En kärlekshistoria som gjorde stort intryck på mig

I veckans helgfråga är det en fråga som jag tipsat om : Nämn en bok som gjort stort intryck på dig. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag tipsade om den frågan, det är ju nästan omöjligt att nämna bara en.

Men en bok som jag aldrig kommer att glömma är Bea Uusmas skildring av hur hon forskade kring Andrées polarexpedition, och kom fram till vad de tre äventyrarna sannolikt dog av – Expeditionen: Min kärlekshistoria. Hon är helt besatt av Andrées misslyckade luftballongsfärd som slutade med döden ute på Vitön, och jag kände hur jag blev detsamma under tiden jag läste. Hennes kärlekshistoria blev även min när jag läste. Om ni inte läst, gör det!

Mias bonusfråga: Finns det något du skulle vilja bli bättre på? 

Jag vill bli bättre på allt som jag ägnar mig åt; skrivande, ridning, matlagning, att odla grönsaker, planera min tid. Men det finns en sak som jag kanske borde bli bättre på, och det är att städa. Det är trivsamt när det är välstädat med tulpaner i blomvaserna och inga boktravar vart man än tittar. Nej, där hittar jag på ;) Jag älskar att se böcker överallt!

Men om jag hade tid och åtminstone någon slags talang skulle jag vilja lära mig att spela piano. Det är så fint att lyssna på våra döttrar när de spelar instrument, och vem tycker inte att det vore otroligt mysigt att bara sätta sig vid pianot och spela, ungefär som i den danska teveserien Badhotellet. Eller att samlas allihop kring pianot på julafton.

Böckernas betydelse i relationer

I veckans helgfråga undrar Mia:

Du är hemma hos någon du tycker om och respekterar. Vilken bok skulle du vilja se på nattduksbordet? Hur skulle du reagera om personen inte hade några synliga böcker alls i sin bostad?

Ganska klurig fråga, trots att det var jag som tipsade om den ;)

Jag växte upp i en familj där mina föräldrar hade både böcker och finporslin i bokhyllan. De läste mycket när de var yngre, men under min uppväxt tog familjelivet och ett hårt fysiskt arbete deras tid. Mina bröder har aldrig varit intresserade av att läsa böcker, de ägnade sig åt sådant som hade en motor. Jag däremot, jag lusläste alla böcker som fanns i familjen, lånade kassvis med böcker hos Bokbussen, köpte böcker och var med i bokklubbar redan som barn. I skolan var jag också ganska ensam om att älska böcker, ända tills jag började på gymnasiets humanistiska linje. Där mötte jag likasinnade, och det var som att kliva in i en helt ny värld. Det var helt fantastiskt att äntligen få prata om handlingen i böcker, författare, formuleringar med mera, med andra som var lika intresserade som jag.

Privat har jag mest umgåtts med människor som inte läser alls, eller åtminstone inte särskilt mycket. Därför tycker jag inte att det är konstigt att komma in i hem där det inte finns några böcker. Men när det finns bokhyllor som innehåller böcker och inte finporslin, och där böckerna inte bara är så kallade coffee table-böcker, som mest ligger framme för syns skull, då blir jag alltid nyfiken på vilka titlar som personen har i bokhyllan. Vad en person läser tycker jag säger en del om vem personen är. Det spelar ingen roll vilken bok som ligger på nattduksbordet, men jag blir glad när jag ser att det ligger en bok där. Jag skulle helt säkert automatiskt börja analysera personen utifrån boken som personen valt och vilja prata om den, dels för att lära känna personen bättre, dels för att jag skulle bli nyfiken på boken i sig.

Jag pratar aldrig om böcker med mina släktingar och vänner. Istället har jag lärt mig mycket om sådant som de är intresserade av. Som jakt, motorsport, golf, byggprojekt, trädgårdsodling, hästar. När jag träffar någon som nämner en bok de läst, och berättar om hur boken påverkat dem på olika sätt, då blir jag alltid så glad att jag blir överraskad av hur starkt jag reagerar. Förmodligen ett uppdämt behov av att dela bokintresset med andra. Det hände mig senast i  morse, när jag träffade Isa på bensinstationen, och hon berättade att hon nu läste Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris, litet om handlingen och hur starkt den berörde henne. Böcker sätter igång tankar och gör oss litet klokare eftersom vi får läsa om livet ur andra människors perspektiv. Jag tror att vi blir mer empatiska och mindre egoistiska om vi läser böcker. Tack vare bloggen har jag hittat till er andra som älskar böcker, det är jag väldigt glad över!

De här böckerna är några av dem som min farmor hade i sin bokhylla, och jag tog över dem när hon gick bort.

Så här skulle jag vilja ha det – ett bibliotek i hemmet. Det här fotot är från det tillfället då jag och ett gäng andra bokbloggare blev inbjudna till Nedre Manilla på Djurgården för att träffa Kepler inför releasen av deras senaste roman.

Mias bonusfråga: Den 1/2 är det löpningens dag så jag undrar om ni utövar någon idrott eller motionerar? Svar: ja. Jag rider, cyklar och styrketränar.

Önskar er alla en trevlig fredag!

 

 

Böcker som blir filmer i år

Den här veckan är det Evelina som ställer veckans helgfråga: Många böcker blir idag filmatiserade, vilka böcker skulle du önska blev film/tv-serie?

På den frågan svarar jag med bonusfrågan.

Mias bonusfråga: Några böcker blir film 2020, är det någon du tänkt se?

Jag har sett att de här böckerna blir film i år, och jag skulle vilja se alla filmatiseringarna. Jag har läst två av böckerna och de var väldigt bra; Kvinnan i fönstret och Sista brevet från din älskade.

* Kvinnan i fönstret är en långsamt berättad, mörk historia, och man anar ett ännu djupare mörker under ytan som man vill få grepp om och försöka förstå. En bit in i boken trappas plötsligt både stämningen och tempot upp och det blir hysteriskt spännande. Starkast intryck gjorde de delar i romanen som steg för steg avslöjar hur Anna drabbades av sitt trauma, de delarna gav mig kramp i bröstet.

* Den första roman jag läste av Jojo Moyes var Sista brevet till din älskade, som verkligen berörde och grep tag i mig genom framförallt de varma och trovärdiga personbeskrivningarna. I typisk feelgoodstil börjar det i moll och slutar i dur, precis så som vi förväntar och oss vill ha det när vi väljer en bok av Jojo Moyes.

De andra böckerna måste jag skynda mig att läsa innan filmerna kommer.

Små eldar överallt blir en miniserie på åtta delar, Reese Witherspoon och Kerry Washington både producerar och har roller i serien. Premiär den 18 mars.

Här är en trailer från teveserien.

Önskar er alla en trevlig helg!

Förslag på bokfrågor, och så headern

I veckans helgfråga undrar Mia om vi är nöjda med våra headers, och om vi har förslag på kommande helgfrågor.


Tidigare bytte jag aldrig header, headern var en ljusgul bakgrund med mitt bloggnamn. Nu har jag en header med flera foton, som länkar till tidigare inlägg. Jag ville ha en blogg där man kan klicka runt och läsa om allt möjligt, inte bara det sist skrivna inlägget. Då hittade jag det tema som jag har till bloggen nu, där headern byter bilder enligt ett rullande schema. Jag gillar att äntligen kunna byta header utan problem.
Några idéer till helgfrågan har jag. Till exempel skulle det vara kul att läsa vad andra svarar på de här frågorna:

1. Du är hemma hos någon du tycker om och respekterar. Vilken bok skulle du vilja se på nattduksbordet? Hur skulle du reagera om personen inte hade några synliga böcker alls i sin bostad?

2. Om du skulle skriva en roman, i vilken genre skulle det vara? Skulle du skriva i eget namn eller under pseudonym?

3. Bryr du dig om vilket förlag som givit ut en viss bok? Har du ett favoritförlag som du alltid kan lita på ger ut böcker som passar din smak?

4. Visa ett favoritomslag där omslaget verkligen motsvarade innehållet. Visa ett omslag som får dig att inte vilja läsa boken. Bonusfråga: visa ett hemskt omslag där du ändå valde att läsa boken, och den var fantastisk!

5. Nämn en bok som du var tvungen att läsa i skolan,  som du läst om i vuxen ålder och tyckt mycket mer om nu.

6. Nämn en bok som gjort stort intryck på dig.

7. Vilken bok skulle du rekommendera en lycklig person att läsa? Vilken bok skulle du rekommendera till någon som verkar sorgsen?

8. Nämn en bok som inspirerat dig att resa till en viss plats, eller fått dig att längta dit.

Önskar er alla en trevlig helg!

Lästa böcker i oktober och månadens bästa

I veckans Helgfråga undrar Mia om vi läst någon bra bok den senaste tiden, och om vi firar fars dag.

Under oktober läste jag tre böcker och alla var riktigt välskrivna, ganska tunga relationsromaner om hur livet blev som det blev och om man kan göra något för att påverka sin framtid. Jag gav Snöstorm betyget 4 och både Hem till mig och Testamente fick betyget 5. Ni vet säkert redan att Testamente är nominerad till Augustpriset i den skönlitterära klassen.

Oktober var en makalöst bra läsmånad. Inte sett till antal böcker, men till vilken kvalitet de höll. Typiska bokcirkelböcker alla tre, det finns mycket att diskutera kring dem. Huvudpersonen i Hem till mig startade upp hela känsloregistret hos mig, mest frustration och nyfikenhet, jag måste bara få veta hur en sådan här självisk person fungerar. Ingen sympatisk person, men ändå kunde man inte helt och hållet tycka illa om honom. Skickligt av författaren att lyckas skildra en så komplex person. Hem till mig var månadens bästa.

Vilken bok blev din favorit den här månaden?

Är det någon särskild bok som du ser extra mycket fram emot att läsa under november?

Själv läser jag just nu en väldigt omskriven och hyllad debutroman av Emilie Pine; Allt jag inte kan säga. En självbiografisk roman om att växa upp med en alkoholiserad pappa, om att vara ofrivilligt barnlös därför att hon väntade för länge med att bestämma sig för om hon ville ha barn och om väldigt mycket mer ur ett kvinnoperspektiv. Det är träffsäkert, men jag är inte överväldigad än så länge. Parallellt läser jag Åsa Hellbergs roman Välkommen till Flannagans. Inte överväldigad över den heller, men jag har inte hunnit läsa särskilt många kapitel än, allt kan hända.

Här är en trave med böcker som jag ser väldigt mycket fram emot att läsa. Och så har jag fått hem Viveca Stens senaste kriminalroman, den är jag också väldigt nyfiken på. Under helgen kommer en recension av boken om Södermalm.

Och så det här med fars dag. Jag brukar ge min pappa en blommande växt av något slag eftersom han är intresserad av växter. Men i år skall jag ge något helt annat, jag skall baka en slags gammaldags bullar som han brukade önska sig när jag bodde hemma, som man säger. Och så kanske jag scrappar ett kort, vi får se.

Ha en fortsatt fin helg!

Helgfrågan om de nominerade till Årets bok 2019

I veckans Helgfråga undrar Mia vad vi tycker om nomineringarna till Årets bok, om vi läst några av dem och om vi saknade någon bok.

Jag har bara läst Silvervägen och Stormvarning, men jag har Manhattan Beach hemma, så den skall läsas, och så vill jag läsa flera av de övriga också. Pachinko, Vaggvisa, Mörkret, En katts resedagbok, Påfågelsommar, Järtecken… Nu har jag snart räknat upp alla de övriga som jag ännu inte läst, så nu sätter jag stopp där ;)

Det är svårt att bedöma om juryn gjort bra val när de nominerat just de här böckerna. Vad räknas egentligen som folkliga böcker..? Årets bok skall ju vara folkets val. Men en bok som jag trodde skulle nomineras är Bränn alla mina brev av Alex Schulman. Kanske ville inte juryn riskera att Alex Schulman tar hem priset igen, vad vet jag. Svenska folket verkar ju annars tycka om skönlitterära romaner som ligger på gränsen till att vara biografier, och som är gripande.

Mig passar de här böckerna bra, jag vill läsa i princip allihop.

 

Omöjlig kärlek – tips på böcker och filmer inför alla hjärtans dag

Varje tisdag kommer Johannas deckarhörna med en ny topp fem på ett visst tema. Den här veckan handlar det om att ge de fem bästa lästipsen inför Alla hjärtans dag som är på torsdag. Ni skall få fem tips på böcker, plus ett bonustips tillagt i efterhand eftersom den boken är så fin och jag glömde att ta med den.

Och så får ni två travar med tips på romantiska filmer i slutet av inlägget.

Böcker om kärlek är nästan alltid som mest fängslande när kärleken mellan två personer är i princip omöjlig, håller ni inte med?

Till min fem-i-topp den här veckan har jag valt några riktigt välskrivna och gripande böcker där kärleken mellan två personer är omöjlig eller åtminstone väldigt svår att leva ut, eller att leva med. Och när man tänker efter är den inte heller särskilt hälsosam.

♥  Ni har väl inte missat 80-talsklassikern, Törnfåglarna? Jag både läste boken och såg teveserien som fjortonåring, och grät över den omöjliga kärleken mellan den katolske prästen Ralph de Bricassart (spelad av Richard Chamberlain i teveserien) och Meghan ”Meggie” Cleary (spelad av Rachel Ward). De älskar varandra, men Ralph väljer en karriär i den katolska kyrkan, vilket gör deras relation förbjuden. Han kan ändå inte motstå henne, vilket leder till mycket lycka men också mycket olycka.

♥  Jag vet inte hur många gånger jag här i bloggen har lyft fram trilogin om Kristin Lavransdotter. Den berättelsen är en av mina favoriter. Vilken kärlekshistoria. Egensinniga Kristin väljer mot allas vilja att gifta sig med sin stora förälskelse, Erlend. Och det går förstås åt pipsvängen eftersom han inte bara är snygg och väldigt charmig utan också oansvarig, och han sviker henne gång på gång. Jag var så irriterad på Kristin för att hon var så förblindad och inte insåg hur trassligt hennes liv skulle bli när hon inte följde sin fars vilja och gifte sig med den hon blivit bortlovad till, den lojale och omtänksamme Simon Darre, utan valde den lättsinnige Erlend. Nu, trettio år senare, kan jag bättre förstå henne. Livet är inte enbart svart eller vitt.

♥  Balladen om Marie: en biografi över Marie Krøyer. Bokförlaget Forum gav ut den år 1999, men jag tror att den finns i nyutgåva också med omslag från en filmatisering som gjorts. Jag brukar inte vara så förtjust i biografier, men den här är väldigt bra. Gripande, förstås, eftersom Marie Krøyers liv var fyllt av både kärlek, svek och tragik. Marie var gift med den kände skagenmålaren P.S. Krøyer. I takt med att de inreder det ena hemmet vackrare än det andra dör deras kärlek, samtidigt som han sjunker djupare ned i sinnessjukdom. När Marie är på semester träffar hon Hugo Alfvén. De blir vilt förälskade. Men deras passionerade kärlekshistoria utmynnar i svek och olycka, för Marie.

♥  Den lilla bokhandeln i Paris är betydligt nyare. I Sverige gavs den ut för tre år sedan. Jag läste den under vår Frankrikeresa förra sommaren och tyckte väldigt mycket om den. Här handlar det om en väldigt varmhjärtad, inkännande och sorgsen bokhandlare som rekommenderar böcker istället för medicin till människor med brustna hjärtan. Sitt eget brustna hjärta verkar har till att börja med inte kunna kurera. Men så beger han sig söderut tillsammans med en, och sedan flera, vänner nedför Frankrikes floder och lyckas under resan hela sig själv. En väldigt fin berättelse.

♥  Som om du inte fanns är också relativt nyutkommen, jämfört med Törnfåglarna och Kristin Lavransdotter. Tess och Gus möts som hastigast första gången i Florens. Gus är där med sina föräldrar för att försöka komma över broderns död. Tess ber honom ta en bild av henne och väninnan på Ponte Vechio i Florens innan de skall återvända hem. Utan att de vet om det korsas Tess’ och Gus’ vägar flera gånger under åren som följer. Deras liv utvecklas helt olika, men på varsitt håll går de båda två igenom personliga prövningar, glädje och sorg, och upptäcker att livet inte blev som de trodde att det skulle bli när de var arton år. Det blir bättre och det blir sämre. När de åter möts i slutet av berättelsen har det gått sexton år och båda står mitt i livet.

Bonustips: Vem kan inte känna igen sig i den där himlastormande, förbehållslösa och okomplicerade förälskelsen, där Lucy och Gabe befinner sig i början av berättelsen i romanen Världen utan dig. När man känner sig fullkomligt förstådd och sedd. Innan verkligheten kommer närmare och förälskelsen inte längre är lika enkel och kravlös, och innan man inser att man vill välja olika vägar i livet, som inte stämmer överens med varandra. När man tvingas välja mellan att följa sina personliga drömmar och att anpassa sig till någon annan för förälskelsens skull.

.

Jag tycker inte att jag är någon romantiker, men i så fall undrar jag hur jag kan ha sådana höga travar med romantiska och kärleksfulla filmer…

De flesta av filmerna handlar om romantik och kärlek mellan människor, men någon handlar om kärlek till mat (Julie & Julia) och några mellan människor och djur/vampyrer/blå figurer (Hachikō, Skönheten & Odjuret, Twilight-serien, Dracula, En vampyrs bekännelse, Avatar).

Allra, allra bäst av filmerna är Brokeback mountain, som skildrar en komplicerad kärleksrelation (komplicerad, som sagt, mitt favorittema även bland filmer tydligen) mellan två män i västra USA mellan 1963 och 1983. Så fin kärlekshistoria och så fruktansvärt sorglig. Jag var tvungen att se alla filmer jag kunde komma över med skådespelaren Jake Gyllenhaal efteråt, där det slutade lyckligt för honom.

Fler tips får ni hos Johanna, där många andra har länkat till sina bloggar med sina personliga topplistor på samma tema.

♥ ♥ ♥

Veckans helgfråga om bokrean

I veckans Helgfråga undrar Mia om vi har sett ut några böcker på bokrean som vi bara måste köpa.

Jag har inte hunnit titta igenom vad som kommer på bokrean, men spontant kände jag mig inte sugen på fler böcker just nu. Tills jag såg den här… Jag får nog aldrig nog av att resa runt i Frankrike, och särskilt Loiredalen är ju så vacker med alla slott. Några av slotten har jag besökt, men jag skulle gärna läsa den här boken och ta en tur till Frankrike igen och besöka några fler.

Jag skall gå igenom urvalet i årets bokrea litet noggrannare, kanske i helgen, och ge mina tips på läsvärda böcker. Jag såg många riktigt bra böcker när jag tittade igenom litet snabbt nu. Kanske skriver jag ett inlägg med en egen önskelista också.

Mia vill också ha tips på hur vi kan hålla oss friska i förkylningstider. Jag försöker vara extra noga med att äta bra mat som innehåller mycket näring, vitaminer och antioxidanter och skippa mat och fika med socker, eftersom socker sätter bakteriefloran ur balans. Jag är också noga med att sova tillräckligt mycket. Sju timmar varje natt är ett måste. Och tränar gör jag bara om jag känner mig pigg nog. Är jag det minsta trött eller känner en begynnande förkylning så skippar jag att träna för att inte bryta ned kroppen ännu mer. Och så äter jag varje dag tillskott av D-vitamin och magnesium.

På bilden är det en smoothie med grönkål, ingefära, apelsin, mandelmjölk och kiwi. Som mellanmål är det perfekt tillsammans med två kokta ägg. Ett mer exakt recept kommer här i bloggen.

Fler som diskuterar Helgfrågan hittar du hos Mias Bokhörna

 

Filmpremiärer att se fram emot

Mia i bokhörnan håller i Helgfrågan. Den här veckan är temat: Vilken film som har premiär under 2019 vill du se? Längre ned i inlägget svarar jag på hennes andra fråga som gäller stavning.

Film med ett djup och ett viktigt budskap vill jag inte se på bio, sådana filmer vill jag se hemma där jag inte blir störd av prassel med godispåsar eller annat som kan distrahera. På bio vill jag se filmer som är storslagna och kommer bäst till sin rätt på stor duk med rejält och bra ljud. På bio vill jag bli hänförd.

Jackie och Bella vill se Lejonkungen när den har premiär den 17 juli i år, och det vill jag också. Typisk storslagen film med gripande musik och känslostormar. Perfekt på bio.

Under 2019 är det egentligen ingen annan film som lockar särskilt mycket på bio. Däremot under 2020. I juli kommer uppföljaren till Top Gun. Minns ni inledningsscenen och musiken..? Jag tror att jag har sett den filmen fem gånger. Tom Cruise är dessutom alltid bra.

I december 2020 kommer uppföljaren till Avatar. Så vacker film och jag har läst att uppföljaren kan bli ännu bättre.

I februari 2020 kommer nästa Bondfilm. Jag är inte särskilt förtjust i Daniel Craig som Bond. Hans brist på charm och humor gör honom till vilken actionhjälte som helst. Men jag vill ändå se om de lyckats bättre med den kommande filmen. Actionscenerna brukar vara välgjorda och kommer mycket bättre till sin rätt på en stor duk, så typisk biofilm.

 

Mia undrar också om vi har svårt att stava något speciellt ord. Jag tror inte det. Det jag kan fundera på ibland är om jag skall förtydliga ordet med ett bindestreck istället för att skriva ihop det. Som ordet här ovanför: Bondfilm. Blir det tydligare att det är just en film med James Bond om man skriver Bond-film, eller blir det lika tydligt om man gör som jag och skriver ihop ordet? Sådana funderingar kan jag fastna i.

Fler svar på Mias Helgfrågor hittar du här.

Ps. Vårt Internet har varit extremt segt under flera dagar, och Telia hittar inte felet. Så snart det fungerar igen tittar jag in hos er.

Tips på bra TV-serier

Mia i bokhörnan håller i Helgfrågan. Den här veckan är temat bra TV-serier. Här kommer mina tips:
.

HBO Nordic

Game of Thrones
Mycket på grund av att handlingen är så oförutsägbar. Det är inte alls säkert att hjälten överlever och skurken dör. Det är en nyanserad handling med trovärdiga karaktärer som skulle kunna vara hämtade rakt ur vår historia. Bortsett från fantasyaspekterna skulle mycket av de politiska intrigerna och slagen kunna vara hämtade från olika tiders verklighet. Dessutom torr humor och fantastisk dialog, suveräna skådespelare och komplexa moraliska frågor. Och så är det extremt snyggt gjort. Och spännande.


Escape at Dannemora

Berättelsen är baserad på en verklig rymning från ett fängelse med grovt kriminella i norra New York 2015 och den efterföljande jakten på de två fångarna som pågick över hela delstaten. En gift, kvinnlig anställd vid fängelset hade haft relationer med båda männen och hjälpte dem att fly. Stora delar av serien är inspelade på plats i byn Dannemora och inne i det riktiga fängelset. Jag blev nyfiken och läste på om vad som verkligen hände, och serien ligger väldigt, väldigt nära sanningen.

Patricia Arquette, Benicio Del Toro och Paul Dano är alla helt lysande i sina roller. Patricia Arquette gick upp 20 kilo för rollen och ÄR verkligen den kärlekstörstande, naiva och litet tröga fängelseanställda kvinna hon skall föreställa. Benicio Del Toro är precis lika bra som han alltid är. Duperande, charmig men totalt iskall och beräknande.
.

SVT Play

Systrar 1968
Året är 1968 och den unga arbetarklasstjejen Karin har just gått ut journalisthögskolan. Hon får inte sitt drömjobb i Stockholm utan får nöja sig med ett sommarvikariat på en lokaltidning i Ystad. Med sig på resan har hon sin konstnärsvän Lottie och snart blir dom även vänner med tidningsägarfamiljens jämngamla dotter. Ingen kan då ana hur dessa tre personers närvaro ska komma att förändra livet för dem som dittills vare sig brytt sig om studentrevolter eller Vietnamkriget. Systrar 1968 är en svensk miniserie som utspelar sig i en omvälvande tidsepok, när två världar krockar spirar både kärleken och vänskapen i det lilla samhället och det blir en sommar att minnas för alltid.

En favoritscen är när Karin, en politiskt och feministiskt medveten tjej från arbetarklassen som precis har gått ut journalisthögskolan, skall intervjua Fröken Ystad och frågar henne vad hon tycker om nedskärningarna inom tekoindustrin. Och vad hon tycker om västvärldens överkonsumtion.

Scott & Bailey
Glappet
Vår tid är nu

 

Mia undrar också om vi har avslutat någon bokserie för att den blivit superdålig. Jag har faktiskt inte följt så många serier i bokform i vuxen ålder. Det verkar vara framförallt kriminalhistorier som kan pågår i en lång rad av böcker, och eftersom jag inte började läsa den typen av böcker förrän för bara några år sedan har jag inte hunnit läsa så många serier. Och av de serier jag läst har ingen varit så dålig att jag gett upp om den.

Fler som ger tips om bra TV-serier och avråder från dåliga bokserier får du hos Mias Bokhörna.