Vid första rejäla snöfallet någon gång i november brukar det bli kaos i Stockholms län. Alla blir tagna på sängen och har inte fått på vinterdäcken på bilarna, bussar ställs in och skolor hålls stängda. Så var det även i år.

Så här såg det ut hos oss måndagen efter en helg av ymnigt snöande. Snön började falla på lördagen och fortsatte på söndagen och natten till måndag.

Norrtälje kommun, som vi tillhör, rådde alla som kunde arbeta hemifrån att göra det. Tjejerna fick sovmorgon och jag ägnade tre timmar åt att skotta snö.

Jag fick gräva fram bilen, ni ser hur tjockt snötäcket var på taket.

Shelly var med mig ute och verkade trivas, trots att snön nådde henne till magen. Sakta men säkert skyfflade jag gångar i snön så att vi kunde ta oss till bilen, tvättstugan och stallet.

Bra träning, för det var kramsnö som kändes som den vägde ton!

Fint ändå, med snö.

Till slut var trappan framgrävd och vi kunde ta oss till bilen och stallet utan att få stövlarna fulla med snö.

Hästarna stod inne och väntade på att få komma ut i hagen. Men först måste jag skotta fram en gång till hagen. Och sedan gick jag runt hela hagen för att skaka av snön från eltrådarna och grävde fram den nedersta tråden som låg begravd i snön.

Slit och släp, men samtidigt skönt att vara utomhus och att slita för något vi alla hade nytta av, och inte bara lyfta vikter för min egen skull på ett gym. Det är ganska tillfredsställande att göra rejäla saker som man helt säkert gjort i hundratals år, och definitivt under de drygt hundra år som gården funnits.

Orörd snö, det är så fint. Nu är det inte så mycket snö, men isande kallt.

♥