn och arbete ensam. Det blir sakta värre.

Som en riktig man är en oerhört träffsäker samtidsskildring med en ögonöppnande twist. Att växla de traditionella könsrollerna under småbarnsåren är ett smart drag och blev en lätt chockartad upplevelse, eftersom snedfördelningen blev så mycket tydligare. Som när författaren skildrar hur kvinnor visserligen också gärna arrangerar exempelvis resor. Men vid närmare eftertanke är det då oftast lyxigare resor, bara för dem själva som par. Men så fort det finns en social aspekt med, som att bjuda in till middagar, kalas, julaftnar, midsommarfester, är det oftast männen som är projektledare.

”Ni män kan väl snacka ihop er och ordna något som funkar för alla”, hette det ofta. ”Ni är bättre på det, och ni brukar ju få till det till slut, hehe.” Ibland kunde Sara till och med lämna över telefonen till Johan mitt i ett samtal efter att hon sagt: ”Oj, du jag har inte koll på det. Men prata med Johan, han vet nog.”

Trots att jag tycker att jag är väl medveten om den klassiska könsuppdelningen mellan män och kvinnor, blev jag väldigt berörd när det skildras på det här sättet. Det säger en hel del om hur strukturer och beteenden blir normaliserade och accepterade utan vidare reflektion i ett samhälle.

Som sagt, en fascinerade bok. Den skulle kunna vara ett inlägg i jämlikhetsdebatten, samtidigt som den är en insiktsfull och fängslande skildring av hur livet kastas omkull och våra invanda roller förändras när vi blir föräldrar.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 197
Utgivningsdatum: 2022-06-02
Förlag: Modernista
Formgivning: Lars Sundh
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Recension: Bed & Breakfast för lata brudpar av Frida Gråsjö

Bonustips: besök gärna idylliska Linnés Hammarby utanför Uppsala om du får möjlighet. Jag associerade till Hammarby när jag läste Frida Gråsjös roman, och därför får ett av mina foton därifrån utgöra bakgrund till boken med det vackra omslaget

Bed & Breakfast för lata brudpar gavs ut förra våren, i augusti kom den andra fristående delen i Rosnäs-serien och i april i år kommer tredje delen. Frida Gråsjö skriver sina romaner på fritiden, vilket gör prestationen än mer imponerande. Det kanske skall gå snabbt att skriva för att det skall bli bra? För bra är det. Jag hade länge en bild av mig själv som oromantiskt realistisk, och därför ointresserad av feelgoodromaner. Det har visat sig vara helt fel. Jag är väldigt svag för feelgoodromaner när de är så här välskrivna.

Beatrice Blom arbetar som föredragande inom Förvaltningsrätten och på fritiden odlar hon orkidéer, shoppar märkeskläder och går på dejter med potentiella blivande äkta män. Helst av skulle Bea vilja vara mer som sin syster Cilla, som alltid gått sin egen väg och nu driver eget cateringföretag, är gift med en fin och omtänksam man och har två ljuvliga tvillingdöttrar.

När Bea är på väg hem efter en misslyckad blinddejt råkar hon få se och avhöra delar av ett samtal mellan ledaren för ett kriminellt MC-nätverk, huvudmisstänkt i en pågående förhandling, och den domare som leder huvudförhandlingen i målet. Hon nämner det för sin karismatiske och karriärhungrige kollega, som hon i hemlighet är förälskad i. Kort därefter får Bea besked om att hon är misstänkt för att ha läckt uppgifter i ett sekretessbelagt mål.

För att inte bli avstängd från sin tjänst, tar Bea tjänstledigt och anmäler sig till en kurs i orkidéodling på universitetet, hon får en tjänst som vigselförrättare och hjälper sin syster Cilla med att arrangera bröllopsdukningar. Genom ett sådant uppdrag får hon även en deltidstjänst som trädgårdsmästare på det romantiskt lantliga, men litet försummade, Bodins Bed & Breakfast. Bea lär känna den ganska irriterande bröllopsfotografen Markus och den pensionerade polisen Ture från orkidékursen. Under tiden som internutredningen om henne pågår på domstolen, får Bea tid att fundera över vad hon egentligen vill med sitt liv.

Det här är en så mysig värld att försvinna in i, med mycket av sådant som jag tycker är som balsam för själen. Att upptäcka spännande växter som dolts av flera års ogräs, att cykla på grusvägar med solen i ansiktet, att duka och dekorera fint med växter i små vaser och bröd i små påsar till varje gäst. Den rymmer lögner, svek och sorg, men också kärlek och äkta vänskap. En liten kriminalhistoria vävs in i berättelsen. Den påminner i ton och stil om en lightversion av pusseldeckare från femtiotalet. Det är lagom spännande och framförallt mycket charmigt.

Berättelsen är överlag väldigt välskriven med genomtänkt dramaturgi. Allt som sker känns naturligt och självklart utan att det någon gång blir banalt eller innehåller språkliga klichéer, så som jag ibland tycker är risken med just feelgoodromaner. Det är en svår avvägning, att lyckas med att förmedla något romantiskt och lättsamt utan att det upplevs för osannolikt och i värsta fall pinsamt. Det är aldrig den minsta risk för det i den här romanen, allt är välavvägt. Personer vävs snyggt in i berättelsen och får senare på ett självklart sätt en avgörande roll för utvecklingen. När berättelsen är slut har de flesta av huvudkaraktärerna tvingats ompröva sina beslut, sina mål och ibland sin syn på sig själva. Det här är en feelgoodroman helt i min smak.

Mitt betyg: 4/5

Serie: Rosnäs-serien (#1)
Antal sidor: 237
Utgivningsdatum: 2021-04-09
Förlag: Modernista
Omslagsformgivning: Paolo Sangregorio

En sådan dag helt enkelt

När det inte finns några rester kvar från tidigare, relativt vällagade, måltider i kylskåpet, då kan det bli så här ;) Vita bönor i tomatsås från konservburk, färsk spenat fräst i smör, och tonfisk med litet majonnäs och havssalt. Innehåller allt man behöver av kolhydrater, fett och protein. Men ge mig gärna tips på andra lika välkomponerade snabbrätter!

Dagens klädsel: pyjamas och raggsockor.

Det bästa med en-två timmars lunch: en mysig och spännande bok!

Hoppas ni har det bra denna litet gråmulna onsdag ♥