Juristernas nära förflutna. Rättskulturer i förändring, av Kjell Åke Modéer

Modéer vill visa hur och varför rätten har förändrats i Sverige, Tyskland och USA under 1900-talet. Avsikten är att sätta in vår tids rätt och rättsförhållanden i en historisk kontext. Utan denna förförståelse är det svårt att förstå de rättskulturer som dagens praktiserande jurister arbetar i, vilken roll jurister spelar i samhället och hur jurister tar intryck av kultur, yrkesetik och kunskapsstruktur från andra rättskulturer och påverkas i sina egna värderingar. Förhållandet mellan juridik och politik utgör ständigt en viktig faktor för förståelsen av juristernas yrkesroller, och att så är fallet tydliggörs i denna framställning.

En metod för att förklara en historisk förändring är att undersöka kontexten med hjälp av rättskulturen, varigenom man inom rättshistorien främst hämtat sina analysinstrument från antropologin och etnologin som studerar sociala strukturer i mänskliga samhällen och människor som kulturvarelser i grupp. Rättskultur som rättshistoriskt analysinstrument är omdiskuterat och har tolkats och tillämpats på flera olika sätt. Någon närmare redogörelse för vad rättskulturbegreppet innebär i den här framställningen görs inte, men utifrån bokens syfte och sammanhang gör jag bedömningen att rättskultur här skall förstås som den omvärld, inklusive de rättsregler och värderingar, som jurister lever och verkar i. Modéer menar att vi går miste om viktiga perspektiv för att förstå och tillämpa rätten, och att juridiken blir enbart ett tekniskt hantverk, om vi saknar kunskap om rättsreglernas sammanhang, det vill säga sambanden, tidsandan och de olika ländernas förhållningssätt till historien.

Under den undersöka periodens början, under 1900-talets första hälft, sysslade de svenska rättshistorikerna nära nog uteslutande med att påvisa normernas utveckling, efter inflytande från tysk rättskultur. I mitten av 1900-talet blev en mer sociologisk syn på rätten alltmer betydelsefull och nya metoder började tillämpas. USA blev ett föregångsland för rättshistoriker genom att anlägga ett sociologiskt utanförperspektiv på rätten, vilket gav normerna en rättslig kontext. Från att på ett mer direkt sätt ha fokuserat på rättsliga normer och rättsliga texter ändrades perspektivet till att sätta in normerna i sitt sammanhang.

Den nya juridiska forskningsinriktningen tog till sin uppgift att empiriskt undersöka rättens sociala, ekonomiska och politiska funktioner i samhället. Ett av de viktigaste begreppen som den sociologiska rättshistorien introducerade var begreppet rättskultur. En ny inriktning av rättshistorien utvecklades under 1960-talet som inte tog den dogmatiska rätten som utgångspunkt, utan istället den anda, de olika attityder och kulturmönster som normerna verkade i.

Rättshistorieämnet har under senare delen av 1900-talet sett som sin uppgift att försöka förklara sammanhang och att visa hur rätten ständigt påverkas av olika samhällsfaktorer. Utforskandet av rättens historiska kontexter har i hög grad blivit den nutida rättshistoriens kännetecken. I dag hämtar dessutom rättshistorikerna sin inspiration i mötet med många andra vetenskapliga discipliner. Rättshistorieämnet har blivit tvärvetenskapligt.

Rättskulturforskningen har utvecklat olika analysinstrument för att med hjälp av historiska förklaringsmodeller identifiera olika rättskulturer. I fokus för föreliggande studie står juristrollen då Modéer identifierar de tre ländernas rättskulturer under den granskade perioden. Modéer framhåller teoriers och metoders betydelse då man förhåller sig till normsystem och rättslig empiri, i annat fall blir den juridiska verksamheten godtycklig och oförutsebar, och tillämpar själv en analysmodell som tar sin utgångspunkt i fem olika parametrar: a) rättsliga, sociala, religiösa, politiska och ekonomiska ideologier som präglat rättskulturen inom Sverige, Tyskland och USA, b) konstitutionerna/författningarna där dessa ideologier implementerats, c) de normer som kommer till uttryck i framförallt lagar och förordningar och prejudicerande rättsfall, d) rättens aktörer; deras yrkesroller, konfliktlösningsmodeller och principer för processuella förfaranden samt e) juristernas infrastrukturer i form av fackföreningar, intresseföreningar, nätverk, konferenser, publicerade artiklar och liknande som jurister organiserar och engagerar sig i.

När Modéer menar att det tänkesätt som dominerat västvärlden under 1900-talet i hög grad har präglat juristerna i de tre jämförda länderna, ställer jag mig emellertid frågande till hur denna slutsats har dragits. Modéers summering av 1900-talet genom en berättande översikt och ur ett brett perspektiv är utan tvekan både informativ och intressant. Han beskriver den omvälvande samhällsutveckling som skedde under det förra århundradet, med fokus på juristerna och rättsväsendet, och redogör för skillnader och likheter mellan de tre rättssystemen i Sverige, Tyskland och USA. Parametrar som var och en för sig kunnat ligga till grund för en djuplodande analys.

Då juristrollen står i fokus för detta arbete, tycks de parametrar som analysmodellen anger rimliga, för att påvisa i vilket samhälle jurister vid en viss tid verkar. I det fall man inte vill begränsa sig till juristrollen utan visa hur rätten, utöver den juridiskt tillämpande verksamheten, har utvecklats under en viss period, kunde eventuellt ytterligare en parameter ha ingått i analysmodellen, nämligen andra aktörer än jurister, vilka inte sällan har direkt inflytande på rättsutvecklingen.

Det är oklart hur analysmodellen praktiskt tillämpas, det vill säga hur man med modellen kan påvisa vad som faktiskt påverkat rätten i en viss riktning, vad som varit relevant, och hur man avgör vilken rättskultur som ligger till grund för juristernas kunskapssystem. Det är svårt att avgöra dels vad som utgör en viss tids och ett visst lands rättskultur och vad som är en samhällssituation och ett rättssystem, dels hur analysmodellen visar att jurister faktiskt påverkats av de parametrar som modellen utgörs av, och omsatt detta inflytande i praktisk juridisk verksamhet. Jag saknar exempel som leder från modellen via empirin till slutsatserna om rättskultur. Möjligen fungerar rättskultur som analysmodell tydligare vid ett snävare forskningsperspektiv, då argument i exempelvis domskäl eller i underlag för lagstiftning kan lyftas fram som stöd för eventuella slutsatser om rättskultur.

Syftet med boken får dock anses uppfyllt. Juristernas nära förflutna är avsedd att i första hand vara en bok för blivande jurister, och som sådan bör den övergripande redogörelsen för betydelsefulla händelser i de tre granskade länderna under 1900-talet motsvara målgruppen. Den ger en förförståelse och sätter in vår tids rätt och rättsförhållanden i en historisk kontext, eller som Modéer menar, i rättskulturer, med olika förhållningssätt till historien.

Antal sidor: 408
Utgivningsdatum: 2009-12-04
Förlag: Santérus Förlag
ISBN: 9789173590372