Recension: Mitt hjärta är ditt, av Anna Jansson

Jag har ganska nyligen upptäckt Anna Janssons romaner om kriminalinspektör Maria Wern och hennes kollegor på länskrim, Gotland. Det här är den tjugonde boken i serien, men jag har bara läst de tre senaste, så jag har många mysrysiga timmar kvar att njuta av Anna Janssons mord- och relationshistorier i Gotlandsmiljö.

Mitt hjärta är ditt handlar precis som de tidigare delarna om ett aktuellt samhällsfenomen. Den här gången står genteknik och organdonation i fokus. Och precis som tidigare är det brottsutredningen och relationerna som är det centrala. Det här är ingen hårdkokt kriminalroman. Brotten som begås är hemska, men brottens råhet är ingenting som författaren excellerar i.

Huvudpersonerna i Anna Janssons kriminalromaner är ganska vanliga människor med vanliga problem, på både det privata planet och i arbetslivet. Maria Wern oroar sig för sin gamle pappa samtidigt som hon retar sig på sin bonussons nonchalans och slarviga uppträdande. Marias kollega, Per Arvidsson, är hårt pressad och sliten. Hans dotter lider av allvarligt hjärtfel och behöver genomgå en hjärttransplantation. Det måste bara dyka upp en donator i tid. På länskrim arbetar de med att utreda ett försvinnande och två mord. Ledtrådarna finns där, och jag misstänkte än den ena än den andra, men jag var aldrig på helt rätt spår. Det är så en smart skriven intrig skall fungera. Som läsare vill jag bli ledd på villovägar, för att i slutet överraskas och samtidigt inse hur självklart alla trådar har suttit ihop ända från början.

Boken är snabbläst med bra driv och det är enkelt att hänga med i turerna, vilket gjorde läsningen väldigt avkopplande om än rejält spännande, särskilt mot slutet. Precis en sådan historia som jag vill återvända till med jämna mellanrum för andrum och avkoppling.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 362
Utgivningsdatum: 2019-03-06
Serie: Maria Wern (del 20)
Förlag: Norstedts
Formgivning: Helena Hammarström
ISBN: 9789113091921
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris