Nu har jag äntligen sett filmen. Och jag förstår varför jag väntade så länge med att se den, trots att den stått i bokhyllan ett bra tag…

Handlingen är i korthet att Liz, som spelas av Julia Roberts, precis har gått igenom en jobbig skilsmässa och ganska omgående hamnat i ett impulsivt förhållande med en yngre man. För att hitta sig själv, och lära sig njuta av livet igen, bestämmer hon sig för att lämna livet i New York och resa bort under ett år. Hon reser till Italien, Indien och slutligen Bali.

Och vem ställer sig inte de frågorna som Liz gör: hur vill vi leva våra liv? med vem? vad gör oss lyckliga? Men det här är varken en handbok i Lyckan, kärleken och  meningen med livet, eller en typiskt amerikansk feel good film. Handlingen är kanske mer äkta, med tanke på alla oförklarliga beslut som Liz fattar, men det blir inte bra på film. Åtminstone inte i den här filmen.