OMOM – Just nu – Just här

Först litet allmänt om klimattänk när det gäller mat. Längre ned i inlägget skall jag visa hur vårt kylskåp ser ut och be om råd hur planeringen skulle kunna bli bättre. Och jag skall berätta hur vår familj skall bli klimatsmartare under 2019 när det gäller just mat. Jag är absolut inte rädd för kritik, så kom mer än gärna med synpunkter, jag vill bli bättre på det här!

Vet ni förresten att ordet flygskam finns med i nyordslistan som sammanfattar samhällsandan som gällde under 2018? Men det tänker jag inte skriva mer om nu, nu gäller det mat.
På nyårsafton hade vi många spännande och livliga diskussioner, jag tror att de bidrog till att det blev den kanske allra bästa nyårsaftonen någonsin. Bland annat pratade vi om vad vi själva gör för att bli mer klimatsmarta.

Det märks att den yngre generationen är mer förändringsbenägen och villig att ta till sig nya rön. Vi äldre hakar lätt fast i gamla teorier istället för att tänka fritt och nytt. Jag följer Klimatklubben på Instagram, och där kan man i dag läsa det här:

Varför är det viktigt att babbla om klimatet? Många forskare – bland annat Johan Rockström, professor i miljövetenskap – menar att vi måste bli en kritisk massa av early adopters som går i bräschen för klimatet. Sedan hänger resten på. En sorts mental tipping point som sveper med den mest motsträviga.

I år tänker jag bli klimatsmartare i köket. Vår familj är inte de värsta miljöbovarna, men man kan alltid bli bättre. Vi undviker så långt det går plastpåsar till grönsakerna och sätter oftast etiketten direkt på frukt och grönsaker, vi väljer framförallt närodlat och närproducerat som vilt och ägg och vi återanvänder bärkassar. Vi köper extremt sällan halvfabrikat och slipper bidra till sopberget av plastförpackningar som sådan mat ofta ligger i.

Tygpåsarna på bilderna här ovanför beställde jag från OMOM. När det inte går att undvika plast, eftersom grönsakerna redan är inplastade (så idiotiskt, varför är de det?!), tar jag numera av plasten när jag kommer hem. När man öppnat påsarna gör ju plasten annars att det blir kondens och innehållet blir dåligt mycket snabbare. Jag skall strax visa vår frukt- respektive grönsakslåda.

Den här tabellen ger litet perspektiv och konkreta fakta att ta ställning till.

Bättre planering i kylskåpet

Varför är kylskåp så idiotiskt planerade? Längst ned, där frukt- och grönsakslådorna är placerade, är det kallast, vilket är dåligt för just frukt och grönt. Helst borde frukt och grönsaker placeras högst upp och ägg, mjölk, kött och fisk längst ned.

Och varför är utrymmet för just frukt och grönsaker så litet? Särskilt i dagens läge när vi är medvetna om att vi bör äta mer frukt och grönt, och faktiskt också gör det. Jag skall faktiskt lägga litet tid på att leta upp ett kylskåp som är vettigt planerat och som hänger med sin tid bättre än det vi har nu.

På nyårsafton kom vi fram till att vi behövde bättre ordning i vårt kylskåp, så i går tog jag tag i det och stuvade om efter ett bättre och mer logiskt system. I alla fall i mina ögon ;) Kom som sagt gärna med synpunkter på hur det kan bli bättre.

När vi köper potatis ligger den ofta i påsar, vilket skapar kondens som jag skrev om tidigare. Samma sak med färsk spenat som alltid ligger i en plastpåse, och morötter. Om jag fick önska skulle jag vilja köpa grönsaker i lösvikt. Hur som helst blev jag irriterad på all plast, och på att man inte såg vilka grönsaker vi hade på grund av plastpåsarna. Nu ligger alla grönsakerna sorterade, men utan plast. Det skall bli intressant att se om det kommer att fungera bättre. Jag blir i alla fall väldigt sugen på att laga ugnsgratinerade grönsaker när jag ser den här lådan, alltid något :)

För mycket av det goda

Jag har varit ganska rejält trött efter först nyårsafton då vi somnade vid tre, och sedan natten därpå då stormen höll oss vakna hela natten, så att jag flippade ur totalt kan bero på det ;) Bella kom och frågade mig när jag stod dubbelvikt vid kylskåpet och kiknade av skratt: – Mamma, håller du på att få ett sammanbrott? Då skrattade jag ännu mer. Hur kan man ha sju (7!) smörpaket i kylskåpet och tro att vi inte har något alls? Och hur kan man ha lika många tuber med tomatpuré? Och hur kommer det sig att vi hela tiden köper sylt, när ett halvt plan i kylskåpet är fullt med sylt, mos och marmelad?!

I en familj med numera fyra bestämda viljor och smaker blir det en blandning av bra och dåliga matvaror i kylskåpet. Jag gillar att laga och äta grytor och soppor, därav alla flaskor med fond.

Vi försöker ha smör, pålägg och sådant på översta hyllan, men det systemet brukar inte hålla särskilt länge. När vi köper grönsaker räcker inte lådorna till längst ned i kylen, och då hamnar det grönsaker på hyllplanen också. Bra för frukt och grönt, men ordningen fallerar.

Patrik efterlyste under en av våra nyårsdiskussioner ett enkelt sätt att se vad som finns hemma att laga mat av. I hans fall måste det vara förenklat, som kycklingfiléer eller lax som det bara är att steka, om han skall laga mat. Tar jag fram en karré av vildsvin har han inget intresse av att googla på det och hitta ett recept. Och att själv ta fram något ur frysen dagen innan, det kommer inte att hända. Och jag tänker inte försöka omvända honom, jag har redan satt stopp för ganska mycket som han gillar. Som fiskpinnar, korv, färdiga köttbullar och andra halvfabrikat. Alltså har jag nu frigjort en hylla i kylskåpet där vi förvarar kyckling, fisk och kött, och mat som blivit över i burkar att äta dagen därpå.

I kylskåpsdörren är det varmast, där kan man ha sådant som inte kräver mycket kyla, som smaktillsatser.

Så här skall vi äta mer klimatsmart

Lägga matlådor som Patrik kan ta med till jobbet
Använda det vi har, och inte köpa nytt bara för att någon i familjen föredrar en annan smak på till exempel sylt
Bara köpa storförpackningar av sådant som skall stå i skafferiet och som kommer att användas inom rimlig tid
Kolla upp matsmart.se, där man kan beställa matvaror med 20-90 procents rabatt samtidigt som man bidrar till en bättre miljö genom att minska matsvinnet. Matsmart säljer mat som i många fall annars hade slängts på grund av exempelvis överproduktion, kort bäst före-datum, säsongsvaror, förpackningsbyten
Laga vegetarisk mat oftare. Och då menar jag inte sallader av salladsblad som innehåller alldeles för få kalorier och näringsämnen, utan matigare vegetariska rätter som sallader av till exempel quinoa, soppor, grytor och ugnsgratinerade grönsaker och rotfrukter
Inte köpa matvaror där det krävs en matsked till ett visst recept, och resten blir över
Laga ännu mer från grunden, som egen majonnäs
Planera matinköpen ännu bättre
Minska på svinnet. Förvara maten rätt så att den används och inte behöver slängas för att den blir dålig
Hitta ett alternativ till chips och ostbågar som övriga familjen tycker är en nödvändighet på fredagar. En påse skumbananer påverkar klimatet lika mycket som en portion griskött, men utan att du får i dig någon näring.
Ställa in mat som blivit över i kylskåpet direkt efter måltiden
Frysa in mat som vi har i kylskåpet och som vi inte kommer att hinna äta upp i tid
Inte köpa fler grönsaker innan det finns plats i grönsakslådan, istället välja att laga en annan rätt av det vi har hemma