Skip to content

Recension: Niceville av Kathryn Stockett

3 augusti, 2012

Bilderna är från filmen som jag inte sett ännu, men absolut skall se snarast. Men jag måste rekommendera er att läsa boken. Den är helt fantastisk!

Jag sträckläste boken i princip från början till slut. Den är omöjlig att lägga ifrån sig, samtidigt som man önskar att den aldrig skall ta slut.

Om ni inte varken läst boken eller sett filmen har ni säkert hört om handlingen. Men kortfattat kan jag ändå berätta att det handlar om en närliggande period i USAs historia då raslagarna fortfarande tillämpades. Det känns ofattbart att det faktiskt handlar om 1960-talet.

I svensk översättning heter boken Niceville, efter det fiktiva namnet på staden där allt utspelar sig. I original heter den The help, syftande på de svarta hembiträden/barnjungfrur/kokerskor som de vita överklasskvinnorna i den amerikanska södern inte kunde klara sig utan, men som ändå drabbades av förödmjukande diskriminering.

Det var ok att låta de svarta hembiträdena uppfostra de vita barnen från spädbarnsåldern, men använda herrskapets porslin eller toalett fick de inte. De kunde ju sprida sina farliga sjukdomar. Just frågan om de separata toaletterna får en central och tragikomisk roll i boken.

När societetsflickan Skeeter återvänder till hemstaden Jackson i Mississippi efter avslutade universitetsstudier, faller hon tillbaka i sitt gamla liv med bridgespel, tennis och välgörenhetsbaler. Men hon har förändrats. Hon vill mer och ser nu annorlunda på tillvaron. Hon drömmer om att bli författare och får så småningom ett jobb på lokaltidningen. Genom sitt arbete får hon kontakt med den svarta hemhjälpen Aibileen, som har förlorat sin ende son men uppfostrat och älskat sjutton vita barn. Deras möte blir början på en udda och också väldigt farlig vänskap.

Tillsammans med en annan svart hemhjälp – den egensinniga och smarta Minny – bestämmer sig Skeeter och Aibileen för att skriva en bok som skildrar verkligheten i staden som de kallar Niceville. De skriver om hur de svarta har förnedrats och diskriminerats. Men också om drömmar, längtan och hopp. Arbetet med boken kommer att förändra deras liv för all framtid.

Det här är en bok som gjorde stort intryck på mig. Självklart på grund av handlingen men också på grund av det sätt som boken är skriven på. Tänk hur vi är mot varandra, vi människor.

3 kommentarer leave one →
  1. 5 augusti, 2012 06:12

    Jag såg filmen rätt nyligen och tyckte att den var rätt bra, men jag är riktigt nyfiken på boken!

    Gilla

  2. Maria permalink
    5 augusti, 2012 08:09

    Ralf och jag såg filmen för bara någon vecka sedan och tyckte att den var super. Den kan jag varmt rekommendera. Rickard som låg på övervåningen och försökte sova frågade vad vi skrattade åt hela tiden. Den var väldigt stark samtidigt som den var otroligt rolig. Man blir så berörd av alla dessa modiga människor som har banat väg för kommande generationer. Tack för senast och ha det så bra! /Maria

    Gilla

  3. 4 augusti, 2012 06:54

    Vad kul att du skriver om den nu, då jag själv såg filmen i förrgår! Väldigt bra film som får mig att förundras hur världen var förut…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: