Ibland undrar jag varför jag bor på landet… I dag är en sådan dag.
Jag såg tecknen men brydde mig inte om dem. Pellets på utsidan av påsen… Ni förstår ju direkt vad det var frågan om, men jag böjde mig över påsen och öppnade den utan vidare. Ur påsen flög det en brun luddig kropp över en meter upp i luften mot mig..! Mitt skrik måste ha hörts över hela bygden. Jag är glad att den inte hamnade på mig! Jag har sett möss springa på väggarna i stallet, men att de hade sådan kraft och spänst att kunna hoppa så där, det visste jag inte. I dag måste jag köpa fodertunnor, och så måste jag verkligen skaffa mig en stallkatt som håller mössen borta. Den andra foderpåsen var halvöppen, och så lämnar jag dem aldrig. Då insåg jag i alla fall innan jag öppnade den vad det var frågan om och öppnade påsen med en spade. Även där minst en mus eller råtta, jag stannade inte för att titta efter men hörde prasslet när den hoppade ur påsen. In på vinden kommer de också. Jag har blivit van att höra dem springa ovanför huvudet när jag sitter och arbetar.
Förutom möss och råttor finns ju älgarna. Jag har blivit attackerad av en ilsken älgko och efter det är jag rädd för dem. De verkar inte vara rädda för mig däremot, för jag möter dem hela tiden. Jag är rädd för vildsvinen som det vimlar av i skogen numera. I huset trivs husspindlarna, ni vet de där stora med kraftiga ben. Och i år har dessutom mördarsniglarna hittat till oss. En kväll när jag halvt i mörkret skulle fylla på B-vitamin i hästarnas foder, satt det en mördarsnigel på flaskan. Jag är glad att jag hann se den i tid… Mördarsniglar är riktigt äckliga i sig själva, men det värsta är att man måste göra sig av med dem på något sätt, och alla alternativa tillvägagångssätt är motbjudande.
Det låter kanske som bagateller, men för mig är det inte det. Jag kanske inte är av den rätta sorten för att klara att bo på landet..?
Just nu - Just här 
Hi, hi kan inte låta bli att le lite när jag läser ;) Om du skaffar Ankor plockar de sniglarna, inget äckligt och helt ekologiskt. Mössen skrämme rinte mig men om du skaffar en katt så tar jud en hand om det. Älgarna och Vildsvinen får du nog sjunga bort. Du får ta för vana att skråla ute i skogen när du promenerar. Spindlarna är det värre med. Fast visst passar du på landet!
GillaGilla
Jag tror visst att du är av rätta sorten för du verkar vara en riktig djurvän…men för det måste man ju inte vara vän med alla djur!;) Vi bor i förorten i ett villasamhälle och vi har gott om möss i garaget, sork och orm i trädgården och vi har haft mängder med mördarsniglar…men de är nu utrotade med en sax och plastpåse av vår snälla granne!:) Min syster bor på landet ute på Ekerö och de har två myskankor på tomten som äter deras mördarsniglar och de är jättenöjda med dem!:) Vildsvin har vi ännu inte haft på tomten men jag har hört att de varit i närheten…däremot har vi haft räv som ätit ur soptunnan…
Jag hoppas att du får glädje snart igen över att bo på landet med hästar och annat…
Kramar!
GillaGilla
Att du är av den rätta sorten ställer jag utom allt tvivel men….. på landet finns det en fauna som man kan leva utan hur länge som helst. (Dessutom glömde du ormen som fastnade i dörren.) Jag har provat att bo på landet och jag klarade det i ett år. Det var också älgar på morgonen när jag skulle ta bilen, det var möss INNE i min bil, det var mullvadar på lit-de-parade längs husväggen när jag kom hem och det var fladdermöss på vinden. ”Stadsdresserad” sa min dåvarande sambo. Jag fick nog och lämnade honom OCH huset men jag är verkligen INTE av den rätta sorten!
GillaGilla
Visst är möss äckliga???!!!! Jag skriker också högt när jag ser dem och är troligen världsmästare på längdhopp baklänges. När jag bodde ute i skogen och hade höns var det alltid möss i hönshuset på vintern – hönsen hade ju lucka för att gå ut och in och det utnyttjade dom små rackarna. Den Jack Russeln jag hade då var en jävel på att döda möss men i hönshuset kunde jag inte ha henne eftersom hon även hade ett ”ont öga” till hönsen
GillaGilla