Etikett: Forum Bokförlag

Recension: Goda grannar, av Mattias Edvardsson

Publicerat den av annettejuhlin5 kommentarer

Du som tyckte om Mattias Edvardsson förra roman, En helt vanlig familj, och haft stora förväntningar på uppföljaren, du kan vara helt lugn. Du kommer att känna igen den hantverksmässiga stilen och tonen i berättelsen från förra boken. Temat förra gången var familjen, och hur långt man som förälder är beredd gå för att skydda och hjälpa våra barn, och för att skydda familjen. Den här gången är temat grannar, och hur ärliga vi är och hur mycket vi kan kan lita på varandra, egentligen.

Den här berättelsen utspelar sig i det jag tycker kan vara det mest skrämmande som finns, nämligen ett på ytan idylliskt villakvarter. Finns det något ruggigare än ett villaområde där alla som bor där ängsligt följer samma mönster; klipper gräsmattan när grannarna klipper sina gräsmattor, köper ny bil när grannarna gör det, reser utomlands minst en gång per år inte för att man egentligen vill utan för att alla andra gör det, ingen höjer rösten när andra kan höra, alla ler och vinkar vänligt när man passerar. Ingenting kan vara så perfekt om det är äkta.

Micke, Bianca och deras två små barn flyttar från Stockholm till Skåne för att starta om, börja ett nytt liv. Någonting har hänt som de vill fly ifrån. Efterhand lär vi känna både dem och människorna som bor på samma gata. Jacqueline som arbetat som modell i USA, men flyttat hem och försöker finna sig till rätta i ett vanligt liv tillsammans med tonårssonen Fabian. Fabian som har svårt att anpassa sig i sociala sammanhang och ständigt hamnar i trubbel. Här finns Ola med ett mörkt förflutet och Peter som arbetar som polis. Pensionärerna Gun-Britt och Åke har koll på allt vad grannarna gör. När Bianca blir påkörd tycks det först röra sig om en tragisk olycka, men under tiden som hon kämpar för sitt liv kommer det fram mer och mer om grannarna som pekar mot att det kanske inte alls var en olyckshändelse utan ett medvetet vållande.

Jag gillar det långsamma berättandet med fokus på undertryckta känslor, stämningar och personbeskrivningar, och jag gillar precis som i Mattias Edvardssons tidigare böcker hur handlingen visserligen kretsar kring ett (förmodat) brott, men att det är hur människor agerar i pressade situationer och i förhållande till varandra som är det intressanta. Berättelsen sker i jagform utifrån dels tre olika personers perspektiv; Mikaels, Jacquelines och Fabians, dels ur två tidsperspektiv: före och efter olyckan. Berättargreppet är inte helt vanligt och jag var först tveksam till förstapersonsperspektivet, men det fungerar väldigt bra. Berättelsen håller ihop från början till slut, med små detaljer som vävs in i berättelsen och som just då inte verkar ha någon större betydelse, men som senare visar sig vara helt avgörande för handlingen.

Berättelsen följer en klassisk dramaturgisk modell där spänningen successivt stegras, för att sedan avta litet, precis så mycket att man som läsare slappnar av litet grand, och då, när man inte är beredd, klipper berättelsen till med full kraft så att man fullständigt tappar andan.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 356
Utgivningsdatum: 2020-06-17
Omslagsformgivning: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design
Förlag: Forum bokförlag
ISBN: 9789137154862
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Recension: Vingar av silver, av Camilla Läckberg

Publicerat den av annettejuhlin5 kommentarer

Andra delen i serien Fayes hämnd är här. Som tonåring sträckläste jag den här typen av böcker, och jag hoppades få uppleva samma sak nu; glömma tid och rum och försvinna in i en värld av skönhet, flärd, självsäkerhet och framgång.

Vingar av silver kan läsas fristående utan att först ha läst En bur av guld. Camilla Läckberg plockar upp det som var centralt i första boken och väver snyggt in det i uppföljaren. Det handlar även denna gång om Faye, den vackra, självständiga och smarta kvinnan, som inte låter svek och trolöshet gå obemärkt förbi. Hon tar kontroll över sitt liv och ser till att få upprättelse och hämnd på sina antagonister.

Inför lanseringen av den första delen, En bur av guld, var marknadsföringen otroligt proffsig, snygg och inte minst massiv. En bur av guld blev också 2019 års mest sålda titel, om man räknar alla format, det vill säga inbunden bok, e-bok och ljudbok. Vid utgivningen av Vingar av silver är inte världen densamma som förra året. Coronapandemin sätter stopp för releasefester, författarsamtal i bokhandlar och på bibliotek med mera. Man kan visserligen teckna ett avtal med Adlibris om att boken skall visas exklusivt på hela internetbokhandelns förstasida på utgivningsdagen, och hoppas att det skall vara en smart marknadsföringsåtgärd. Det var i alla fall vad man gjorde. Men i övrigt hoppas nog både författaren, förlaget och alla inblandade att Vingar av silver mer eller mindre skall sälja sig själv. Många av de som läste En bur av guld kommer att vara nyfikna på uppföljaren.

Så, av de ungefär 5000 skönlitterära böcker som ges ut varje år, är Vingar av silver en bok jag är glad att jag valde att läsa?

Det är alltid spännande att följa en bokserie, att få veta hur historien utvecklar sig. Vingar av silver är lättläst och boken var utläst lika snabbt som en vindpust. Det kan vara ett både gott och ett dåligt tecken. Ett gott, om man vill bli underhållen för stunden, och ett dåligt om man vill att boken skall ge ett bestående intryck.

Jag gillar berättelsens grundtanke, med en kvinna som inte låter sig luras eller bli överkörd av själviska och oempatiska män, och som gör vad som krävs för att ge igen och få revansch. Det gav litet av den känsla jag nämnde tidigare, när jag som tonåring läste den här typen av böcker. Men jag hade önskat att Faye valt andra medel för att nå sina mål, och visat att det finns andra vägar att gå. Jag hade önskat litet mer stil och finess i metoderna. De val hon gör visar att hon inte är bättre än de män hon tar revansch mot. Sexism är till exempel aldrig ok. Det blir inte mer ok när kvinnor kommer med sexinviter till främmande män, än när män gör det till kvinnor. Och det är inte mer ok när väninnor skrattar uppmuntrande åt det, än när män ger varandra ryggdunkningar för att peppa ett sådant beteende.

Det är också litet tröttsamt med det ständiga drickandet som Faye använder sig av för att stå ut med sitt liv. Behöver man döva sig med alkohol känns inte det liv hon lever och försöker upprätthålla så lockande, och jag tappar intresset för om hon skall lyckas eller inte. Det är kanske främst det som jag upplever som bokens brist, att jag inte blir berörd. Trots alla fruktansvärda händelser som Faye tvingats uppleva, både under sin uppväxt och i vuxen ålder, förblir jag oberörd. I renodlade deckare kan man inte förvänta sig att känna med karaktärerna i böckerna, fokus ligger oftast på spänningsmomentet. Men av en roman i den genre som Vingar av silver tillhör tycker jag att man bör känna åtminstone någonting.

Jag är medveten om att syftet med serien Fayes hämnd är lättsam underhållning för stunden, och mitt betyg är kanske oförtjänt, inte minst med tanke på att jag har få böcker att jämföra med som jag läst i vuxen ålder, och böcker bör väl jämföras med andra böcker i samma genre. Så, ha gärna i åtanke att mitt omdöme den här gången baserar sig enbart på min upplevelse av just den här boken.

Betyg: 2/5

Antal sidor: 324
Serie: Fayes hämnd
Utgivningsdatum: 2020-05-13
Förlag: Bokförlaget Forum/Ester Bonniers Förlag
ISBN: 9789137152714
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Recension: Våroffer, av Anders de la Motte

Publicerat den av annettejuhlin1 kommentar

Har ni sett ett så iögonfallande och effektfullt bokomslag. Det är så snyggt att jag faktiskt sett fram emot den här boken delvis för att kunna ställa den i bokhyllan bredvid de andra lika snygga böckerna i Årstidskvartetten och ta fram och titta på dem ibland. Art by Sundberg/Maria Sundberg har designat alla fyra böckerna i serien.

Men självklart är det i första hand bokens innehåll som lockar. Jag har läst författarens tre tidigare böcker i serien, och de följer allihop samma fängslande dramaturgiska modell, med brott som begåtts i det förgångna och som av olika anledningar kommer upp till ytan igen på grund av händelser i nutid.

I Våroffer är det ett ritualliknande mord som skedde i mitten av 1980-talet på en tonårig flicka som utgör historiens kärna. Flickans bonusbror dömdes på tveksamma grunder för mordet, och i samband med det försvann resten av familjen utan att lämna några spår efter sig. När läkaren Thea Lind flyttar till den lilla skånska småstaden hör hon talas om mordet och känner igen sig i det hon hör om flickans liv, med en våldsam far och en känsla av utanförskap, att inte passa in. När hon hittar ett fotografi på flickan i en vit klänning, med utslaget hår och hjorthorn i händerna, och fyra yngre personer med djurmasker ståendes runt henne, väcker det hennes nyfikenhet och hon börjar nysta i vad som egentligen hände den där vårdagen för trettio år sedan.

Trots att lång tid passerat är sorgen fortfarande närvarande hos många i det lilla samhället. Misstankarna och tvivlen anas, även om man lagt locket på och undviker att tala öppet om dem. Alla verkar ha hemligheter kring mordet, även Theas pojkvän som växte upp på orten. Successivt förtätas stämningen, mörkret blir djupare och Thea får anledning att frukta för sitt eget liv.

Våroffer är en roman som jag skulle placera någonstans mellan pusseldeckare och relationsroman. Spänningsnivån är inte särskilt hög, historien är snarare fängslande än nervkittlande. Precis som i de tidigare romanerna i serien är det ramberättelsen som håller mitt intresse och min nyfikenhet vid liv fram till den sista sidan. Jag vill veta mer om de i olika grad trasiga människorna i det lilla samhället, och hur de reagerar när det som länge varit en väl bevarad hemlighet plötsligt riskerar att komma upp till ytan igen.

Mitt betyg: 4/5

Serie: Årstidskvartetten (#4), fristående romaner
Antal sidor: 405
Utgivningsdatum: 2020-03-30
Förlag: Forum
Omslag: Maria Sundberg
ISBN: 9789137153858
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris