Böckernas betydelse i relationer

I veckans helgfråga undrar Mia:

Du är hemma hos någon du tycker om och respekterar. Vilken bok skulle du vilja se på nattduksbordet? Hur skulle du reagera om personen inte hade några synliga böcker alls i sin bostad?

Ganska klurig fråga, trots att det var jag som tipsade om den ;)

Jag växte upp i en familj där mina föräldrar hade både böcker och finporslin i bokhyllan. De läste mycket när de var yngre, men under min uppväxt tog familjelivet och ett hårt fysiskt arbete deras tid. Mina bröder har aldrig varit intresserade av att läsa böcker, de ägnade sig åt sådant som hade en motor. Jag däremot, jag lusläste alla böcker som fanns i familjen, lånade kassvis med böcker hos Bokbussen, köpte böcker och var med i bokklubbar redan som barn. I skolan var jag också ganska ensam om att älska böcker, ända tills jag började på gymnasiets humanistiska linje. Där mötte jag likasinnade, och det var som att kliva in i en helt ny värld. Det var helt fantastiskt att äntligen få prata om handlingen i böcker, författare, formuleringar med mera, med andra som var lika intresserade som jag.

Privat har jag mest umgåtts med människor som inte läser alls, eller åtminstone inte särskilt mycket. Därför tycker jag inte att det är konstigt att komma in i hem där det inte finns några böcker. Men när det finns bokhyllor som innehåller böcker och inte finporslin, och där böckerna inte bara är så kallade coffee table-böcker, som mest ligger framme för syns skull, då blir jag alltid nyfiken på vilka titlar som personen har i bokhyllan. Vad en person läser tycker jag säger en del om vem personen är. Det spelar ingen roll vilken bok som ligger på nattduksbordet, men jag blir glad när jag ser att det ligger en bok där. Jag skulle helt säkert automatiskt börja analysera personen utifrån boken som personen valt och vilja prata om den, dels för att lära känna personen bättre, dels för att jag skulle bli nyfiken på boken i sig.

Jag pratar aldrig om böcker med mina släktingar och vänner. Istället har jag lärt mig mycket om sådant som de är intresserade av. Som jakt, motorsport, golf, byggprojekt, trädgårdsodling, hästar. När jag träffar någon som nämner en bok de läst, och berättar om hur boken påverkat dem på olika sätt, då blir jag alltid så glad att jag blir överraskad av hur starkt jag reagerar. Förmodligen ett uppdämt behov av att dela bokintresset med andra. Det hände mig senast i  morse, när jag träffade Isa på bensinstationen, och hon berättade att hon nu läste Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris, litet om handlingen och hur starkt den berörde henne. Böcker sätter igång tankar och gör oss litet klokare eftersom vi får läsa om livet ur andra människors perspektiv. Jag tror att vi blir mer empatiska och mindre egoistiska om vi läser böcker. Tack vare bloggen har jag hittat till er andra som älskar böcker, det är jag väldigt glad över!

De här böckerna är några av dem som min farmor hade i sin bokhylla, och jag tog över dem när hon gick bort.

Så här skulle jag vilja ha det – ett bibliotek i hemmet. Det här fotot är från det tillfället då jag och ett gäng andra bokbloggare blev inbjudna till Nedre Manilla på Djurgården för att träffa Kepler inför releasen av deras senaste roman.

Mias bonusfråga: Den 1/2 är det löpningens dag så jag undrar om ni utövar någon idrott eller motionerar? Svar: ja. Jag rider, cyklar och styrketränar.

Önskar er alla en trevlig fredag!