För två år sedan läste jag Elin Olofssons roman Krokas, och blev förtrollad av den vackra prosan och författarens förmåga att på ett återhållet sätt skildra stora och omvälvande känslor och händelser. Hennes nya roman uppfyller alla mina högt ställda förväntningar och mer därtill.
Herravälde utspelar sig under början av 1900-talet, en tid som präglades av ekonomisk, social, konstnärlig och kulturell kraft och fart. I centrum står tre kvinnor från tre olika samhällsklasser. Herrgårdsdottern Alice, som tvingats ta över driften av gården och färdigställandet av möbelfabriken när hennes föräldrar gått bort och maken drabbats av en stroke, pigan Brita som under hela sitt liv levt under torftiga och kränkande förhållanden och så konstnärsdottern Thomasine med större ambitioner än att måla porträtt i sin fars namn. Året då kvinnor för första gången får rösta i Sverige, 1921, korsas de tre kvinnornas vägar och ingenting kommer att bli sig likt igen.
Man brukar påstå att den första meningen i en bok är viktig för att sätta tonen för vad som komma skall. Jag brukar inte tycka att de där förstameningarna är så viktiga egentligen, för hur ofta rymmer de bokens stämningsläge, det man känner först när man läst några kapitel. Men här är en bok som naglar fast stämningen direkt i sina två första meningar: ”En gång gick en älgtjur genom isen i Anviken. Det var i slutet av mars, bara någon månad efter att Alices lillebror begravts borta vid sockenkyrkan”. Under bokens första sidor berättas hur en älg går genom isen och inte kan ta sig upp. Vad som händer sedan fick mig att glömma att andas. Jag skall inte förstöra det för er genom att berätta exakt vad som händer, men de känslor som väller upp inombords återkommer hela tiden genom berättelsen om de tre unga kvinnornas levnadsöden. När allt tycks som mörkast, och det äntligen strömmar in en smula hopp och framtidstro, då vrids kniven om ett varv till och gör allt ännu värre än det redan var.
Som jag skrev inledningsvis rymmer Herravälde många stora och omvälvande händelser och känslor; stark vänskap, kärlek och mod, men också hemligheter, sjukdom och död. Och allt hakar samman med varandra. Alice, Brita och Thomasine kommer från helt olika sociala och ekonomiska förhållanden, men har det gemensamt att de alla tre har försökt att leva så som det förväntas av dem, att finna sig i sin lott. ”Så det var det här. Äktenskaplig lycka. Tillåten lycka. Bara det här.” Utåt sett har det fungerat ganska bra, men inuti finns en glöd och en uppdämd frustration över sakernas tillstånd.
Trots motgångar och hopplöshet har människor ofta en nästan osannolik förmåga att behålla sin tro, sitt hopp och förmågan att älska. Det gäller också de flesta i Elin Olofssons roman Herravälde.
Mitt betyg: 5/5
Antal sidor: 396
Utgivningsdatum: 2019-08-08
Form: Miroslav Sokcic
Förlag: Wahlström & Widstrand
ISBN: 9789146235729
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera
Va roligt att du fick läsa en riktig fullpoängare!
GillaGilla
Jag läste den nyligen men blev inte lika betagen. Tyckte inte den var lika bra som de hon skrivit innan, men det är ju en smaksak, och jag gav boken en trea.
GillaGilla
lite nyfiken på denna
GillaGilla