Villa Nottola – Just nu

Första kvällen åt vi middag på Villa di Nottola. Lantgårdens restaurang hade fått väldigt fina omdömen på tripadvisor, så vi var nyfikna på att se om det stämde. Däremot hade jag missat att man även kunde bo där. Hade jag läst på litet bättre hade vi nog valt att bo där, det var en så mysig plats, trevliga ägare, god mat, gott vin. Klicka gärna på fotot här ovanför så att det blir större, vyn var fantastiskt vacker.
.

Jackie kollar in menyn. Första kvällen regnade och åskade det, så när det blev dags att beställa in antipasti flyttade vi in i själva restaurangen istället. Därför blev inte bilderna så bra, men en liten aning om hur gott det var kanske man ändå får..?
.

Isabellas favoritantipasto – pecorinoostar av olika årgång, från unga som bara var lagrade ungefär 30 dagar till äldre som var årsgamla, med fikonsylt och honung. Jag håller med henne helt och hållet, pecorino är så underbart gott..! I ett senare inlägg skall jag visa bilder från pittoreska Pienza, där pecorino tillverkas och lagras i grottor. Vi passade förstås på att besöka en ostbutik i Pienza och köpte med oss pecorino därifrån.
.

Så här stora portioner blev vi serverade, trots att det är fyra olika sorters rätter på menyn. Det här var den andra rätten, efter plockmaten som man inleder måltiden med. Kallas primi piatti och är oftast pastarätter. Sedan kommer secondi piatti, som där vi var i princip alltid var en kötträtt. Anka, duva, kanin, vildsvin, kalv. Till sist kommer desserten; tiramisu, pannacotta, gelato (italiensk glass), choklad.

Jackie älskade den hemgjorda, tjocka pastan (pici) med vildsvinssås, men orkade nog bara hälften. Då skrev ägaren av kostnaden helt och hållet för hennes rätt, trots att vi protesterade mot det. Det kallar jag service.
.

Vindruvorna var fortfarande omogna. Man kanske skulle åka tillbaka i höst när de är mogna, för att få se hur skörden går till..?
.

Ute på gården stod den här maskinen, som jag tror är en gammal vindruvspress.
.

Middagarna började serveras tidigast vid sju i Italien och efter tre rätter hade klockan hunnit bli tio. Det blev sena kvällar och ganska tidiga morgnar. Frukost vid åtta och sedan iväg på spännande utflykter för att uppleva så mycket som möjligt av Toscana. Eftermiddagarna tillbringade vi ofta vid poolen där vi bodde. En lagom dos av allt :)

Än så länge har jag bara kommit till första kvällen i min bildsamling. Ännu har jag inte visat foton från, utan att jag överdriver det minsta, hänförande vackra städer och byar, fantastiska vyer och underbara agriturismos. Titta gärna in igen. I nästa inlägg skall jag visa bilder från Montepulciano, där vissa scener spelades in till Twilightserien.
.

En förhandstitt på vad som kommer i nästa inlägg – utsikt från Montepulciano. Klicka på bilden så framträder landskapet och alla detaljer.
.

En bild till från Montepulciano. Många fler i nästa inlägg!

Ha en skön kväll ♥

Resan till Toscana kunde inte ha börjat bättre. Vi hade bokat SAS plus på vägen ned och direktflyg, utan jobbig mellanlandning i Köpenhamn som förra året. Så skönt. Inte den minsta turbulens och framme på 2,5 timmar. På bilden här ovanför var vi framme i Italien och på väg att landa.

Som vanligt var det halvkaotiskt på flygplatsen Fiumicino, men den här gången var vi förberedda på det och väntade lugnt i mer än en timme på att bagaget skulle dyka upp på bandet. Däremot gick det blixtsnabbt att kvittera ut vår hyrbil, så totalt sett en positiv upplevelse!

På vägen upp från Rom mot Montepulciano stannade vi och åt lunch i Fiano Romano på en restaurang som vi kollat upp innan; Lele Ai Casali. Maten var verkligen gudomligt god. Isabella valde crêpes med tryffel och pecorino, den goda osten som vi åt massor av under vår resa.
.

På den här restaurangen serverades framförallt mat, någon cappuccino hade de inte. De hade kaffe. Vilket för dem var espresso. Jag beställde två stycken.
.

Det är alltid lika spännande att se hur det ser ut där vi skall bo. Det var absolut inget fel på utsikten på någon av de platser vi bodde på. Här beundrar vi utsikten från vårt första hotel; Hotel Panoramic.
.

Första kvällen var det varmt, 26 grader, men det både regnade och åskade, så det blev inget bad i poolen. Men en titt på poolen måste man ju ta, så att vi visste vad som väntade oss dagen efter!

Förra året hade vi precis inkvarterat oss i ett gammalt kloster i bergen när åskan slog ut all elektricitet. Den här gången kändes det bara mysigt med mullret och blixtarna, eftersom vi inte var så isolerade… och det inte heller stod några skräckromaner med snaror på omslaget, eller med rubriker som Fatal Voyage, som förra året… Här har jag skrivit om det tillfället.
.

Tjejerna badade i timmar i poolerna varje dag under resan. Själv valde jag vid det här första hotellet att njuta av värmen i solen och tog säkert inte fler simtag än tre i just den här poolen. Men sedan bättrade jag på den kvoten!
.

Ett väldigt modernt hotell, inte speciellt lantligt toscanskt, så som vi skulle bo senare. Däremot var det fritt från gröna ödlor på väggarna utanför, och det var som sagt modernt, vilket kändes skönt som en inledning på resan.
.

Gott om utrymme och varsin balkong till tjejerna och oss med utsikt åt två håll.
.

Det första hotellet var också det största under vår resa, med 30 rum. Det kändes ändå som vi var i princip de enda gästerna på hotellet. Lugnt och tyst och bara några enstaka par eller familjer vid frukosten och/eller vid poolen.
.

Det vore intressant att veta om italienare verkligen själva äter till frukost det de serverar oss turister..? Dignande bord med go’fika är överrepresenterat. Tjejernas frukostar spårade ur redan första dagen. De valde tiramisu, brownies, croissanter med chokladfyllning, småkakor och fruktpajer, och vi lät dem ta seden dit vi kommit.

På det här hotellet serverades även ägg, men de var så överkokta att den där gröna randen hade bildats runt gulan. Vi åt frukost här tre morgnar, och samma sak varje morgon. Kaffet var inget vidare det heller. Beskt bryggkaffe! I Italien, där till och med en enkel bensinstation har en riktig kaffemaskin!
.

Att frukosten här inte var någon kulinarisk upplevelse gjorde ingenting. Vi gjorde utflykter till både magnifika Montepulciano och pittoreska Pienza, och där åt vi fantastisk mat och drack perfekt cappuccino! Här är vi på väg ut.
.

Jag kan verkligen rekommendera lantgården Villa Nottolas restaurang. Här sitter tjejerna framför en av deras vindruvsodlingar.

Titta gärna in i morgon igen, så skall jag visa bilder från Villa Nottola och från Montepulciano, som var riktigt mäktigt! Och om ni tycker att Toscana verkar lockande så här långt, vänta bara, det blir bara bättre och bättre!

♥