Vi har en liten Lotta här hemma… som snart fyller fem år, precis som Lotta i filmen. Som svänger mellan lycka, ilska och sorg på en sekund, precis som Lotta. Hur kunde Astrid Lindgren vara så träffsäker i sina beskrivningar av barn..? Hon var ju inte småbarnsmamma själv när hon skrev böckerna. Hon måste ha läst på ordentligt innan hon började skriva, för att träffa så rätt.
I går föreslog jag att vi skulle se på Lotta på Bråkmakargatan. Jag tänkte att det kunde vara bra för henne att se att hon inte är ensam om att känna som hon gör. Och om hon ser samma beteende som hon själv har, men som betraktare, kanske hon förstår att allt inte är så orättvist.
Vi såg filmen tillsammans. Och hon var helt fast… Vid vissa episoder kikade hon på mig, litet under lugg och log pillimariskt… Hon kände helt klart igen sig. Och i dag ville hon se andra filmen om Lotta..!

Hon är underbar lilla Lotta och även femåringar. Känner igen mig i din beskrivning av din femåring det är precis som vår lilltjej, hon blir precis som Lotta ”skrikarg”. När jag kom till dagis förra veckan hade de pratat om olika känslor i form av olika ”lådor”. Ibland måste man öppna tex arg lådan för att man har något där som behöver komma ut. Så nu säger vår lilltjej precis innan ”Jaha då öppnar jag arglådan nu”, lite fiffigt eller hur? Jag frågade henne vilken låda som var hennes favorit låda och inte helt oväntat var det arglådan, fast oftast är hon ju solen själv! Kram!
GillaGilla
Vad smart av ert dagis! Och roligt av er lilla tjej som valde arglådan, trots att de ju oftast är som solstrålar! Men det är väl ilskan som känns mest när den väller över. Femåringar, de kan verkligen testa ens tålamod, men mest är de bara för härliga med sina kommentarer och glada upptåg! Kram!
GillaGilla
Hihi, så mysigt det låter! Så roligt att du märkte att hon känner igen sig. :)
Kram
GillaGilla
Va mysigt och roligt att hon gillade Lotta-filmerna, min dotter fyller fem på lördag och hon gillar oxå Lotta filmerna. :D Astrid var grym på att skriva!! Kram!
GillaGilla