1968, av Jan Guillou

Varför har jag inte börjat läsa Jan Guillous stora romansvit om Det stora århundradet tidigare? Den frågan ställer jag mig efter att ha läst hans senaste bok i den blivande dekalogin, boken med ett årtal som titel – 1968.

Jan Guillous ambition med sin romansvit är, som jag har förstått det, att ta ett grepp om hela nittonhundratalet och skildra de viktiga händelser och värderingar som präglade sin tid, genom en släktsaga i tre generationer vilken delvis är fiktiv, delvis självbiografisk.

1968 präglades av en vänsterradikal våg med inte minst protester mot Vietnamkriget. Guillou har valt att lyfta fram den delen av politiken i sin senaste bok, och för mig var det inte helt enkelt att förstå vad de olika falangerna på vänstersidan stod för i förhållande till varandra, vad som skilde dem åt och vad som förenade dem. Det är väl egentligen inte nödvändigt heller, att hänga med i alla politiska turer, men jag ville läsa 1968 inte bara som en skönlitterär roman utan även som en historisk återgivning av en intressant tid.

Eric Letang, Guillous alter ego, den jurist han hade kunnat bli om han inte istället valt att bli journalist och författare, får arbete på en välkänd advokatbyrå i Stockholm. Ett av hans första uppdrag blir att bevaka åtalet i Västtyskland mot det läkemedelsföretag som tillverkade och sålde medicin innehållande det giftiga ämnet Neurosedyn. Gravida kvinnor blev ordinerade ett läkemedel mot illamående, vilket innehöll det giftiga preparatet neurosedyn. Många foster skadades allvarligt och barnen föddes bland annat utan armar och ben, många dog. Man beräknar att 10 000 blev skadade av läkemedlet, 150 i Sverige. Neurosedynskandalen är en av de största medicinska skandalerna i vår tid. Denna del av vår historia får vi ta del av genom Eric Letangs arbete som jurist vid det advokatkontor som i Sverige drev en rättsprocess mot läkemedelsföretaget Astra.

Neurosedynrättegången blir en ögonöppnare för romanens huvudperson, och visar att rättvisan inte automatiskt segrar i förhållande till starka ekonomiska krafter i samhället, man måste kämpa för det som är moraliskt rätt.

Guillou har beskrivit år 1968 som en romantisk tid då världen var indelad i gott och ont, vilket också är den uppfattning Eric Letang och hans vänner tycks ha. När man läser om en viss tid i efterhand med facit i hand, som jag nu gjort, är det mycket enklare att se att så inte var fallet. Guillou skildrar tiden så som den uppfattades då det begav sig. Det gör att berättelsen känns äkta och trovärdig.

Jag är imponerad av hantverket. Att utifrån en sådan enormt stor mängd litteratur och andra källor, sålla ut det mest intressanta för att beskriva tiden, helst ur ett nytt perspektiv som inte redan är uttömt, och strukturera och sedan presentera det på ett läsvänligt sätt i en skönlitterär form. Självklart lyckas han med det, med drygt femtio års erfarenhet som juristutbildad författare och journalist.

Romanen innehåller en hel del instick om sociala koder och om kulturella egenheter, en hel del underfundig humor som liknar anekdoter. Det lättar upp och är en faktiskt ganska trivsam läsning som gör att jag många gånger småler för mig själv. Det enda jag kan invända emot är att det ibland blir litet onödigt ordrikt. Kanske kunde texten ha kortats ned något.

Sammantaget är 1968 en bok jag kan rekommendera. Den skildrar en omvälvande tid som engagerade bland annat författaren till boken, men som sannolikt också lämnade många oberörda, så som det väl ofta är med politiska revolter. Det är spännande läsning, särskilt som berättelsen om Eric Letang och övriga i familjen Lauritzen är tidstrogen. Jag hoppade rakt in i sjunde delen i romansviten om 1900-talet, och det gick utmärkt. Boken kan absolut läsas fristående, men den väcker mersmak. Jag ser nu fram emot att läsa serien från början.

Ni vet väl förresten att Jan Guillou kommer till Sigtuna Litteraturfestival den 5 maj? Mer om det kan ni läsa här.


Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 440
Utgivningsdatum: 2017-08-23
Förlag: Piratförlaget
Form: Eric Thunfors
ISBN: 9789164205155
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

 

 

2 reaktioner till “1968, av Jan Guillou

  1. Har läst hela serien, men inte 1968 än. Väntar på pocketversionen. Rekommenderar att du läser serien från början, då den första boken var den allra bästa, tvåan och trean var också bra. Sedan tyckte jag att böckerna blev tråkigare för varje bok. Men jag ska definitivt läsa 1968.

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.