Etikett: Forum Bokförlag

Vem bryr sig? av Therése Lindgren

Publicerat den av annettejuhlin3 kommentarer

Thérese Lindgren är Sveriges största kvinnliga Youtuber med 10 miljoner videovisningar i månaden, hon driver en podd och hon är numera också författare. Boken Ibland mår jag inte så bra blev på bara två månader 2016 års mest sålda faktabok. Att Therése Lindgren är en person med inflytande, en så kallad influencer, visar insamlingen hon gjorde till Djurens Rätt med hjälp av sina följare. Tillsammans fick de ihop nästan 600.000 kronor.

Precis som Therése Lindgrens förra bok, Ibland mår jag inte så bra, är den här boken både personlig och intressant. Den har sannolikt helt rätt anslag för att budskapet skall nå ut till målgruppen. Therése Lindgren beskriver sin egen resa från att ha varit skrämmande okunnig och ytlig till att komma till en tidpunkt i livet då hon insåg att hon behövde bry sig mer om sin omgivning på ett djupare plan. Hon började reflektera över hur vi lever, vad vi äter och vad vi köper.

För Therése Lindgren var det djurens situation som blev en ögonöppnare. Hon började läsa på om tamdjurens situation och såg filmer om hur grisar, kalvar och andra tamdjur många gånger får lida vid uppfödning och hantering fram till dess de slaktas och blir mat för vår skull. Stegvis valde hon att bli vegetarian och sedan vegan för att bidra till ett i hennes tycke djurvänligare liv.

Boken är som sagt personlig, med många berättelser från Therése Lindgrens liv och med hennes egna reflektioner. Den har dessutom ett väldigt smart upplägg. Therése Lindgren lyfter fram argument efter argument som hon menar att hon själv tidigare försvarade sitt köttätande med, och berättar med olika exempel hur fel hon numera inser att hon hade.

Det är lätt att man glömmer bort att vara källkritisk när man läser den här boken, särskilt om man inte är så gammal och inte är en så van läsare. Även om Therése Lindgren påpekar att hon inte propagerar för att de som läser boken skall bli veganer, att det räcker att bry sig om, handlar trots allt boken om varför man bör sluta att äta kött. Och det är helt ok, bara man är medveten om att det här är författarens personliga åsikter och att det faktaunderlag som presenteras är hennes personliga urval.

Jag håller med henne, jag anser också att det är nödvändigt att bry sig om hur djuren har det. Jag har också sett filmer, från till exempel vårt grannland Danmark, på hur suggor hålls fastspända mot betonggolvet och inte kan resa sig upp därför att man inte vill riskera att någon kulting skall bli klämd eller trampad. Det är fruktansvärt jobbigt att se sådana filmer, men det är bara med kunskap man kan göra en förändring, inte genom att sticka huvudet i sanden och fortsätta att köpa danskt fläskkött därför att det är billigare.

Jag tycker om den här boken. Framför allt därför att den är personligt, enkelt och trevligt skriven om ett angeläget ämne. Bokens design är också väldigt snygg, med försättsblad som efterliknar marmor. Bokens foton är väldigt fina i mjuka toner. Hela boken utstrålar vänlighet. En bra introduktion för den som på ett okomplicerat sätt vill lära sig mer om vad det innebär att vara vegetarian eller vegan.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 172
Utgivningsdatum: 2017-11-10
Förlag: Forum
Formgivning: Pär Wickholm och Thron Ullberg
Foto: Karl Nordlund
ISBN: 9789137150970
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

 

 

Recension: Monster, av Joakim Lundell

Publicerat den av annettejuhlin9 kommentarer
Effekten med de röda rosorna bakom boken blev så obehaglig att jag först inte ville använda bilden. Men så tänkte jag på hur nära döden Joakim Lundell faktiskt varit, men lyckats ta sig igenom svårigheter och vidare ut ur ett destruktivt liv, och beslutade att använda bilden ändå.

 

När jag såg att det skulle ges ut en bok där Joakim Lundell, tidigare mest känd som Jockiboi, berättar om sitt liv fram till i dag, insåg jag att jag måste läsa den boken. Jag tycker att det är viktigt att vara påläst om de personer och händelser som har inflytande i samhället på olika sätt. Joakim Lundell är en sådan person. Hans Youtubekanaler har sammanlagt över en miljon prenumeranter, på Instagram följs han av drygt 800 000 personer, hans musik slår lyssningsrekord på Spotify. Redan innan hans bok fanns ute i handeln låg den överst på topplistorna med de mest populära böckerna.

Det här är en självbiografi som berör på djupet och som väcker många känslor. Redan den första meningen i boken får mig att vilja gråta. Sjuårige Joakim kommer hem från skolan och möts av sin mamma, som förberett ett rep med en snara i ena änden. I lugn ton säger hon: ”Du ska få se när jag hänger mig, Joakim. Och efteråt ska du ringa polisen – det måste du lova att göra – och berätta för dom och alla andra att det inte var mitt fel att det blev så här.”

Hela barndomen präglades av skuldkänslor, dålig självkänsla och otrygghet. Man behöver inte vara utbildad psykolog för att förstå hur negativt ett barn påverkas och formas av en sådan uppväxt, med en psykiskt sjuk mamma, en frånvarande pappa och avsaknad av ett socialt skyddsnät i form av engagerade och omtänksamma vuxna. Joakim Lundell hamnade i ett familjehem och senare på ungdomshem, han sov i trappuppgångar och bodde inneboende hos vänner och bekanta. Ständigt rädd för att bli lämnad ensam. När han tilldelades arbeten och boenden genom de sociala myndigheterna, lyckades han inte behålla dem. Han betalade inte hyran, och blev gång på gång vräkt. Han missbrukade både alkohol och droger och utsatte sig själv och andra för grovt kränkande och förnedrande beteenden. Jag tänker inte gå in på detaljer om vad det var han utsatte sig själv och andra för, men enligt min mening är det här inte en bok som bör läsas av barn i 9-12-årsåldern, vilka utgör många av Joakim Lundells beundrare. Även äldre barn kan helt säkert behöva prata om det som beskrivs i boken, och inte lämnas ensamma med de intryck de får.

Det är som om den person han var då, inte hade vanliga, normala spärrar. Som om han saknade empati och respekt, både för sig själv och andra. Han uttrycker själv att han ofta tänkte: ”Vad är det som gör en människa till en bra person?” Ja, en bra person är inte en sådan som tycker att han står över de arbeten han blir erbjuden, utan hellre ägnar sig åt bland annat bedrägerier, genom att sälja elektronikprylar via internetsajter. Prylar som kunderna betalade för, men som Joakim Lundell inte hade och som kunderna därför lurades på. Jag tänker att livet kanske kan bli så här, om man växer upp i en gravt dysfunktionell familj och sedan fortsätter att umgås med andra som inte heller kan sägas vara särskilt välanpassade i samhället. Den person Joakim Lundell var under de år då han var mest känd som Jockiboi, det är inte en person jag skulle vilja att mina döttrar råkade ut för. Det tror jag att Joakim Lundell skulle hålla med mig om.

I Monster blottas ett fruktansvärt tragiskt livsöde som väcker många frågor. Vad hade krävts från skolan, socialtjänsten och övriga i Joakim Lundells närmaste omgivning för att han inte skulle hamna så snett i livet? Vad är det som gör att vissa fastnar i destruktiva levnadssätt medan andra lyckas ta sig ur det? Joakim Lundell har i efterhand berättat att han inte brydde sig om ifall han levde eller dog. Vändpunkten kom för fem år sedan, när han träffade Jonna, som numera är hans fru. Han fick en egen familj, som ställde krav men också brydde sig om honom på riktigt. Samtidigt fick han också ett bättre bemötande från socialtjänsten i sin nya hemkommun än han fått tidigare. Man tog hans konstaterade funktionsnedsättningar på allvar och gav honom rätt till terapi och ekonomiskt stöd. Han hade då hunnit bli nästan 30 år.

Boken är väldigt utlämnande och den ger ett trovärdigt och ärligt intryck. Som läsare blir jag väldigt berörd. Texten är lättläst och personlig. Det känns som det är Joakim Lundells egna ord, det är nästan så att man kan höra hans röst genom boksidorna. Det är snyggt gjort. Som självbiografi tycker jag att Monster uppfyller alla de krav man kan ställa på en bok i den genren.
.

Mitt betyg: 5/5

Berättat för: Leif Eriksson och Martin Svensson
Antal sidor: 256
Utgivningsdatum: 2016-10-09
Förlag: Forum
Formgivning: Anna Ågren
ISBN: 9789137150864
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

♥

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 34 – Vi mot er av Fredrik Backman

Publicerat den av annettejuhlin16 kommentarer

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

 

.

Ungefär vid den här tiden förra året läste jag en bok som knockade mig totalt. Fredrik Backmans bok Björnstad. Den var utan tvekan en av årets bästa enligt mig, och jag tror att den har stora chanser att bli vald till Årets bok på bokmässan nu i höst. Vi mot er är uppföljaren. Ingen kan väl ha missat att det handlar om ett samhälle där ishockey dominerar livet för alla som bor där, vare sig de vill eller inte, att det handlar om småstadsmentalitet, lojalitet, kärlek, svek och civilkurage.

Jag har inte läst ut hela boken än, men kan lugna alla som är rädda att den inte skall motsvara de höga förväntningarna efter att ha läst Björnstad. Fredrik Backman har gjort det igen. Jag småskrattar omväxlande med att bli tårögd när jag läser. Precis som Björnstad är Vi mot er en känslomässig bergochdalbana och speglar antagligen väldigt bra ett helt vanligt svenskt samhälle med de människor som bor där.

Citatet är från sidan 250 f, och jag har valt det därför att det inte avslöjar något om handlingen men ändå är så typisk, insiktsfull Backmansk prosa:

Peter kommer hem sent. Mira sitter vid köksbordet med sin dator, hon åkte hem tidigt från jobbet för att laga mat till barnen, tvätta och städa. Nu jobbar hon igen, men utan att cheferna ser det, hon lägger ned fler arbetstimmar totalt än alla kollegor men ändå kommer hon snart bli känd på kontoret som ”hon som alltid går tidigt”. Att vara mamma kan vara som att dränera grunden på en villa, eller lägga om taket. Det  kostar tid, svett och pengar, och när det är färdigt ser allting ut exakt som det gjorde från början. Det är inget man får beröm för. Men att sitta kvar en extra timme på kontoret är som att hänga upp en vacker tavla eller en ny lampa, alla ser det.

Läs gärna min intervju med Fredrik Backman efter att han skrivit första delen om Björnstad.

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten

♥