Veckans bästa 18-24 maj

I en tid då precis allt präglas och påverkas av coronaviruset, har jag bestämt mig för att varje söndagskväll skriva ett inlägg med det jag upplevt som veckans bästa. Det kan vara små eller stora saker. Det blir ett sätt att under veckan lägga märke till allt som faktiskt är positivt också. Vad sägs om det?

Här är veckans sammanfattning av det bästa som hänt!

I början av veckan red jag lektion på de två islandshästarna Markus och Loki. Det är så otroligt utvecklande och roligt att rida för en duktig person, som ser allt och kan ge tips om vad att tänka på för att inte fastna, utan komma vidare i ridningen. Och så är det rena endorfinkicken! Efter varje ridpass känner jag mig som en urvriden trasa, trött både fysiskt och mentalt, men lycklig!

I torsdags ville Jackie bli skjutsad till Norrtälje för picknick med några kompisar, så jag passade på att gå omkring litet i staden. Det var länge sedan sist, men lika fint som alltid. Nästan folktomt.

Jag köpte en otroligt god laxwrap (misogravad lax, pepparrotsfraiche, spetskålsmix, mango, avokado och ruccola – rekommenderas!) och gott kaffe och satte mig på en bänk och tittade på enstaka flanerare som fick förbi och läste i en ny bok. Solen sken från en klarblå himmel och det var så mysigt.

På kvällen mötte vi upp med några vänner på Nifsta motorträff, en träffpunkt för motorintresserade med gamla, fina bilar, motorcyklar och andra fordon. Vi ser hela ängen med alla fordon och café och grill från vårt hus, men jag har ändå inte varit där på tio år. Nu har den sociala distanseringen påverkat mig så mycket att jag ville dit. Det var jättetrevligt och kul att se alla fina fordon, och Tussi och jag fick tid att prata om allt möjligt som vi behövde prata om. En mysig kväll.

Skylt i en av bilarna på Nifsta motorträff. Litet annorlunda minst sagt. Kan kanske platsa i BPs skyltsöndag?

Förra veckan var otroligt jobbig, med beskedet om Leiftras neurologiska skada och hennes degenererade disk i ryggen. Men jag funderade och läste på ännu mer om skadan, och bestämde mig för att göra ett försök med att träna henne ur problemen. Hon kan aldrig bli helt bra, men hon kan eventuellt lära sig att leva med de problem hon har. Oddsen är väl inte så goda, men finns det minsta lilla chans så måste jag försöka. ”Framgång beror på ansträngningen” (Sofokles).

Mamma är en sådan person som måste vara sysselsatt all vaken tid för att trivas. Så förutom att jaga, stycka och laga väldigt mycket mat till släkt och vänner, sköta höns och bära in ved, sköta stora grönsaksland, växthus och en stor trädgård, blev hon rätt så nöjd med att få uppdraget att tömköra Leiftra alla dagar utom de dagar då jag rider. Det neurologiska problem Leiftra har är att signalerna från lilla hjärnan inte når fram till hennes bakdel som de skall, så hon har inte full kontroll på bakbenen. Det märks när hon tränas över cavalettibommar, och inte sätter bakhovarna där det vore lämpligt. Men det mesta blir bättre med träning, och förhoppningsvis även Leiftra.

Leiftra får ju dessutom fång (hovbenet vrider sig, vilket är extremt smärtsamt, enkelt att förstå) om hon äter gräs. Så hon går i en grushage och får hö flera gånger per dag istället för att beta gräs. Men nu har hon kommit på att om hon ställer sig på knä och lägger huvudet på sidan kan hon nå gräset på utsidan… Livsfarligt för henne, men alla som gillar sötsaker kan förstå lockelsen. Bara för mig att skruva i isolatorer längst ned på alla stolpar, så nära marken som möjligt och dra en extra tråd runt hagen. Har man djur, har man alltid mycket att göra. Men så värt det.

Det behövdes ingen benträning på gymmet den dagen, efter alla knäböjningar när jag skruvade i isolatorer och drog tråd. Ganska roligt att göra praktiska saker som omväxling till allt tänkande, analyserande och skrivande.

En kväll drog jag ut litet på tiden med utfodring av hästarna, och när jag kom ut möttes jag av den här vyn. Helt tyst och stilla, inga bilar och inga människor. Moln som såg ut att kunna svepa in hela världen, och så det guldiga kvällsljuset när solen var på väg ned. Jag hade bara mobiltelefonen med mig, men kameran på den fick duga. Livet på landet när det är som allra bäst. Vissa av er har redan sett bilden, men den får vara med eftersom den här upplevelsen verkligen var en av veckans bästa.

Avslutar veckans bästa med en bild från en jättetrevlig kväll hos våra grannar, med goda drinkar och fin stämning en av vårens soligaste och skönaste kvällar!

Berätta gärna i kommentarerna vad som varit veckans bästa för dig, eller skriv om det i din blogg och länka här till den, så kan vi ladda med ännu mer positiv energi inför kommande vecka!

6 reaktioner till “Veckans bästa 18-24 maj

  1. Ditt inlägg andas hoppfullhet, det glädjer mig. Stackars Leiftra som går där och suktar efter det gröna nya gräset. Det är väl en sak att känna sig sugen och frestad men hon har ju godsakerna precis framför mulen! Det känns nästan lite grymt…framför allt för att det inte går att förklara för henne varför hon inte kan sätta tänderna i gräset. Bita i gräset får hon göra fast på ett annat vis…
    Hoppas nya veckan bringar flera positiva saker.

    Gillad av 1 person

    1. Ja, det är fruktansvärt med hennes sjukdomar. Hur kan en häst ha så många problem. Vi får se hur det går. Håller med dig, jobbigt att vara fånghäst och inte kunna gå på gräs med risk för en smärtsam död. Veckan har i alla fall börjat bra, hoppas du också fått en fin start på veckan!

      Gillad av 1 person

  2. Vilka underbara bilder! Särskilt pluspoäng till skylten.
    Veckans bästa för mig var nog igår när vi,Fästmön och jag, kunde glädja två personer med lite fyndiga presenter. De blev uppenbarligen glada över vår påhittighet.
    Utöver det är vädret veckans bästa. Torsdag och fredag var härliga dagar och jag var ledig. :P

    Gillad av 1 person

    1. Det låter som spännande presenter! De fyndiga presenterna är absolut roligast att få, när det finns en tanke bakom. Men svårt att lyckas med. Härligt att du kunde vara ledig och njuta när vädret var så härligt! I går var det ju också helt fantastiskt väder, och förutom i dag, när det regnar och åskar, skall det ju bli vackert väder framöver nu :)

      Gilla

  3. Vilket härligt inlägg. Selfien är ju sååååå lyckad! Din mamma verkar vara lika energifylld som du. Nu vet jag var du har fått de generna ifrån;-)

    Bilträffen är jag riktigt avis på. Älskade bilarna och flygplanen på Vallentunas flygfält, men de gick inte ihop ekonomiskt och man slutade arrangera dom för ett par år sedan. Så tusen tack för Hotroden, den härliga skylten och länken:-)

    Resten av inlägget var som kinesiska för mig, men som vanligt har du inte haft en tråkig minut.

    Jag lägger som vanligt upp ett bidrag imorgon.

    Gillad av 1 person

    1. Ja, jag är nog ganska lik mamma :) Bilträffen var väldigt mysig, och bilarna är så otroligt välskötta och snygga som konstverk att se på. Jag kanske åker dit igen, och tar fler bilder, och fikar. Tittar in hos dig strax!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.