Mina föräldrar jagar vildsvin. Skall man äta kött tycker jag att det här är bästa ursprunget för det. Ingen hysteriskt hetsig snabbuppfödning av djur som inte mår bra alls. Inte heller någon hetsig hundjakt efter ett djur som är skräckslaget under sin sista tid. Det kräver mycket tid och tålamod att jaga på det här sättet. I många timmar i sträck sitter mina föräldrar som är över 70 år i det där tornet och bara väntar. Oftast kommer det inga djur, och ibland är det en sugga som dyker upp som är fredad eftersom hon behövs för att ta hand om och uppfostra sina kultingar.
Här i våra trakter har vildsvinen blivit alldeles för många enligt min mening. Alla favoritplatser, ända sedan jag var barn, där vi har kunnat njuta av blåsippor och liljekonvaljer är helt förstörda. Vildsvinen har bökat upp marken med rötter och allt. Jag tycker att det är bra att vildsvinen inte blir ännu fler, dessutom är ju köttet fantastiskt gott.
.
I måndags kväll lagade jag vildsvinskarré av kött vi fått från mina föräldrar. Till det klyftpotatis med flingsalt och en sås av stekskyn, grädde, kalvfond, litet vitlök, soja, salt och peppar. Bella, vår pysselfröken i familjen, gjorde en ros av ost och dekorerade med. Smarrigt!
Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 + 1 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!
♥
Just nu - Just här 