Etikett: Bokförlaget Forum

Avgrunden, av Kim Leine

Publicerat den av Justnujusthar5 kommentarer

Jag har läst flera böcker under hösten som utspelar sig under eller precis efter krigstid. Avgrunden är den ojämförligt mest omfattande och mastiga. Den täcker in både slutet av första världskriget med finska inbördeskriget, via 1920-talets fredstid när Europa blomstrar och vidare in i 1930- och 1940-talen med tilltagande antisemitism och nazism och andra världskriget. Den liknar ingen annan bok jag läst.

Under 674 sidor berättas historien om de danska tvillingarna Kaj och Ib Gottlieb som 1918 reser till Finland för att strida som frivilliga i inbördeskriget, och deltar i stormningen av Tammerfors. Efter kriget fortsätter de sina utbildningar som läkare respektive teolog. Vi får följa dem in i arbetslivet, genom förälskelser och förhållanden, medgångar och motgångar. Det är inte enkelt för någon av dem att finna sig till rätta i fredstid. När andra världskriget bryter ut engagerar de sig båda två i motståndsrörelsen och får uppleva att både familj, vänner och de själva drabbas av antisemitismen och nazismen i Europa.

Boken inleds med utdrag ur ett protokoll och ur en sjukjournal där det framgår att båda bröderna avlidit dagarna efter varandra i slutet av november 1944. Jag läste rapporterna om och om igen och försökte förstå varför författaren valt att inleda boken med dem, och vilka personerna var som nämns i rapporterna. I slutet av boken knyts hela berättelsen ihop och allt får sin förklaring, även rapporterna om brödernas dödsfall och de inblandade personerna. Vad kan man annat säga, än att det är imponerande och genialiskt.

Det här är en bok som ingen annan. Den börjar dröjande, med ett språk som närmar sig poesi i sitt uttryck, dämpat och stillsamt samtidigt som det är distanserat och långt ifrån sentimentalt, närapå känslokallt. Författaren väjer inte för att skildra det mest brutala, frånstötande, hemska, fula och onda. Jag slits mellan att skarpt ogilla vissa skildringar i boken och att fullkomligt trollbindas av helheten. Den psykologiska skildringen av bröderna och deras relationer till varandra och till andra får mig att många gånger dra efter andan. Hela berättelsen präglas av undergångsstämning, samtidigt som läsningen inte alls är betungande. Att läsa Avgrunden är en mycket omtumlande och märklig upplevelse som gjorde mig både tom och uppfylld på samma gång. Som läsare drivs man fram och tillbaka mellan kontraster och ytterligheter, och det är bara att låta sig följa med.

Omslaget är för övrigt i mitt tycke mästerligt. Efter att boken var utläst studerade jag omslaget noggrannare, och insåg hur väl det förmedlar både bokens innehåll och stämning.

 

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 674
Utgivningsdatum: 2017-08-30
Form: Jojo Form AB
Originaltitel: Afgrunden
Översättning: Urban Andersson
Förlag: Forum
ISBN: 9789137148007
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

♥

 

 

 

 

Vi mot er, av Fredrik Backman

Publicerat den av Justnujusthar16 kommentarer

.

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Det är så enkelt att få människor att hata varandra att det är obegripligt att vi någonsin gör något annat.

Efter de fruktansvärda händelser som skakade Björnstad i första boken berättar Vi mot er historien om månaderna efteråt. De bästa vännerna Maya och Ana lever ut sommaren på en gömd ö och försöker lämna omvärlden bakom sig, men ingenting blir som de hoppas. Rivaliteten mellan Björnstad och grannstaden Hed växer till en ursinnig kamp om pengar, makt och överlevnad som exploderar när städernas hockeylag möts. Samtidigt avslöjas en ung spelares innersta hemlighet och ett helt samhälle tvingas visa vad det egentligen vill stå för. Det kommer sägas att våldet kom till Björnstad det här året, men det är en lögn. Våldet fanns redan här.
.

Mina intryck och utvärdering

För nästan exakt ett år sedan läste jag en bok som knockade mig totalt. Det var Fredrik Backmans bok Björnstad. Den var utan tvekan en av årets allra bästa enligt mig, och jag tror att den har stora chanser att bli vald till Årets bok på bokmässan nu i höst. Vi mot er är uppföljaren. Ingen kan väl ha missat att den här blivande trilogin handlar om ett litet samhälle där ishockey dominerar livet för alla som bor där, vare sig de vill eller inte, att det handlar om småstadsmentalitet och mänskliga relationer, lojalitet, kärlek, svek och civilkurage.

När jag hade läst sista sidan i Björnstad, saknade jag alla de olika personligheterna i boken. Fredrik Backman har en fantastisk förmåga att skapa karaktärer som känns både trovärdiga och levande, de skulle kunna vara du och jag, våra vänner och ovänner. De berör och det är svårt att släppa taget om dem. Uppföljaren har varit efterlängtad och mina förväntningar skyhöga. Nu undrar ni förstås om Vi mot er levde upp till förväntningarna, om den kan mäta sig med Björnstad? Det kan den. Fredrik Backman har gjort det igen.

Är då allting sig likt från den förra boken? Nej, inte riktigt. I Björnstad fick läsarna veta redan på första sidan i boken att något fruktansvärt skulle inträffa, och den händelsen var den centrala från början till slut som allt annat byggdes upp kring. I Vi mot er är det inte en stor katastrof som inträffar utan många mindre, i en jämn ström. Jag upplever inte spänningsnivån som lika hög i Vi mot er och jag blir inte lika frustrerad som jag blev när jag läste Björnstad, men det innebär inte att historien håller mig mindre fast eller att jag är mindre berörd. Det enda jag är tveksam till i förhållande till båda böckerna, är att de börjar med ganska långa startsträckor. Det tar ungefär sjuttio sidor innan historien tar fart och sveper mig med sig utan att jag tänker på att jag läser, vänder blad och läser vidare. Det känns som de sista 450 sidorna går lika snabbt att läsa som de inledande 70.

Backman är en mästare på att hantera det sentimentala i sina historier utan att det blir klichéartat och platt. Det är samma varma underton i Vi mot er som det var i Björnstad. Båda böckerna är en känslomässig bergochdalbana och jag omväxlande ler, småskrattar och blir tårögd. Fredrik Backman håller sina läsare i handen genom hela historien. Det känns varmt, tryggt och trivsamt. Det här är beroendeframkallande. Jag vill ha mer.

Läs gärna min intervju med Fredrik Backman efter att han skrivit första delen om Björnstad.

.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 519
Serie: Björnstad (del 2)
Utgivningsdatum: 2017-08-21
Förlag: Forum
Omslagsformgivning: Nils Olsson
ISBN: 9789137150925
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

♥

Hon som vakar, av Caroline Eriksson

Publicerat den av Justnujusthar5 kommentarer

.
Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Författaren Elena har nyligen separerat från sin man och bor tillfälligt i ett radhus utan mycket kontakt med omvärlden. Den enda hon träffar regelbundet är sin syster, men deras relation är ansträngd och fylld av hemligheter. Håglös och med skrivkramp börjar hon iaktta grannfamiljen tvärs över gården. Bakom den prydliga fasaden tycks ett mörkt drama pågå mellan mannen och hustrun. Elena kan inte motstå impulsen att följa familjen Storm i smyg och ju längre hon går i sina ansträngningar, desto större blir oron för att något fruktansvärt är på väg att ske. När tonårssonen Leo söker kontakt med Elena får hon direktinsyn i familjens liv. Det blir tydligt att hans mamma är en kvinna med ett mörkt förflutet, en kvinna kapabel till fruktansvärda handlingar. Elena dras in i en karusell som snurrar allt snabbare och som snart hotar att leda till katastrof för både henne och familjen Storm.
.

Mina intryck och utvärdering

Långsamt, nästan monotont, rullas historien upp om en nyseparerad författare med skrivkramp, ensam i ett radhus. Hon är totalt bedövad av sorg och av trötthet, och det avspeglas väldigt väl i texten. Den är mörk, dyster och energifattig. I början av boken är det nästan jobbigt att läsa vidare. Den deprimerande känslan tynger. Efterhand lägger hon märke till familjen i radhuset mittemot. De ger intryck av att vara så lyckliga och så lyckade. Den perfekta familjen. Men så händer något som gör att hon blir fullkomligt besatt av dem, hon kan inte låta bli att betrakta dem i smyg. Hon förföljer dem för att se vilka de umgås med och vad de gör. För vad är det egentligen som pågår mellan kvinnan och mannen mittemot?

Minnesbilder från vad som skett tidigare i kvinnans liv blandas med vad som sker nu. Men kan man vara säker på att det som verkar ske, verkligen sker? Att det som har skett, verkligen har skett? Vad är verklighet och vad är fantasi? Plötsligt tycks det inte finns något klar gräns däremellan, allt smälter samman.

Jag gissar ganska snart hur historien hänger ihop, vem som egentligen gör vad och vem som är vem. Det är snårigt, men inte tillräckligt snårigt. Jag upplever inte heller historien särskilt kuslig eller spännande. Däremot är det väldigt intressant med det psykologiska perspektivet och de dysfunktionella relationerna som sakta blottläggs bit för bit.

Till skillnad från liknande historier, leder inte den skrämmande situationen till att huvudpersonen totalt tappar fotfästet, tvärtom. I rädslan för vad som tycks hända familjen mittemot, får hon istället kraft. Hon börjar använda sig av det hon ser i sin nya roman, skrivkrampen lossnar och hon skriver som besatt. Det är oväntat med en huvudperson som verkar vara helt under isen, men som lyckas finna kraft i andra människors hemligheter och fasor. Jag gillar det. Särskilt mycket tyckte jag om slutet.

 

Mitt betyg: 3/5

.
Antal sidor: 238
Utgivningsdatum: 2017-08-09
Förlag: Forum
Form: Nils Olsson
ISBN:9789137147895
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥