Torkans år, av Roland Buti

På samma sätt som det ofta görs i fransk litteratur, berättas historien i ett lågmält tempo och skildrar, utan att det är direkt uttryckt, starka men tillbakahållna känslor som man anar kommer att omkullkasta allt innan boken är slut. Och på samma franska vis är det realistiskt. Jämfört med många amerikanska berättelser, där huvudpersonen går igenom en kris och kommer ut på andra sidan som en bättre människa, kan man inte räkna med samma lyckliga slut i fransk litteratur.

Torkans år är Roland Butis tredje roman, vilken likt de tidigare har vunnit flera priser i hemlandet Schweiz. Handlingen utspelar sig mestadels på en socialt ganska isolerad gård i den franskspråkiga delen av Schweiz. Här sliter Jean för att få lantbruket att gå runt. Han har nyligen gjort en stor och avgörande investering i en modern ladugård och 10.000 kycklingar. När det inte regnar på hela sommaren torkar grödorna bort och djuren dör i värmen.

Historien om den olycksaliga sommaren år 1976 berättas av Gus, den då trettonårige sonen i familjen. Det är genom honom vi lär känna alla de färgstarka karaktärerna i boken. Förutom Gus och hans föräldrar är det den unge släktingen Rudy, som Jean åkte och hämtade till gården när Rudys föräldrar tänkte skriva in honom på en institution. Det är den excentriske farfar Anni och hans gamla häst Bagatelle, duvan utan namn och hunden Shérif. Här finns också Mado, Gus närmaste vän, och Gus’ syster Léa.

När hustruns vackra väninna flyttar in på gården omkullkastar det allting. Ingenting är längre som förut och ingenting kan bli vad det var. Det är genom Gus’ ögon vi ser hur föräldrarna förändras av det som sker. Den kraftfulle och stabile fadern, som inte i ord men i handling visar att han älskar sin hustru, sina barn och sitt liv på gården. Som kommer helt ur balans när hustrun oväntat visar en ny sida av sig själv, och vid en tid då familjen utkämpar sin värsta kamp väljer att bryta banden med familjen för att leva ett helt annat liv.

Det är olycksbådande och tragiskt, men hela tiden med en varmhjärtad och humoristisk underton. Nästan genast när jag läst ut boken känner jag att jag kommer att vilja läsa den igen, övertygad om att den rymmer ännu mer som jag säkert missade vid första läsningen. En riktigt fin och minnesvärd bok.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 208
Utgivningsdatum: 2018-01-16
Förlag: Sekwa
Originaltitel: Le milieu de l’horizon
Översättare: Cecilia Franklin
Formgivning: Pär Wickholm
ISBN: 9789188697042
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

4 thoughts on “Torkans år, av Roland Buti

  1. Kan inte förklara varför, men efter din som vanligt utmärkta recension påminner boken om ”Den lilla bokhandeln i Paris” av Lina George. Inte en bok som jag hade köpt själv, men min kollega Yvonne insisterade att jag skulle läsa och gilla den, vilket var precis vad jag gjorde:-)

    Liked by 1 person

    1. Tack! Och vad roligt att höra att de liknar varandra. Jag har ju tänkt läsa just den boken så länge nu, men inte kommit till skott. Det kanske är den jag skall börja läsa i kväll med andra ord :)

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s