Hämnden av Susanne Bier

Jag såg Susanne Biers film Efter bröllopet när den kom 2006. En av de bästa filmer jag sett. Jag såg den flera gånger, och gick ut ur biosalongen helt tagen varje gång… I kväll skall vi se hennes nya film Hämnden, som verkar riktigt bra.

I Hämnden krockar två sargade familjer när deras 10-åriga söner hamnar i samma klass. Anton (Mikael Persbrandt) är läkare på ett fältsjukhus i ett land som troligen är Sudan. Hans fru vill skiljas på grund av hans otrohet. Sonen Elias blir mobbad i skolan. Till trakten flyttar en affärsman och hans son Christian vars mamma nyligen dött i cancer.

Pojkarnas situation i skolan – Christian blir ”smittad” av Elias utanförskap – och deras pappors försök att agera förebilder och leda rätt, är central. Claus är den distanserade, av sorg avstängda pappan. Anton är rent fysiskt frånvarande men av den mer kramiga sorten, som vill lära barnen pacifism – när Kim Bodnia dyker upp som impulsstyrd bilmekaniker och slår honom på käften, vänder han i undervisningssyfte andra kinden till.

Men Christian ifrågasätter, han har redan slagit tillbaka mot mobbarna på skolan och tycker att Elias pappa borde hämnas. När inget händer bestämmer han sig för att överta hämndaktionen, mest för att kanalisera den sorg som hans egen pappa inte kan hjälpa honom att hantera.

Välfärd utan tillväxt

Det här är ett ämne jag har funderat på i många år, besattheten av tillväxt. För mig verkar det helt omöjligt med fortsatt tillväxt för all framtid. Hur skall konsumtionen kunna öka samtidigt som miljöförstöringen minskar..?

Nu hoppas jag att jag skall få några bra svar på den frågan i den här boken. Den verkar inte helt enkel att läsa och förstå, den är nog främst skriven för ekonomer, men jag skall verkligen göra ett försök!