Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 351 (inkl. källförteckningar)
Utgivningsdatum: 2016-09-20
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Formgivning: Eva Wilsson
ISBN: 9789100158972
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Innehållet i korthet, hämtat från förlagets hemsida

Gutenbergs tryckteknik ledde till en medierevolution som förändrade Europa. I 1500-talets början spreds litteratur, grafik och vetenskap, men också nyhetsblad om katastrofer, pamfletter om invaderande turkar och religiösa stridsskrifter. Medan mycket ännu vägde blommade renässanshumanismen genom Erasmus av Rotterdam. Han stod bakom en femtedel av Europas böcker, och skulle ge framtiden ett viktigt arv. Nina Burton skriver om Erasmus och hans tid så att man känner sig vara med när han träffar konstnärerna och de intellektuella – Albrecht Dürer, Holbein d.y., Paracelsus, Thomas More och Luther – lika väl som påvar, kejsare, pedagoger och rebeller. Genom honom möter man en hel epok. Vilken var Erasmus hemlighet? I sina brev klottrade han självporträtt med dubbla ansikten, och hans förmåga att se två sidor födde ett samtal bortom all fanatism – en dröm om ett gränslöst Europa, där kultur och vetenskap knöt nya samband. Men då religiösa strider började skaka världen fick han mäktiga fiender. Erasmus visade vilken roll litteraturen kan spela i en dramatisk tid som har många likheter med vår egen.
.

Så tyckte jag om boken

När jag hörde att den här boken var en favorit inför nomineringarna till Årets svenska fackbok, fick jag litet kalla fötter inför hur jag skulle klara av mitt uppdrag som Augustambassadör på ett bra sätt. Omslaget till boken är otroligt vackert, men titeln på boken förstod jag inte alls, hur skulle jag då förstå innehållet..? Gutenberggalaxens Nova: En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismens och 1500-talets medierevolution. Jag kände till Gutenberg, den tyske uppfinnaren och boktryckaren, men vad menades med Gutenberggalaxen? Erasmus kände jag vagt till, liksom humanismen förstås. Men vad var det för medierevolution författaren hänvisade till? Jag har levt i tron att den verkliga revolutionen när det gäller media sker just nu, i vår tid. Efter att ha läst den här boken har jag reviderat min tidigare uppfattning.

Jag hade dock inte behövt oroa mig, redan när jag öppnade boken gillade jag vad jag såg. En karta över viktiga platser i Erasmus liv visade att han var en berest person. Han hade bott på flera olika platser i sex länder i Europa. Jag blev genast nyfiken på att läsa mer om vem denne Erasmus var, som på 1500-talet då resandet inte alls var någon enkel sak, utan ofta skedde till häst eller med båt, var så efterfrågad och reste så mycket. Hur kom det sig? Och hur kom han att kallas en lysande stjärna i boktryckarkonstens värld? Nästa positiva upptäckt var innehållsförteckningen. Den fick mig att känna igen mig i mitt eget avhandlingsskrivande. Kapitelrubriker som sammanfattar innehållet, kapitel för kapitel, och som ger en övergripande sammanfattning av hela boken. Klart och tydligt.

Enligt bokens titel är den en essä, vilket är den ursprungliga beteckningen för en kort avhandling över ett vetenskapligt ämne och med populärt framställningssätt. Man brukar anse att man i en essä diskuterar ett eget ämne ganska fritt och att essän går att jämföra med en debattartikel eftersom du skall föra ett resonemang och komma med egna åsikter. Du behöver däremot inte komma fram till ett entydigt svar. Essän skall bestå av fakta och av personliga tankar eller resonemang.

Essäformen utgör alltså ramen för berättelsen om Erasmus liv. Det är dock författarens vilja att skriva i essäform som sänker mitt intryck av boken som helhet. Essäformen med det personliga anslaget till ämnet blir egentligen bara tydligt alldeles i början och slutet av berättelsen. Jag hade önskat att författaren resonerat fram och tillbaka och fört in sina personliga argument löpande genom hela texten, istället för som nu enbart i inledningen och summeringen. Jag saknar författarens egna åsikter och personliga infallsvinklar. Berättelsen liknar mer en avhandling, med den skillnaden att den är friare skriven utan källhänvisningar och fotnoter. Redogörelsen om Erasmus är faktaspäckad och ger en bra bild av både Erasmus själv och världen som den såg ut under hans livstid. Det är både intressant och spännande, dessutom lättillgängligt skrivet. Jag får flera idéer om skrivtekniker att tänka på till min egen avhandling, inte minst betydelsen av att skriva enkelt och att undvika facktermer som bara de närmast invigda i ämnet känner till betydelsen av.

Sammanfattningsvis tyckte jag väldigt mycket om Nina Burtons bok om Erasmus och den spännande samhällsomvandling som pågick på 1500-talet. Inledningen och slutet av boken drar ned intrycket av boken, jag tycker inte att de tillför något till berättelsen. I övrigt är boken en väldigt fin läsupplevelse av en uppenbart påläst och kunnig författare om den person och den tid hon skildrar.

♥