Det har gått drygt ett år sedan Alice lämnade oss. Hennes hundbädd har stått kvar på sin plats tills i dag. Inte en enda gång under de här femton månaderna som gått har jag tänkt tanken att jag skall bära ut den, är inte det märkligt?
I dag bestämde jag mig bara. Jag vet inte varifrån tanken kom, men det kändes som det var dags.
Hon hade så mycket energi och var alltid med på allt vi hittade på. Alltid sprudlande glad.
Man ser ju andra saker också, när man tittar på gamla foton. Som sjögrästapeten som satt i huset när vi flyttade in och som det tog många år innan vi ens funderade på att byta. Ingen kan i alla fall beskylla oss för att slösa med jordens resurser på inredning, vårt hem är en mix av gammalt och nytt. Mest gammalt tror jag ;)
Jackie var fem år och lekte med Alice i vårt kök. Ser ni hur Alice vänder sig mot Jackie och väntar på att få ett kommando om vad hon skall göra? Sådan var hon, vår Alice.
Och apropå att bevara det man har, så sattes köksskåpen och köksbänkarna upp på 1960-talet. De är alltså 60 år gamla. Visserligen ett Poggenpohlkök, vilket väl förklarar att det hållit så bra, men ändå överraskande hur länge det varit funktionellt, och är fortfarande.
I kväll kommer min topplista med fem favoriter bland bak- och kokböcker, titta gärna in då.
♥
Just nu - Just här 