Kategori: Psykologi

I dag bestämde jag mig för att ta bort mitt FB-konto.

Internet är oslagbart när det gäller att ge och få information. Är man dessutom social (och nyfiken) är det perfekt! … eller kanske inte…

Jag har inte räknat ut hur mycket tid jag ägnar på bloggar och på FB. Men det har nog blivit en hel del per dag. Bara att klicka runt och inspireras av allt fint som scrappas… Nackdelen är att jag inte hinner scrappa så mycket själv istället… Och istället för att läsa skönlitterära böcker läser jag korta uppdateringar om vad mina vänner på FB ägnat sig åt.

Samtidigt vet jag ju hur jag var innan Internet. Istället för att själv välja vad jag ville läsa, läste jag det som fanns tillgängligt. Reklamblad, baksidan på mjölkförpackningen, innehållsförteckningen på flingpaketet… Och genom FB hittade jag tillbaka till mina barndomsvänner. Och jag vet vad som händer i mina FB-vänners vardag, även om vi bor på varsin sida av landet och inte kan träffas irl. Men…

… i dag bestämde jag mig som sagt för att ta bort mitt FB-konto. 

Bloggen har också legat i riskzonen ett bra tag nu. Ni vet hur det är, när man börjar rensa åker massor med av bara farten. Men jag tror att bloggen får vara kvar ett tag till.

På tåget hem funderade jag fram och tillbaka, så där som man kan göra på tåg…

Livet är verkligen ingenting man tar sig igenom lättvindigt, vi får alla vår beskärda del av bekymmer, sorger och glädjeämnen. Därför gillar jag ordspråket ”Life is not about waiting for the storm to pass, it is about learning how to dance in the rain.” Man måste göra det bästa av situationen helt enkelt. Att vänta på bättre tider är ingen idé.

Mitt i funderingarna kom jag på mitt eget ordspråk, det som passar min allvarliga sida kombinerat med den barnsliga… Vill ni höra..?

Så här: Life is not a simple thing, to play makes it easier

…eller…

Life is not a game, so let’s play!