När barnen var små, i förskoleåldern, kunde jag berätta spännande historier för deras kompisar om hur jag fått mina ärr. Numera sitter inte barnen knäpptysta med stora ögon om jag berättar om hajangreppet. Man ser direkt att de är skeptiska, och sedan kommer frågor som skall avslöja min bluff. Synd, livet blir litet mer spännande om hålen i benet kommer från hajtänder istället för från skruvar ;)