De bästa böckerna 2020 + mål och läsutmaningar för 2021

En sak som blivit uppenbar för mig, är att ju mindre tid man har, desto mer får man gjort.

När jag under många år skjutsade våra döttrar till och från skolan och till deras aktiviteter hann jag med så mycket annat, inklusive att läsa. Jag blev bra på att utnyttja varenda minut så att ingen tid gick till spillo. Jag hade böcker med mig hela tiden, och läste överallt där det gavs tillfälle; ofta i bilen, men även i väntrum, på gymmet, på resa, på caféer och i provrum (ja, faktiskt). Och jag hade i regel tänkt ut vilken bok jag skulle läsa efter den jag höll på med, så det blev sällan tidsglapp mellan böckerna, bara att läsa vidare i nästa.

Så här mysigt har vi haft det, men det har inte blivit mycket läst…

Året som gick, då aktiviteter lades på is på grund av pandemin och jag fick mer egen tid, blev jag lat. Det kanske handlade om den vanliga principen om tes – antites – syntes. Efter att länge ha levt med ett fullspäckat schema kände jag möjligen ett behov av att göra tvärtom, det vill säga ta det lugnt. Och det gjorde jag förra året.

Tidigare satte jag på teven när det var något jag visste att jag ville se, och sedan stängde jag av den. Under hösten och vintern har jag tillbringat alldeles för många timmar i soffan, letandes mellan streamingkanalerna efter något att se. Det här året skall jag försöka hamna någonstans mittemellan ytterligheterna.

Läsmål för 2021 – 100 böcker

Statistiken talar sitt tydliga språk; antal lästa böcker per år: 67-97-79-39-35. Jag är ändå nöjd med att jag läste 35 böcker förra året, det var en omställningarnas år för mig, jag behövde ta det litet lugnt. Men i år satsar jag stort och räknar med att hinna läsa 100 böcker. Jag kommer att räkna in facklitteratur som jag läser för min avhandling, så ett helt orimligt mål är det inte. Det gäller bara att hålla mig borta från att slötitta på teven ;)

De mest lästa recensionerna under 2020

1, Björnstad av Fredrik Backman
2, Störst av allt av Malin Persson Giolito
3, 1984 av George Orwell
4, En bur av guld av Camilla Läckberg
5, Jack av Christina Lindström
6, Vingar av silver av Camilla Läckberg
7, Testamente av Nina Wähä
8, Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
9, Som pesten av Hanne-Vibeke Holst
10, Den gamle och havet av Ernest Hemingway

Läsutmaningar för 2021

Det kan låta som ett feltänk med läsutmaningar det här året, men jag räknar med att de kommer att göra mig fokuserad på att nöjesläsa när tid finns. Dessutom har jag valt utmaningar som jag tror fungerar med vad jag ändå har tänkt läsa, det vill säga novellerna från adventskalendern, klassiker som är olästa i bokhyllan, andra hyllvärmare som väntar på att bli lästa, litteraturpristagare och en del nytt som ges ut i år som jag ser fram emot. Här finns de läsutmaningar jag tänker delta i under 2021.

Målet att läsa de här böckerna under hösten och vintern har jag inte lyckats nå. Just nu läser jag Pascal Engmans senaste spänningsroman, Änkorna, så jag har i alla fall kommit igång, sent omsider.

I årets första helgfråga hos Mia undrar hon om vi är med i några läsutmaningar i år. Nu vet ni vilka jag tänker anta, och fler tips på läsutmaningar får ni från Mia och andra bokbloggare hos Mia.


De bästa böcker jag läste under 2020

Det här är de böcker jag läste under 2020 som jag gav betyget 5 av 5. Senare i januari kommer en ny bok av Cara Hunter i serien om kriminalkommissarie Adam Fawley, och i sommar en ny spänningsroman av Mattias Edvardsson. Jag ser fram emot att läsa båda.

Hur var ditt bokår 2020? Har du ställt upp några mål för årets läsning? Ser du fram emot att läsa någon särskild bok? Berätta!

Julkalender med 24 noveller

Livet blir extra roligt om man överraskar sig ibland, som med en sådan här julkalender! Hos Novellix kan du själv sätta ihop din julkalender med noveller ur deras sortiment. Det här är de noveller jag valde. Äntligen skall jag läsa berättelsen som blev den kanske bästa film jag någonsin sett – Brokeback Mountain. Så fantastiskt fin och så hjärtskärande. Oförglömlig.

De kommer förpackade i en sådan här liten låda.

”Stora läsupplevelser i litet format”, är en perfekt beskrivning av vad det handlar om. Jag valde framförallt noveller av författare jag varit nyfiken på länge, men ännu inte läst någonting av. Att få ett smakprov av olika författares stil och språk innan man köper fullängdsromaner känns väldigt lyxigt.

Utvärdering kommer i helgen, när jag hunnit läsa några stycken.

Ha en fin torsdag!

Rättens nivåer och dimensioner, av Kaarlo Tuori

I boken Critical Legal Positivism (2002) presenterade Tuori en modell av rätten med de utmärkande drag som han anser känneteckna ett idealtypiskt välutvecklat och modernt rättssystem. I Rättens nivåer och dimensioner utvecklas den modellen.

Enligt Tuori har rättsbegreppet två innebörder: a) rätten som en symbolisk-normativ företeelse, det vill säga rätten som ett rättssystem, och b) rätten som tillämpning av lagen.

Rättens nivåer

Tuori menar att rättssystemet är ett flerskiktat fenomen. Det består inte bara av det som framgår av rättens synliga ytnivå, det vill säga språkligt formulerade, uttryckliga normer, utan inkluderar också djupare nivåer, vilka både möjliggör och begränsar det som sker på rättens synliga yta. Dessa underliggande nivåer benämns rättskultur och rättens djupstruktur.

Dessa nivåer interagerar med varandra, exempelvis genom att lagar, domstolsavgöranden och ställningstaganden inom rättsvetenskapen i ytskiktet påverkas av rättskulturen i mellanskiktet, det vill säga juristernas metoder, grundläggande rättsbegrepp och rättsprinciper, och rättskulturen i sin tur påverkas av det som sker i rättens ytskikt. I det djupaste skiktet finns de djupast förankrade rättsliga traditionerna, de mest grundläggande principerna, såsom de mänskliga rättigheterna, vilka förändras långsamt, men både påverkar och påverkas av de två övre skikten.

Rättens dimensioner

Rätten kan således betraktas som ett rättssystem. Rätten kan även ses ur ett annat perspektiv, nämligen rätten som tillämpning av lagen och bestående av specifika samhälleliga utövare. I det moderna samhället kan enligt Tuoris modell urskiljas olika kategorier som specialiserat sig på rättens utövande. De viktigaste anses vara utövare inom a) lagstiftande, b) rättskipande och c) rättsvetenskaplig verksamhet.

Tuori anser att det är de rättsliga utövarna som förmedlar relationerna mellan rättens olika nivåer. Det är ett rimligt påstående, om man tar fasta på att Tuori låter förstå att de viktigaste rättsliga utövarna är utövarna inom lagstiftande, rättskipande och rättsvetenskaplig verksamhet, vilket jag tolkar som att dessa grupper inte behöver vara de enda utövarna enligt Tuoris modell. Följaktligen bör Tuoris modell kunna innebära att även aktörer, som inte är specialiserade inom rättens utövande, kan ha stor betydelse för interaktionen mellan rättens olika nivåer.

Rättens dimensioner utifrån rationalitet (eller rättens tillämpning utifrån ändamålsenlighet)

Arbetsfördelningen mellan rättens utövare och rättsvetenskapens roll kan analyseras genom att man separerar det som Tuori benämner rationalitetsdimensioner. Rättens rationalitet kan då analyseras i tre dimensioner; rättens a) objektrationalitet, b) interna rationalitet och
c) normativa rationalitet.

Rättens objektrationalitet avser rättsliga regleringars förhållande till sina regleringsobjekt, det vill säga normernas förmåga att uppnå sina samhälleliga målsättningar. Objektrationaliteten spelar huvudrollen i lagstiftning och lagberedning och det är de politiskt sammansatta lagstiftningsorganen, det vill säga riksdag och regering samt ämbetsmännen som bär ansvaret för att objektrationalitet uppnås.

Den interna rationaliteten avser rättssystemets konsekvens och koherens. Rättssystemet är konsekvent då det inte innehåller logiska motsättningar, det vill säga då enskilda rättsnormer inte strider mot varandra. Koherens inom rättssystemet innebär att det finns ett samband mellan underliggande rättsprinciper och värderingar och enskilda normer, vilket i praktiken innebär att avsedda rättsprinciper och värderingar implementerats i rättsregler. Aktörer inom lagskipning och rättsvetenskaplig verksamhet bär det huvudsakliga ansvaret för rättssystemets interna rationalitet, för dess konsekvens och koherens. Som ett exempel skall domstolar använda sig av lagmotiven och tillämpa dem tillsammans med olika rättsliga principer på ett sätt som är koherent. I syfte att inte hota koherensen i rättssystemet skall domstolar döma i enlighet med gällande rätt.

Tuori lyfter fram bevarandet och främjandet av rättens interna rationalitet, rättssystemets konsekvens och koherens, som rättsvetenskapens, och särskilt rättsdogmatikens, kanske viktigaste uppgift i de rättsliga utövarnas ömsesidiga arbetsfördelning. Rättsdogmatikens funktioner har ofta karaktäriserats som tolkning och systematisering. Rättsdogmatiken uppfyller sin systematiseringsuppgift genom att utveckla så kallade allmänna läror inom olika rättsområden, allmänna läror som består av det ifrågavarande rättsområdets grundläggande begrepp och allmänna rättsprinciper. Enligt Tuoris modell av rätten utgör allmänna läror en väsentlig beståndsdel av juristernas rättsliga expertkultur, och spelar en väsentlig roll i upprätthållandet av rättens interna rationalitet.

Rättens normativa rationalitet innebär rättens legitimitet. Rättens normativa rationalitet är en beteckning för vad som exempelvis ett samhälle finner rättfärdigande eller berättigande.

Antal sidor: 67
Utgivningsdatum: 2013-01-01
Serie: Forum Iuris
Förlag: Helsingin yliopiston oikeustieteellinen tiedekunta
ISBN: 9789521078293