Livet styrs ju väldigt mycket av barnen och av skolåret. Så numera delar jag in året i terminer – höstterminen och vårterminen. Hittills har det varit ganska lugna och balanserade terminer, men den här terminen blev helt annorlunda. Varje dag kör jag sex mil för att de skall komma till och från sin nya skola. Det är helt ok, till och med riktigt trevligt och mysigt. Jag gillar hur vi pratar om allt möjligt när vi sitter tillsammans i bilen.
.
Sedan ramlade aktiviteterna in. Tjejerna har tjatat i flera år på att få rida, men ni vet hur det är med bagar’ns barn… Hur som helst bestämde vi att de skulle få börja rida, så nu rider de en dag i veckan. Och precis när vi bestämt oss om ridningen kom besked från simskolan som vi stått i kö till länge, länge. Båda tjejerna kom in den här terminen. Så nu skjutsar jag dem två kvällar i veckan till simskola också. De dagarna kör jag nio mil.
Och så alla kalas. Jag är helt sanningsenlig när jag säger att det är kalas varenda helg den här terminen. Det är förstås väldigt roligt, särskilt för barnen ;) Men det tar sin lilla tid att anordna och hålla i kalas. Och att planera och köpa passande presenter till barnens kompisar inför deras kalas. Och så skjutsandet igen. Men så är det att bo på landet.
Sedan måste man ju hålla koll på vilka dagar barnen skall ha gympakläder med sig, frukt varje dag till fruktstunden, skridskor en dag i veckan. Isabella har tvärflöjtsläxor och på eftermiddagarna har båda två sina läskontrakt, som innebär att de skall läsa högt för någon vuxen i 15 minuter.
.
Vilket för övrigt är ett otroligt bra initiativ från skolan. Som ett exempel har Jackie, hittills den här terminen, läst delar ur 25 litet enklare böcker, och läst ut en kapitelbok. Nu har hon inga problem med orden längre, utan kan fokusera på innehållet. Så tiden man lägger ned på högläsning är väl investerad. Läsutvecklingen har varit fantastisk.
Tjejerna tycker att allt är jättekul, och inte alls jobbigt. Men jag hämtar dem ju senast vid vid halv tre, så att de kan komma hem och ladda batterierna varje dag, och så är vi väldigt noga med rutiner för måltider och sovtider för att vi alla i familjen skall hålla oss pigga.
Jag är väldigt glad och tacksam att jag har kunnat fokusera på att vara mamma när barnen varit små. Jag hade aldrig lyckats kombinera en karriär med att vara småbarnsförälder. Vilka effekter våra val kommer få för barnen visar sig kanske längre fram. Ganska snart kommer vi däremot att se vad effekterna blir för mig.
