Vi åkte tidigt in till Florens eftersom vi ville hinna se staden innan den värsta värmen slog till. Det var ungefär + 30 grader under tiden vi var i Toscana.
Fotot här ovanför tog jag från Boboliparken. Därifrån hade man en fin utsikt över Florens, och jag kan verkligen rekommendera ett besök där. Ni ser Santa Maria del Fiore, som katedralen/ Il Duomo heter, sticka upp bakom trädtopparna.
.
Biltrafiken till Florens flöt på väldigt smidigt, trots att vi hamnade mitt i morgonrusningen. Men systemet med betalstationerna, det måste man bara le åt… Fyra filer kan bli åtta filer till biljettautomaterna. Väldigt smidigt och inga köbildningar. Men sedan, när alla bilarna skall ut i fyra filer igen, då saknas det plötsligt både skyltar och markeringar i vägbanan. På en helt öppen plats, likt ett stort torg, skall alla helt fritt från åtta filer ta sig tillbaka till fyra filer… Det märkliga är att det verkar fungera.
Patrik körde som om han kände till såväl trafikreglerna som varenda gata, så tjejerna och jag stämde upp i en sång…
.
.
Framme i Florens hittade vi ett parkeringsgarage och gick in mot platsen för domkyrkan. Och där var de ju… turisterna. Jag som undrat hur det kunde vara så turisttomt på alla underbara platser vi dittills besökt i Toscana, men nu fick vi svaret – det var här de var, i Florens.
Ett så vackert torg, med det öppna galleriet med skulpturer. Det här är ”The rape of the Sabine women”. Historien om de sabinska kvinnorna som rövades bort kan man läsa om här.
.
Jag kan förstå att man med en konstnärlig ådra kan rita en sådan här figur, eftersom man har möjlighet att sudda bort linjer man inte är nöjd med och ändra hur många gånger som helst. Men att skulptera fram motivet med en mejsel, och få till det så här perfekt, det går över mitt förstånd och imponerar otroligt mycket på mig.
.
Det här lejonet var rätt så mäktigt där det stod och spanade ut över torget. Det är ett av två lejon gjorda i marmor för Villa Medici i Rom på 1600-talet. Vilken kontrast mellan lejonet i marmor och nutidsmänniskorna i kepsar, randiga tröjor och pösiga shorts.
.
Så här pampigt såg det ut på 1600-talet.
.
Här står en kopia av Michelangelos David också.
.
Allra vackrast var Neptunus Fontän på Piazza della Signoria, torget framför Loggia dei Lanz. Otroligt att den kunnat bevaras sedan 1500-talet, även om den råkat ut för mycket vandalism.
.
Vi såg förstås många av de berömda byggnaderna, men jag fotade inte eftersom mina foton inte skulle kunna göra dem rättvisa. Många av byggnaderna är så gigantiska att jag hade behövt lägga mig ned på gatan och fota rakt uppåt för att få med hela byggnaden på en bild.
Här står vi på Ponte Vecchio och är på väg över till Boboliparken. Jag älskar de där valven, till vänster på bilden, som man ser så ofta i Italien.
.
Ett sådant här motiv måste ju förevigas! Vespor på rad med en kvinna som har samma hårfärg som vesporna. Och så ytterligare italiensk prägel över fotot, med Davidsstatyn på en affisch på väggen bakom.
.
I Florens finns en enormt stor park som skapades av Medicifamiljen och som nu är ett stort friluftsmuseum med statyer från 1500- 1700-talet, vissa ända från antiken.
.
Här vilar vi litet vid den stora dammen med fontän.
.
Vi gick genom hela parken upp till Palazzo Pitti, uppkallat efter den första familjen som bodde där på 1400-talet. På 1500-talet såldes det till Medicifamiljen och det blev deras främsta bostad.
Det där visste vi dock ingenting om när vi vandrade genom parken. Vi började bli hungriga, och i en så stor och påkostad park, öppen för allmänheten, måste det ju finnas någonstans att äta lunch. Men inga skyltar och knappt några människor i parken. Hade det varit i Stockholm hade parken varit packad med folk på filtar och det hade garanterat funnits uteserveringar litet här och var.
.
Vi kom upp till palatset vid en av flyglarna och insåg inte hur stort det faktiskt var. Det kändes nästan som vi var på privat område, men vi gick i alla fall uppför stentrapporna och kände på en av dörrarna om den var öppen. Där mötte vi en person som förklarade att det fanns ett café, om vi gick upp för en trappa, ned till vänster, runt till höger och ned en våning… Som vanligt i Italien; inte en enda skylt som visade vägen.
.
Det här var caféet som mötte oss när vi lyckats leta oss fram. En så otroligt vacker byggnad, med skulpturer och valv som jag älskar. Knappt några människor som ni ser, vilket inte var särskilt konstigt, med tanke på att det inte var skyltat.
.
.
När vi gick ut från palatset insåg vi hur pampigt det var… Det är tydligen av de största byggnaderna i Florens. Framför palatset finns en stor amfiteater med bevarade bänkrader som syns till höger och vänster på bilden.
.
Nedför hela den branta allén igen, där skulpturer stod med jämna mellanrum längs hela vägen. Det var väldigt varmt, och soldiset gjorde alla foton bleka. Nästa gång skulle jag vilja komma hit på våren eller hösten, när ljuset inte är så skarpt och det är svalare.
.
En av parkens skulpturer.
.
Vi var för dåligt pålästa om Boboliparken, och missade flera utställningar i Pittipalatset som jag verkligen hade velat se. Där fanns till exempel en kostymutställning med fler än 6000 plagg och tillbehör, från 1500- till 1900-talet.
.
Det fanns även flera konstutställningar med målningar av bland andra Raphael och Rubens.
.
Efter en dag i Florens kändes det skönt att komma ut på landsbygden igen, hit till Borgo Casato. Bilder kommer!
♥
