Kategori: Att resa till – Toscana, Italien (2015)

Efter tre dagar i Montepulciano var det dags att bege oss vidare norrut mot vårt nästa boende. Om du planerar att resa med barn: varsin resväska till tjejerna var en av orsakerna till att resan gick så otroligt smidigt och blev så lyckad. Vi har behov av olika grad av ordning, och det enklaste är att låta var och en själv ansvara för sina saker, och få ha den ordning man själv vill.
.

Ibland valde vi större vägar, men oftast körde vi på småvägar för att verkligen få uppleva landskapet. Och tro mig, de gånger vi valde att åka motorväg för att snabbt ta oss till en viss plats, tror ni inte att vi såg oändligt många motiv som jag hade velat fota… och som syntes på andra sidan vägstaketet… utan möjlighet att stanna… Så, skall man se något av ett land, då är det småvägar som gäller!

Så här fina gårdar med cypressalléer och vindruvsodlingar passerade vi. Sådana motiv kan man ju inte bara passera utan att föreviga med kameran.
.

Ibland fotade jag själva åkrarna, eftersom jag inte kunde förstå hur de vågar bruka marken när den lutar så mycket. Klicka på bilden så ser ni bättre vad jag menar. Tänk er att köra med en tröska uppför och nedför de branterna… Vad är det som gör att maskinerna inte välter..?

Vid vårt sista boende under den här resan fotade jag en tröska i arbete. På de bilderna blir det ännu tydligare hur brant det ibland är. Jag skall visa när vi kommit så långt i reseberättelsen.
.

Jag hade läst att Chiantigiana/Chiantivägen (väg 222 mellan Siena och Florens) anses vara en av världens vackraste vägar. Jag håller med, den var vacker och magnifik. Vägen slingrade sig längs bergssidorna med en fantastisk utsikt ned över dalgångarna. Vi som var i Umbrien förra året blev dock inte så imponerade som vi antagligen blivit annars. Bergsvägarna i Umbrien är betydligt brantare och utsikten ännu mer häpnadsväckande än längs Chiantivägen. Dessutom var det antagligen inte odlingsbar mark, eventuellt var det för brant, så slänterna och dalgångarna var täckta av buskar och träd. För min del tycker jag mer om det öppna landskapet, med odlade fält och kullar.

Men vi upptäckte två mysiga platser tack vare att vi valde Chiantivägen. Dels medeltidsstaden ni ser på bilden här; Monteriggioni, dels Greve in Chianti som jag skall visa bilder från strax.
.

Jag insåg först inte att det här fortet verkligen var den kända Monteriggionibefästningen, med de 14 tornen och mur runt hela staden. Fortet byggdes i början av 1200-talet som en skyddande befästning i kriget mot Florens. Under både den här och förra årets resa i Italien har vi fått höra en del om kriget mellan Siena och Florens. Och så hamnade vi, mer eller mindre av en slump, mitt på en av det krigets viktigaste strategiska platser!
.

Vi hamnade mitt i en bröllopsfotografering och det fanns en del turister, särskilt cyklister, men precis som under hela vår resa i Toscana (bortsett från Florens) var det väldigt lugnt på alla platser vi besökte.

Till och med i shoppingcentret i Valdichiana var det lugnt, inga barn som skrek och ingen stress. Samma sak vid poolen på de platser vi  bodde, och på restaurangerna. Det var lugnt och trivsamt, inget skrik. Varför är det så högljutt och packat med folk på svenska turistattraktioner och i svenska shoppingcentrum..??
.

.

.

Resan gick vidare mot vårt nästa boende, och på vägen passerade vi ännu en omskriven stad, nämligen Greve in Chianti. Väldigt mysigt, vilket vi inte var ensamma om att tycka. Om man inte räknar Florens var det nog tätast med turister just här.
.

… men det kan man knappt tro när man ser bilderna nu efteråt… Var är alla turisterna som jag upplevde som så många..?!
.

Intressant med deras polisväsende. Jag måste läsa på om det. Vi såg många olika beteckningar på polisbilarna, och lika många olika polisuniformer. När vi stannade för att tanka såg vi när en polisbil med beteckningen ”Carabinieri” stannade och stoppade bilförare. ”Carabinieri” är tydligen en av deras militära poliskårer. Poliserna på bilden har andra uppgifter. Tror jag.
.

Jaha ja, kepsen på vid matbordet… Men det var otroligt varmt den dagen också. + 30 grader, och trots att det var litet molnigt just då, var solljuset ändå väldigt skarpt. Vi åt en enkel lunch, shoppade litet och sedan åkte vi vidare till otroligt mysiga Villa Barberino. I nästa inlägg visar jag bilder därifrån, så titta gärna in igen!

♥
.