Skip to content

Recension: Störst av allt, av Malin Persson Giolito

6 juli, 2016
Recensionsexemplar från Wahlström & Widstrand - stort tack!

Recensionsexemplar från Wahlström & Widstrand – stort tack!

.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 363
Utgivningsdatum: 2016-06-20
Förlag: Wahlström & Widstrand
ISBN: 9789146232414
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Bokens baksidestext

Luften är grå och suddig av krutrök. Alla är skjutna utom jag. Jag har inte så mycket som ett blåmärke.

De rikaste rika och de mest utsatta behöver sällan träffas. Utom i Djursholms allmänna gymnasium. Fem tonåringar, och en lärare som vill väl. Det slutar i katastrof. Nio månader senare ställs artonåriga Maja inför rätta. Störst av allt är en naken skildring av en fullskalig tragedi i överklassens ombonade frizon och ett sällsynt inkännande porträtt av en ung människa.

 

Så tyckte jag om boken

Berättelsen, eller om det var språket i sig, trollband mig totalt, från första sidan till den sista. Och när jag inte läste, tänkte jag på vad jag läst. På Maja, Sebastian, Amanda, Samir och skolskjutningen, den som skulle komma att kallas Djursholmsmassakern. Fyra gymnasieungdomar och deras lärare är döda, och man vet att Maja och Sebastian har avlossat skotten. Maja har erkänt och det finns teknisk bevisning som styrker hennes erkännande. Maja har suttit häktad, inlåst i en ensamcell med besöksförbud, under nio månader under tiden utredningsarbetet pågått, och nu är det dags för rättegång. Men är hon verkligen skyldig?

Inför ett studiebesök på en rättegång hade Majas lärare påpekat för klassen att ”man är oskyldig till dess att domstolen har sagt att man är skyldig”. Maja hade invänt och menat att våldtäktsmän jämt blir frikända, att det inte är någon idé att anmäla ett sexuellt övergrepp eftersom domstolen aldrig tror på tjejen. ”Det är inte så enkelt”, hade läraren svarat. Det är precis det som den här boken handlar om, den rättsligt centrala princip som gäller i de flesta demokratier, nämligen att man skall anses oskyldig tills motsatsen är bevisad. Men att vara skyldig bortom varje rimligt tvivel, vad innebär det, egentligen? Var går gränsen?

Det är genom Maja vi får allt berättat för oss. Språket är sylvasst och påtagligt cyniskt. Som När Maja beskriver hur hennes lärare dog: ”Christer låg ned när han dog. Med armarna om huvudet och knäna uppdragna, ungefär som min lillasyster Lina när hon sover som djupast. Han förblödde innan ambulansen kommit fram och jag undrar om hans fru och hans ungar tycker att saker och ting inte är så enkla i verkligheten och att jag är oskyldig eftersom ingen domstol ännu har sagt att jag är skyldig”.

Vi får följa Maja under häktningstiden och fram till rättegången. Efterhand får vi veta mer och mer om vad som hände innan skolskjutningen och vad som kan ha utlöst den. Ingenting är självklart, ingenting är svart eller vitt. Jag pendlar hela tiden mellan att tro att Maja är skyldig och att hon är oskyldig. Framför allt Majas distanserade förhållningssätt till det som hänt, och händer, får mig att tro att hon kanske faktiskt är skyldig. Men jag vill inte tro det. Det är samtidigt lätt att förstå allmänhetens vilja att få utlopp för sin frustration, chock och sorg när något sådant här händer, att man har ett behov av att peka ut en skyldig redan innan domstolsbeslutet är fattat. Det är vad som händer här. Maja blir av många dömd på förhand, även av personal inom rättsväsendet, trots principen att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad. ”Är inte alla döda? frågade jag polisen bredvid mig, jag tror det var han som burit mig. Polisen svarade inte. Han tittade inte ens på mig. Han hatade mig redan.”

Samtidigt som vi får fler och fler pusselbitar till hur det kunde gå så fel, får vi också följa Majas känslomässiga förändring. När vi möter henne, efter lång tid i häkte, är hon en ung kvinna utan några illusioner. Sveket har varit stort från en omgivning som inte såg, eller inte ville se. Jag imponeras av hur trovärdigt Malin Persson Giolito beskriver hur Maja hanterar en i det närmaste omänsklig situation. Majas galghumor är kanske ett sätt att ta sig vidare, timme för timme, dag för dag. Som när en kvinna börjar gråta i rättegångssalen när namnen på offren läses upp: ”Och alla mina ‘skolkamrater’ kommer retweeta det, kanske lägga till en gråtande emoji, för att visa hur personligt det är, för just dem. Jag undrar hur många av dem som har tagit sig hit, köat i flera timmar, sett till att skaffa sig en plats för att ‘bearbeta minnen’ av det som inte hände dem”.

Jag läste och kunde inte lägga boken ifrån mig. Jag ville självklart veta hur det skulle gå, om artonåriga Maja från Djursholm skulle bedömas skyldig och dömas för mord, men lika spännande var det att läsa om det som hände innan skolskjutningen, om de andra starka karaktärerna i det kompisgäng som Maja tillhörde, där de flesta omkom i skolskjutningen, och om deras föräldrar. Lika spännande som det var att läsa om spelet som pågick i domstolen, lika spännande var det att läsa om det som hände dessförinnan. Klasskillnaderna som man inte ville låtsas om, men som hela tiden fanns där under ytan, komplicerade relationer, fester, droger, närvarande men frånvarande föräldrar. En mycket läsvärd bok!

 

23 kommentarer leave one →
  1. 5 april, 2017 01:38

    Jag har ju bara hunnit en bit in i boken än så länge – men är helt tagen av den. Framför allt de små, små detaljerna som får Majas föräldrar och advokaten att bli tydliga. Hennes iakttagelseförmåga som gör att polisen och andra hon möter så här inledningsvis blir så verkliga för oss. Och den klaustrofobiska känslan av att sitta fast i isoleringscellen. Otroligt skickligt skrivet av Persson Giolito!

    Liked by 1 person

  2. 6 mars, 2017 01:59

    Jag har precis läst ut boken och har under dagen försökt få till en något så när bra omdöme om den. Det är så svårt att beskriva varför en viss bok golvade en totalt men din recension lyfter fram det väldigt väl. =)

    Liked by 1 person

    • 7 mars, 2017 06:38

      Tack så mycket för de snälla orden 🙂 Jag håller med dig, ibland är det svårt att beskriva vad det var som var så otroligt bra.

      Gilla

  3. 10 september, 2016 05:21

    Precis som du var jag i nästan hela boken osäker på om Maja var skyldig eller inte skyldig, och jag tycker författaren har skildrat det, och hur hon förändras så bra. Min uppfattning om Maja själv förändras mycket under läsningens gång. Fantastisk bok!

    Liked by 1 person

  4. 8 augusti, 2016 06:07

    Du beskriver boken jättebra. Och även jag som lyssnade på den behövde en liten paus innan det gick att börja på något nytt. Och det blev för övrigt Pingvinlektionerna där man byter både kontinent och tidsperiod. Nesser får vänta lite till.

    Gilla

    • 13 augusti, 2016 04:18

      Tack, vad roligt att du tycker det 🙂 En verkligt bra nästa bok i Pingvinlektionerna. Jag måste titta in hos dig och se om du hunnit läsa ut den och skriva om den, det blir spännande att se om du tyckte lika mycket om den som jag.

      Gilla

  5. 12 juli, 2016 07:37

    Den ser jag fram emot att läsa

    Liked by 1 person

    • 12 juli, 2016 08:49

      Du kommer inte att bli besviken, den innehåller så mycket som är både intressant och spännande 🙂

      Gilla

  6. 10 juli, 2016 06:41

    Den här boken har jag bara läst positivt om, jag får sätta upp den på att-läsa listan!

    Liked by 1 person

    • 12 juli, 2016 07:19

      Ja, den är väldigt bra, försök hinna läsa den, jag har svårt att tro att någon kan bli besviken med den.

      Gilla

  7. 9 juli, 2016 05:39

    Sant som du skriver, boken ställer verkligen frågan om det här med att vara eller inte vara oskyldig till motsatsen är bevisad på sin spets. Så bra ❤

    Liked by 1 person

    • 10 juli, 2016 10:37

      Visst är det! Jag gillar verkligen hur hon lyfter fram dagsaktuella frågor, beskriver dem ur olika perspektiv och sätter igång tankar hos läsaren om hur man själv skulle ha agerat/reagerat. Det har inte varit enkelt att gå vidare till en ny bok efter att ha läst den här.

      Gilla

  8. 9 juli, 2016 12:35

    Ännu en fullpoängare. Jag bara måste läsa den här!

    Gilla

    • 10 juli, 2016 10:32

      Gör det Lotten, den är väldigt, väldigt bra. Den är inte som andra böcker, jag kan inte på rak arm komma på någon bok som liknar den.

      Gilla

  9. 8 juli, 2016 09:12

    Det låter verkligen lovande! 🙂

    Liked by 1 person

    • 8 juli, 2016 02:16

      Den är väldigt bra. Gripande på ett lugnt sätt, vilket gör att den fastnar i tankarna. Vi gjorde en spontanutflykt på åtta mil i bil tur och retur till Värmland när jag kommit till mitten av boken. Jag längtade hem hela tiden, till boken… 😉

      Gilla

  10. 8 juli, 2016 07:59

    Då ska jag läsa den eller lyssna på.

    Liked by 1 person

    • 8 juli, 2016 02:15

      Ja, det rekommenderar jag verkligen. Jag har hört att den är bra även att lyssna på, att de prickat rätt med en uppläsare som passar för temat.

      Gilla

  11. 8 juli, 2016 07:56

    Den boken blir ett måste. Undrar vad Malins pappa tänker? Så lysande recensioner som dottern får har han aldrig fått tror jag … förhoppningsvis är han bara stolt.

    Liked by 1 person

    • 8 juli, 2016 02:13

      Ja, vilket otroligt mottagande boken fått. Men det är helt berättigat anser jag, jag är imponerad av hennes sätt att skriva, och av själva handlingen. Det känns som ett nytt grepp och jag gillar det.

      Gilla

Trackbacks

  1. Störst av allt: En rättegångsthriller | Persson Giolito, Malin | Bokblomma
  2. Störst av allt av Malin Persson Giolito | Lottens Bokblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: